Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur grupparbete upplevs som undervisningsform och grupprocess av studenter och lärare på institutionen för socialt arbete. För att få en djupare förståelse för hur grupparbete går till och hur det påverkar studerandes lärande valde vi att använda oss av följande frågeställningar: ? Hur har studenterna upplevt grupparbete under utbildningen?? Har kunskaper om grupp och grupprocesser någon betydelse för genomförande av grupparbete?? Hur upplever lärarna studenternas grupparbete? Metoden för studien är kvantitativ och som undersökningsinstrument har vi använt oss av två olika enkäter. Med hjälp av statistik försöker vi att testa hypoteser utifrån den empiri vi inhämtat med hjälp av enkät och webbenkät från studenter och lärare vid institutionen för socialt arbete. Analysen utgår ifrån Lennéer-Axelsson och Thylefors teorier om grupper och Svedbergs psykodynamiskt perspektiv.Resultatet visar att studenter överlag upplever grupparbete på utbildningen som någonting positivt, även om det relativt ofta förekommer konflikter.

Arbetsplatsens inflytande över den stressrelaterade ohälsan kan ses genom samband mellan upplevelser av ett stressfullt arbete och stressymptom, mellan utvecklingen av stressymptom och sjukfrånvaro samt mellan graden av sysselsättning och den stressrelaterade ohälsan. Stress definieras som obalans mellan krav och individens förmåga att hantera dem och uppstår av samma anledningar i arbetslivet. Socialt stöd ifrån kollegor är en av de viktigaste resurserna för att hantera stress på arbetsplatsen. Syftet med kandidatuppsatsen är att förstå vilken betydelse sociala relationer har för deltagare i ett nätverk av verksamhetsansvariga för deras förmåga att hantera stress.För att besvara syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer via Skype. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras via en innehållsanalys och tolkas.Studiens huvudresultat tyder på att relationerna inom nätverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstår samt påverkar hur de verksamhetsansvarigas förmåga att hantera stress..

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende på hur de definierar begreppet hållbar utveckling, hur deras förhållningssätt är till hållbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, även kallat samhällsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen är Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien är baserad på intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hållbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hållbar utveckling och pekar på att det finns många olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna från intervjuerna och det studerade materialet är dock att företagen utgår från det grundläggande dokumentet från Brundtlandkommissionen.

Syftet med den här kvalitativa studien är att studera självbilden hos före detta missbrukare. För att undersöka syftet delas det in i tre frågeställningar: Vad har påverkat före detta missbrukare i utveckling av självbilden? Vilken betydelse har uppväxt och relationer haft för utveckling av självbilden? Hur har missbruket påverkat hur individerna definierar sig själva?För att besvara dessa frågor utfördes en intervjustudie av sex vuxna i Stockholm med en bakgrund i missbruk. Materialet bearbetas genom tematisering för att undersöka specifika kategorier som i analysen delas in i övergripande teman. Intervjumaterialet analyseras genom teorier om självbild, identitetsutveckling, socialt arv och individens påverkan av utanförskap och erkännande.

Sammanfattning/ Abstract Detta är en studie om specialpedagogiskt arbete på organisationsnivå. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielärare, rektorer, elevhälsopersonal, förvaltningschef, elevhälsochef) uttrycker om elevhälsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhälsan på en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv. I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhälsoteam för varje rektorsområde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhälsoarbete tidigare, specialpedagoger anställs och samtidigt genomförs en organisationsförändring på rektorsnivå. Detta skapar en viss turbulens i organisationen. Detta är en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, där fokusgrupper använts som intervjumodell, för att samla utsagor från aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper är ett arbetssätt hämtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen. Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhälsa olika, vilket indikerar att elevhälsan behöver bli tydligare i organisationen.

Den här studien är baserad på betyg som har satts av dagstidningar på spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under åren 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor är med i undersökningenär Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tävlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrån frågeställningarna: Använder sig fyra rikstäckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i användningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvällspress?Studien är utförd med en kvantitativ metod där betygen samlats in och organiserats efter olika variabler.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen.

Militärförband utsätts för olika stressmoment i sitt arbete på insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det få katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förståelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anställda får inför utlandstjänstgöring och hur den hjälper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förståelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades på djupintervjuer med åtta deltagare som tjänstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk träning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, även om det till stor del är individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter..

