Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vÄld i nÀra relationer konstrueras i den politiska debatt som Àger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehÄllsanalysen med en deduktiv ansats, och gör sÄledes studien kvalitativ.UtgÄngspunkten för studien Àr ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten Àr socialt konstruerad, dÀr innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan mÀnniskor. Vi har Àven valt att anvÀnda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framstÀllan av maskulinitet och femininitet i samband med vÄld i nÀra relationer.Under analysen av vÄr empiri, har vi strÀvat efter att fÄnga hur vÄld i nÀra relationer konstrueras genom att studera det utifrÄn olika perspektiv sÄsom hur det framstÀlls som socialt problem, hur dess aktörer framstÀlls gÀllande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framstÀlls som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag pÄ vidare forskning..

Bakgrund och problem: 2014 kom ett förbud mot progressiv avskrivning i Kregelverkenoch dÀrmed försvann möjligheten för bostadsrÀttsföreningar att tillÀmpaavskrivningsmetoden. Det har tidigare varit vanligt inom bostadsrÀtts branschen attanvÀnda sig av progressiv avskrivning pÄ fastigheten. DÄ förbudet kom fanns rÀdslanom kraftigt ökande boendekostnader till följd av den högre kostnaden för avskrivningar.MÄl med uppsatsen: Uppsatsen undersöker effekterna pÄ de finansiella rapporterna ioch med förbudet mot progressiv avskrivning i K-regelverken och dÀrmedbostadsrÀttsföreningar.Metod: Uppsatsen byggs kring en kvalitativ metod dÀr grunden Àr intervjuer gjordamed representanter frÄn bostadsrÀttsföreningar, fastighetsbolag, revisionsfirma ochbyggbolag. För att komplettera intervjuerna har Àven tidningsartiklar om debattenstuderats samt litteratur hur bostadsrÀttsföreningar drivs.Slutsats: Uppsatsens resultat tyder pÄ att den finansiella rapporteringen ibostadsrÀttsföreningar behöver bli tydligare, framför allt i förvaltningsberÀttelsen. DÀrbehöver föreningar utveckla och förklara verksamhetsÄret pÄ ett sÀtt som gör detbegripligt för intressenter.

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

Magnusson, C. VÄrdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vÄrdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen för socialt arbete, 2015. Denna uppsats syftar till att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vÄrdhunden samt vilka effekter vÄrdpersonalen upplever att vÄrdhunden kan medföra för vÄrdtagare med en demenssjukdom. VÄrdhunden Àr ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vÄrden. Tidigare forskning visar att vÄrdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstÀrka minnet, öka förmÄgan till socialt samspel samt stÀrka sjÀlvförtroendet för den Àldre med en demenssjukdom.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som framkommer om socialt stöd och livsstilsförÀndringar efter hjÀrtinfarkt. Studien Àr en beskrivande litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar vilka har granskats av författarna och dÀrefter kvalitetsbedömts. Resultatet visade att livsstilsförÀndringar inte var lÀtta att genomföra. Det sociala stödet var viktigt för att de olika livsstilsförÀndringarna skulle klaras av och att stödets utformning skulle vara anpassat efter den hjÀrtinfarktdrabbades behov. För mycket eller för litet stöd hade negativ inverkan pÄ hur patienten lyckades med livsstilsförÀndringarna.

MÀnniskor har ett behov av delaktighet i sociala sammanhang, att ha meningsfulla relationer till andra individer. Detta Àr en förutsÀttning för ett gott socialt vÀlbefinnande. Den hÀr studien undersöker ifall internetcafeér kan ha betydelse för det sociala vÀlbefinnandet hos individer. Datainsamlingen gjordes genom observationer, intervju samt fokusgruppdiskussioner. Datan analyserades enligt etnografisk metodansats med induktiv kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i indelningen i kategorier som pÄ olika sÀtt berör det sociala vÀlbefinnandet.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Narkotika- och alkoholmissbruk Àr ett hÀlsoproblem i hela vÀrlden och nyktra missbrukare Àr en utsatt grupp i samhÀllet. Vid missbruk Àr det inte bara intaget av narkotikan eller alkoholen som medför skada. Hela livssituationen kan bli drabbad, inte minst kontakten med vÀnner och familj. För att hÄlla sig nykter, Äteranpassa sig till samhÀllet och leva ett hÀlsosamt liv finns det mÄnga faktorer som Àr betydelsefulla. Syftet med studien var dÀrför att undersöka nyktra missbrukares upplevelser av socialt stöd, fritidsaktiviteter samt utanförskap och delaktighet i samhÀllet.

