Uppsatsens syfte Àr att analysera och dekonstruera begreppet mÄngfald och hur det anvÀnds och skapas i relation till arbetsgrupper inom socialt arbete i Göteborg.De centrala frÄgestÀllningarna för uppsatsen Àr: Hur ser mÄngfaldsdiskursen ut i mÄngfaldsplanerna och för personer med ansvar för rekrytering inom Göteborgs Stad? Vilka grupper kan identifieras? Hur beskrivs dessa grupper? Vilka egenskaper tillskrivs grupperna? Vilka grupper ses som efterstrÀvansvÀrda att rekrytera ifrÄn för att uppnÄ mÄngfald? Vad uttrycks vara syftet med mÄngfalden?Uppsatsen bygger pÄ postkoloniala teorier, socialkonstruktionism och diskurs som ett teoretiskt ramverk. Datainsamling har skett med hjÀlp av intervjuer och genom studiet av mÄngfaldsplaner frÄn 15 av Göteborgs stadsdelar. Metoden som har anvÀnts Àr kritisk diskursanalys.Vi har funnit att mÄngfaldsdiskursen Àr problematisk eftersom den bygger pÄ olikhet mellan ett antal olika grupper, och att den dÀrför Äterskapar och förstÀrker dessa olikheter. Den oundvikliga konsekvensen av denna stÀndiga kategorisering Àr en uppdelning i ?vi? och ?de?.Vi Àr inte intresserade av att komma med en utopisk lösning pÄ hur man skall prata om verkligheten eller komma ifrÄn den kategorisering som vi kritiserar.

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att ur genusperspektivet bidra till ökad förstÄelse om kvinnors och mÀns olika förutsÀttningar för sÄngutövning. Existerar den kulturellt konstruerade sÄngrösten eller Àr anatomin faktorn som styr sÄngrösten? I en fallstudie dÀr fyra sÄngpedagoger och dirigenter medverkar, uppmÀrksammas genus som pÄgÄende konstruktion och visar hur detta Äterkommande reproduceras i sÄngutövningen. SÄngpedagogernas erfarenheter har jag stÀllt mot verifierad forskning, som bland annat ponerar hur det finns inlÀrda röstdrag som fysiologin inte kan förklara. Förhoppningen Àr att uppsatsen visar pÄ hur socialt konstruerade könsroller pÄverkar sÄngutövningen. Idealet att sjunga inom sin egen könstillhörighet Àr enligt mina informanter hÄrt, tufft och kraftfullt för killar och kÀnsligt, mjukt, och vackert för tjejer.

Att vara chef idag Àr ofta krÀvande. Inte minst i det lilla företaget, dÀr man mÄste vara lite av en allkonstnÀr. Chefer pÄ smÄföretag tros arbeta hÄrt och ha en hög stressnivÄ, men lite Àr skrivet om hur de upplever sin hÀlsa och sin arbetsmiljö.DÀremot Àr kunskapen stor om att socialt stöd pÄ arbetsplatsen kan minska de negativa effekterna av stress och utgöra en buffert mot ohÀlsa hos de anstÀllda. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur chefen pÄ ett mikroföretag upplevde sin egen hÀlsa, sitt sociala stöd och om detta stöd var viktigt för hÀlsan. Chefer pÄ mikroföretag anslutna till JÀrnhÀlsans FöretagshÀlsovÄrd, med 5-9 anstÀllda, valdes ut som undersökningsgrupp.

VÄr uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi vÀrnandet om alla mÀnniskors lika vÀrde och förmÄgan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgÄtt frÄn Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har anvÀnt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgÄtt frÄn. Vi har sedan jÀmfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fÄtt fram Àr en verifiering av vÄr hypotes.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och precisera innebörden av finansiell kris sett ur ett revisorsperspektiv, samt huruvida revisorer bevakar ett företags ekonomiska stÀllning för att i tid upptÀcka om ett företag Àr pÄ vÀg in i en finansiell kris. Undersökningen grundar sig pÄ fem djupintervjuer med revisorer i Malmötrakten. I analysen av studien kom författarna fram till att det kan vara svÄrt att ge begreppet finansiell kris en definition som passar i alla situationer. Sett ur ett revisorsperspektiv kom författarna fram till att det behövs tvÄ definitioner. Definition (1) utgÄr frÄn ett revisionsperspektiv och definition (2) utgÄr frÄn ett konsultperspektiv, dÀr definition (1) har ett kortare tidsperspektiv.De metoder revisorerna i denna undersökning anvÀnder sig av Àr dels nyckeltalsanalys men Àven andra metoder som exempelvis kund- och leverantörsreskontra, rapporter frÄn bevakningsföretag samt tÀta informationsutbyten med företagen.

