Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta mÀnniskor och vi spenderar större delen av vÄr vakna tid pÄ arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en sjÀlvupplevd kÀnsla som gör att individen kÀnner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstÄ individens kÀnsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. EnkÀten innehöll 25 pÄstÄenden angÄende yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala frÄn ett till fem.

Socialt ansvar Àr en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel Àr ett företag som mÄste ta ett stort socialt ansvar, dels pÄ grund av sina produkter och dels sin Àgarstruktur. Deras produkter lockar med spÀnnig och möjligheter till rikedom men produkterna har ocksÄ en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende dÀr individen sjÀlv och andra mÀnniskor i dess nÀrhet pÄverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgÀnglighet över Internet har kraven pÄ spelbolagens sociala ansvar stÀrkts.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete pÄverkas av den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav pÄ affÀrsmÀssighet.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmÀnnyttiga bostadsbolagen AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB samt GÀvle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi Àven anvÀnt sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor, vetenskapliga artiklar och rapporter. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material dÀr vi tar stöd frÄn teorier i undersökningen. Information har bland annat hÀmtas ifrÄn AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB, GÀvle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmÀnnyttiga bostadsbolag dÄ kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Bakgrund:HjÀrtsvikt blir allt vanligare. Det krÀvs stor förÀndring och anpassning av livssituationen för bÄde patienter och anhöriga. MÄnga av de som fÄr diagnosen saknar kunskap om hur de pÄverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att belysa forskning som beskriver sjuksköterskans stöd i egenvÄrdsÄtgÀrder som kan ge ökat vÀlbefinnande hos patienter med kronisk hjÀrtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes dÀr tretton artiklar har analyserats.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn det sociala kapitalet belysa individuella och sociala aspekter av en omvÀndelse och anslutning till en religiös organisation, i mitt fall församlingen Fristaden i Uddevalla, frÄn ett tidigare ickereligiöst liv. PÄ samma gÄng omfattar syftet att ge en inblick i hur kristna i en församling som tillhör trosrörelsen ser pÄ sin omvÀndelse, anslutning och pÄ samhÀllet. Mitt syfte bryter jag ned i tre frÄgestÀllningar som jag söker svar pÄ. Dessa Àr: 1. Hur upplevde individen sin tillvaro runt omvÀndelsen? 2.

Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.

CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Föreliggande uppsats stÀller frÄgan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturgranskning med fokus pÄ en komparativ textanalys av fÀlten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hÀmtats frÄn grounded theory och ingÄngen i uppsatsarbetet Àr följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger pÄ bestÄr av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar Àmnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger pÄ frÄgan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Stroke Àr den tredje vanligaste orsaken till död i vÀstvÀrlden och kan leda till lÄngvariga och svÄra funktionshinder. Det Àr ocksÄ den somatiska sjukdom som genererar flest vÄrddagar pÄ sjukhus. Enligt berÀkningar kommer Àven allt fler mÀnniskor insjukna i stroke beroende pÄ att de Àldre i samhÀllet blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjÀlp av denna kunskap kan en adekvat omvÄrdnad ges till dessa patienter.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Tidigare forskningsresultat har visat att nÀtverkande bland egna företagare utvecklar sÄ vÀl den egna personen som personens egna företag. Dock saknas forskning nÀr det gÀller hur stöd kan upplevas inom nÀtverk. Studiens syfte var att skapa en förstÄelse för hur socialt stöd frÄn ett nÀtverk upplevs av kvinnliga företagare. Deltagarna var 15 kvinnor inom olika branscher mellan Äldrarna 26-65 Är. Intervjuer transkriberades, meningskoncentrerades och tematiserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv.

Arbetets bakgrund Àr en studie av hur produktutvecklings- och produktionsstegen ser ut i teorin för klÀdföretag som produktutvecklar genom ?snabbt marknadsbesvarande genom korta ledtider? och producerar genom det ?progressiva buntsystemet?. Jag presenterar de olika processerna och vilka svÄrigheter de bÀr med sig. I arbetets metoddel Àr samma processer studerade i praktiken hos intermediÀra företag och fabriker i Kina och tre nordiska ?fast-fashion?-företag.

Vi har granskat en del av vÄrt vÀlfÀrdssystem nÀmligen sjukförsÀkringssystemet. Syftet med uppsatsen har varit att kartlÀgga aktörernas ansvar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Vi berör individ- och myndighetsnivÄ och utifrÄn kartlÀggningen granskar vi om och i sÄ fall varför respektive Ätaganden kan leda till att tilliten urholkas. Uppsatsens teoretiska ram bygger pÄ Rothsteins teori om socialt kapital och den sociala fÀllan. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fallgropar i den hÀr sköra processen som sjukskrivning visar sig vara.