Dagens olika marknader besta?r vanligtvis av ma?nga konkurrenter da?r alla konkurrerar om samma kunder vilket kra?ver mer av fo?retagen att sticka ut fra?n ma?ngden och go?ra sig mer konkurrenskraftiga. En djup relation med kunden a?r da?rfo?r av en stor betydelse som bland annat kan uppna?s genom varuma?rket.Ett varuma?rke har vissa personliga egenskaper som ger konsumenter en underlig- gande betydelse. Dessa egenskaper sa?tter sig som undermedvetna bilder hos konsu- menterna och speglar fo?retagets verksamhet.

Socialt ansvar Àr en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel Àr ett företag som mÄste ta ett stort socialt ansvar, dels pÄ grund av sina produkter och dels sin Àgarstruktur. Deras produkter lockar med spÀnnig och möjligheter till rikedom men produkterna har ocksÄ en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende dÀr individen sjÀlv och andra mÀnniskor i dess nÀrhet pÄverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgÀnglighet över Internet har kraven pÄ spelbolagens sociala ansvar stÀrkts.

Bakgrund: Att bli mamma innebÀr en stor förÀndring inte bara fysiskt utan Àven psykiskt och socialt. Det Àr viktigt att man lyssnar pÄ mammors upplevelser och stödjer dem i deras förÀldraskap.Syfte: Att undersöka vad mammor till 18 mÄnaders barn har för upplevelser om hur det Àr att vara smÄbarnsmamma.Metod: Studien inkluderar 409 enkÀtsvar. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av strukturerade enkÀter som samlades in frÄn en större undersökning frÄn barnhÀlsovÄrd i förÀndring (BIF). Urvalet Àr mammor till 18 mÄnaders barn har fÄtt svara pÄ en öppen frÄga om hur det Àr att vara smÄbarnsmamma. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde kÀnslor av kÀrlek och lycka till det egna barnet men Àven kÀnslor av trötthet, stress och att kÀnna sig otillrÀcklig fanns.

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet Àr utifrÄn fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som anvÀndes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begrÀnsades med att vara skrivna pÄ svenska eller engelska, vara publicerade mellan Är 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri Ätkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanstÀlldes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och beskriva socialt stödjande inslag som kan förekomma i det arbete som begravningsentreprenörer utför i anknytning till anhöriga som bestÀller begravning. Vidare att ta reda pÄ hur begravningsentreprenörer utformar sitt arbetssÀtt och sin verksamhet, utifrÄn att de arbetar gentemot en kundkrets som nyligen förlorat nÄgon nÀrstÄende. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju, och materialet som samlats in genom intervjuer med sex begravningsentreprenörer analyserades utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Vilka stödjande/hjÀlpande handlingar, bemötanden och roller kan identifieras i begravningsentreprenörers arbete samt möte med anhöriga? Vilka uppföljande stödjande funktioner kan finnas kopplat till begravningsentreprenad? Hur inverkar begravnings-entreprenörernas tankar om de anhörigas behov och situation, pÄ arbetssÀtt och pÄ utformningen av moment i begravningsprocessen?Resultat: Begravningsentreprenörerna i förevarande studie ger socialt stöd med tyngdpunkt pÄ kognitivt (vÀgledning/information) och praktiskt stöd, dÀr man försöker att bemöta olika behov av t.ex. delaktighet, avlastning, struktur, förutsÀgbarhet, trygghet eller kunskap, i och kring momenten i begravningsprocessen.

Syftet Àr att göra en lokal undersökning i GÀvle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete bestÄr av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill Àven undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhÀlle.Min metod Àr att genom intervjuer fÄ vetskap om vad det försiggÄr för socialt arbete i kristna församlingar i GÀvle. Jag har gjort en fallstudie dÀr jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt kÀllmaterial Àr de intervjuer jag utfört dÀr frÄgorna medvetet Àr öppna för att fÄ ett samtal.

The purpose of this essay is to compare two investigationprojects /evaluationproject (BBICOHPeL) regarding theoretical anchoring and operationmethods. Important questions in our research has been: What from BBIC can be found in the OHPeL-project, what has become of the fundamentals in BBIC when they have been introduced into this new context, has the ecological development theory remained in the OHPeL-project, is it possible to say that the OHPeL-project is a further development, distortion or something completely different from BBIC. To find answers to our questions we have studied 17 protocols from evaluationmeetings in the OHPeL project. This led us to the results that BBIC in many ways are present in the project. There are also differences between the projects.