The purpose of the study is to see differences and development of two institutions for social care (work science) in two countries - the University of Lodz, Polen, and the University of Lund, Sweden.The central question is, if there is any convergence between these Institutions for Social care.The method has been to use both earlier research and to have two interviews. I did interviews with two professors working at two Universities, one with professor Ewa Marynowicz-Hetka at Lodz University and the other with professor Hans SwÀrd at the University of Lund. I started to study relevant literature and took part of secondary material in both countries.The main result of this study is that some convergence tendencies between those two trainings exist. All of them have connection with international cooperation. There are also same forces that stopped those tendencies; one of them is tradition on institutions..

I en ny och vÀxande bransch sÄsom bemanningsbranschen Àr det viktigt att inte arbetsmiljön blir eftersatt. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att utreda om dagens lagstiftning sÀkerstÀller en god arbetsmiljö för uthyrda arbetstagare. Genom att göra en rÀttsutredning av arbetstagarnas arbetsmiljö har vi kommit fram till att det föreligger ett heltÀckande ansvar som Àr delat mellan inhyrare och bemanningsföretag. Trots detta heltÀckande ansvar har vi kunnat faststÀlla att bemanningsbranschen i praktiken inte Àr förenlig med god arbetsmiljö, detta genom att analysera bland annat statistik, rapporter samt material frÄn Arbetsmiljöverket. Arbetet innehÄller avslutningsvis en redogörelse för hur vi anser att man kan komma tillrÀtta med den problematik som föreligger inom branschen..

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, sÀrskilt inom tjÀnstemannasektorn,vilket innebÀr att medarbetaren sjÀlv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gÀller nÀr,var och hur arbetet ska utföras. UtifrÄn detta syftar vÄr uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens grÀnslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förstÄelseinriktat angreppssÀtt i studien.Vidare Àr studien kvalitativ och empirin hÀmtas frÄn kvalitativa intervjuer med Ätta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet stÀller krav pÄ medarbetarna attsjÀlva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med sÄvÀlkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förvÀntas Àven vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov sÄvÀl som stÀndigt utvecklas och anpassa sig till förÀndringarav arbetssÀtt.

De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

HjÀrttransplantation Àr en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjÀrtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vÄrdpersonals stöd hos personer som vÀntar pÄ en hjÀrttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades pÄ 13 vetenskapliga studier. UtifrÄn 3 frÄgestÀllningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som vÀntade pÄ en hjÀrttransplantation upplevde stress och försÀmrad livskvalitet, anvÀnde sig mest av positiva copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vÄrdpersonal i form av uppmuntran till positiva copingstrategier och riktade omvÄrdnadsinterventioner.

HjÀrttransplantation Àr en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjÀrtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vÄrdpersonals stöd hos personer som vÀntar pÄ en hjÀrttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades pÄ 13 vetenskapliga studier. UtifrÄn 3 frÄgestÀllningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som vÀntade pÄ en hjÀrttransplantation upplevde stress och försÀmrad livskvalitet, anvÀnde sig mest av positiva copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vÄrdpersonal i form av uppmuntran till positiva copingstrategier och riktade omvÄrdnadsinterventioner.

Bakgrund och problem: I takt med att samhÀllet och medias uppmÀrksamhet kring frÄgorsom rör miljö och socialt ansvarstagande ökar blir kraven pÄ företagens ansvar ochredovisning av dessa frÄgor allt större. DÄ det Ànnu inte finns nÄgra lagar som reglerar hurföretagen redovisar sitt hÄllbarhetsarbete undersöker den hÀr uppsatsen hur vÀl de anseddaoch utbredda riktlinjer som finns efterföljs och vilket stöd de kan ge till företagen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att granska hur ett antal företags, inomkonfektionsbranschen, hÄllbarhetsrapporter följer GRIs riktlinjer. Dessa företags olikarapporter kommer analyseras utifrÄn de kvalitativa egenskaperna som skall uppfyllas enligtGRI. Sedan görs en jÀmförelse av de undersökta rapporterna.Metod: Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie dÀr sex företagshÄllbarhetsrapporter som sÀgs följa GRIs riktlinjer har granskats pÄ djupet. Resultatet frÄngranskningen har sedan försökt förklaras utifrÄn redan befintliga teorier.Resultat och slutsatser: De riktlinjer som idag finns fungerar som underlag för utformningenav hÄllbarhetsrapporter.

Allt eftersom samhÀllet utvecklas och anammar nya idéer appliceras dessa pÄ skolans vÀrld. Elever ska idag ta ett eget ansvar för sina studier ? individuellt studieansvar ? ett begrepp i tiden. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ elevernas förutsÀttningar att ta detta ansvar och vad de gör nÀr de tar det. Uppsatsen beskriver teoretiska utgÄngspunkter som eleven verkar under och en kvalitativ undersökning lyfter fram hur elevers vardag kan se ut.

Forskning visar att anhörigvÄrdaren upplever glÀdje och nÀrhet tillsammans med nÀrstÄende trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att mÄ bra och att stÀrka hÀlsan som anhörigvÄrdare. Intervjuer med fem anhörigvÄrdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehÄllsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hÀlsa.