Fo?religgande studie redogo?r fo?r faktorer som pa?verkar elever i sina val av moderna spra?k i a?rskurs 6, da?r na?gra utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgo?r en teoretisk ka?rna. Studien bygger pa? en enka?tunderso?kning da?r sammantaget 82 elever fra?n Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer pa? att elevernas sociala klasstillho?righet och ko?n i viss ma?n tycks pa?verka spra?kvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika spra?ken.

Syfte: Att intervjua ungdomar som under åren 2001-2006 någon gång varit placerade iinstitutionsvård för att se om insatsen lett till en positiv förändring i den unges livssituation. Vi villäven undersöka hur ungdomarna upplevde tiden på institution.Frågeställningar: Hur såg den unges livssituation ut innan placeringen? Hur upplevde den ungevården på institutionen? Hur ser den unges livssituation ut idag?Metod: Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på halv-strukturerade intervjuer med sex stycken ungdomar.Teori: Vi har valt symbolisk interaktionism och stämplingsteori som teoretisk utgångspunkt.Symbolisk interaktionism förklarar hur en människa formas genom interaktion (samspel) och kommunikation med andra. Stämplingsteorin är en av de viktigaste idéerna inom symboliskinteraktionism. Den är ett sätt att tillämpa det symboliskt interaktionistiska tänkandet på ?avvikandebeteende?.Huvudresultat: Vårt material har visat att de flesta av våra informanter uppger att de är nöjda med sin tid på institution och att den har lett till en positiv förändring i deras livssituation.Uppseendeväckande är att de flesta av våra informanter inte är nöjda med hur socialtjänsten har agerat i samband med placeringen.

Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Syftet med studien är att utifrån en diskursanalys undersöka hur socionomstudenter resonerar kring huruvida en tidigare dömd person är lämplig att utbilda sig till och arbeta som socionom. Studiens frågeställningar berör frågor kring hur olika bilder av en tidigare dömd person konstrueras, vilka diskurser som därmed framträder och vad dessa diskurser säger om personens yrkeslämplighet. Vidare undersöker studien hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra och vilka konsekvenser det får.Detta är en kvalitativ studie utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, med en integrerad form av diskursanalys som teoretiskt perspektiv och metodologiskt tillvägagångssätt. Informanterna bestod av studenter på socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet som i en fokusgruppsintervju fick diskutera tidigare dömda personers lämplighet att arbeta inom socialt arbete.Studien visar att socionomstudenterna i sitt samtal kring tidigare dömda personers lämplighet förhåller sig till framförallt tre olika diskurser, vilka i uppsatsen är döpta till ?den latenta förövaren?, ?förövaren i oss alla? och ?den betalande förövaren?.

Majoriteten av personer som amputeras är äldre med bakomliggande sjukdomar. Syfte med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om livssituationen hos äldre personer med ett amputerat ben ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. En integrerad översikt användes för att skapa en översikt av kunskapsläget. Femton vetenskapliga artiklar med olika metodologisk ansatser analyserades som resulterade i sex kategorier: fysisk funktion och rörlighet, smärta, kroppsförlust, depression, familj, relationer och isolering. Resultatet visade att äldre personer med ett amputerat ben upplevde sämre fysisk funktion och rörlighet vilket begränsade deras förmåga att utföra dagliga aktiviteter.

Synen en individ har på arbete och tron på sin förmåga inom yrkeslivet formas i många fall redan under tonåren. Anknytningsrelationerna till föräldrarna och det sociala stödet inom en familj påverkar den enskilda individens karriärsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen på tonåren i efterhand gällande familjerelationer, skolgången och synen på arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriärsidentitet, och tron på den egna förmågan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat på att cheferna upplevde ett större socialt stöd från sin familj under tonåren, jämfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrån aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriärsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriärsidentitet.

 Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pågår omkring oss just nu men intresset för företagsansvar är inte något nytt. Näringslivets roll i samhället har varit ett bekymmer under lång tid och det går att finna bevis för näringslivet intresse för samhället i århundraden tillbaka. Idag har vi nått en punkt där vi står inför många globala hot och hoppet om att övervinna dessa är en kraftfull och gemensam ansträngning. Detta har i sin tur medfört att det ställs stora krav på företag idag vad gäller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Samtidigt som det ställs höga krav på företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har är att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfällen inom ramen för gällande lagstiftning.