Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjÀlp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande mÀnniskor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos förÀldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nÀtverk samt hÀlsa och vÀlmÄende. Vilket vi sedan analyserade med hjÀlp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö Àn deras egen hemmiljö har pÄverkat dem positivt.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

Denna uppsats Àr en utvÀrdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvÀrderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de fÄr i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda pÄ vilka behov de stödsökande anser sig ha dÄ de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkÀt avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehÄllsanalys och kategoriserades under teman.

The purpose of my research was to develop new knowledge about teachers' experiences of interaction between teachers and students with weak reading comprehension and how these teachers feel that the phenomenon of interaction is expressed in a school context. A focus-group interview with four teachers who have been employed between 4-25 years have been conducted with a hermeneutic research approach as a basis for understanding teachers' perceptions of the phenomenon of interaction. The results suggest that the interaction and communication is an important part of the work. In the communication and interaction results show that concepts such as dialogue, development , understanding and rhetoric are tools that teachers work with in order to develop a better reading comprehension for students..

Den psykosociala arbetsmiljön som personliga assistenter har liknar inte den pÄ nÄgon annan arbetsplats. Eftersom personliga assistenter ofta arbetar i brukarens hem kan det uppstÄ situationer dÀr det kan upplevas som att assistenten inkrÀktar pÄ brukarens, och brukarens familjs, privatliv. Arbetet fordrar Àven att assistenten kan variera, hÄlla en balans mellan nÀrhet och distans, samt att stödja och stÀlla krav efter vad situationen krÀver. En av de huvudsakliga frÄgestÀllningarna i detta examensarbete Àr huruvida personliga assistenter har ett behov av att fÄ prata med nÄgon om sitt arbete, dÄ mÄnga bÄde arbetar ensamma hos brukaren och har tystnadsplikt. Den psykosociala arbetsmiljön Àr ocksÄ av stor vikt för de personliga assistenternas behov av stöd utifrÄn.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. DÀrefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjÀlp av studiens teoretiska utgÄngspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen Àr att föreningarna har en vÀldigt central och betydande roll i mÀnniskors liv.

GrundlÀggande taluppfattning Àr en viktig utgÄngspunkt i barns matematiska utveckling. Syftet med studien var dÀrför att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med materialet Matte pÄ burk för att vÀcka, stimulera och utmana barns utveckling och förstÄelse för tal. Genom kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare samt observationer av samlingar dÀr man anvÀnder Matte pÄ burk kom jag fram till att materialet Matte pÄ burk vÀcker, stimulerar och utmanar barnens grundlÀggande taluppfattning under förutsÀttning att förskollÀrarna kan göra samlingarna med Matte pÄ burk till erfarenheter av tal för barnen. En förutsÀttning för detta Àr att förskollÀrarna lyckas förena lek, socialt samspel och utforskande. Barns erövrande av taluppfattning krÀver medvetna förskollÀrare som fÄr möjlighet till kompetensutveckling i matematik och matematikdidaktik för att kunna utmana barnen i deras upptÀckande av tal..

Under de senaste 20 Ären har teamarbete blivit vanligare, inte minst för att arbete i projektform ökar. Projektformen innebÀr Àven att arbete i skiftande eller temporÀra konstellationer förekommer och dÀrmed blir flexibilitet samt snabb anpassning i grupper en konkurrenskraft. I och med detta ökar behoven av att bygga och stÀrka grupper. (SjÞvold, 2008, s 10) Syftet med rapporten Àr att studera nÄgra företag i den grafiska branschens syn pÄ sitt teamarbete och teambuilding genom en enkÀtundersökning, samt analysera resultatet med teambyggande teorier. Resultatet av enkÀten har gett en översikt hur tryckeriernas anstÀllda upplever sitt teamarbete med tyngdpunkt pÄ mÄl och strategier, struktur och ansvar, socialt klimat samt kommunikation.

Abstract Nilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009). FÄr jag spela dator? FÄr jag titta pÄ? - om barns kommunikation och samspel vid datorn. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Uppsatsen handlar om hur barn pÄ förskolan kommunicerar och samspelar vid datorn. Platsen för studien Àr tvÄ olika förskolor varav en i Malmö och en utanför.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

The purpose of my research was to develop new knowledge about teachers' experiences of interaction between teachers and students with weak reading comprehension and how these teachers feel that the phenomenon of interaction is expressed in a school context. A focus-group interview with four teachers who have been employed between 4-25 years have been conducted with a hermeneutic research approach as a basis for understanding teachers' perceptions of the phenomenon of interaction. The results suggest that the interaction and communication is an important part of the work. In the communication and interaction results show that concepts such as dialogue, development , understanding and rhetoric are tools that teachers work with in order to develop a better reading comprehension for students..

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.