Syften med vÄr studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsomrÄden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gÀllande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrÄgades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsomrÄden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte Àr. Ett motsatsförhÄllande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess bestÄndsdelar. Informanterna uppgavÀven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgÄng utgÄende frÄn mötet mellan socialsekreterare och klient. ForskningsfrÄgorna var: ?Vilken Àr etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jÀmnare maktförhÄllanden i samhÀllet? Och: Hur beskrivs och hanteras frÄgorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgÄngen ingÄr moralfilosofiska texter frÄn vÄr egen tid, monografier om allmÀn och tillÀmpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillÀmpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, frÄn tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrÄn ett strukturellt perspektiv pÄ socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik pÄ grund av de stora skillnaderna mellan etiska mÄlsÀttningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland mÄnga andra i vÀrdering av socialt arbete samt att etik kan anvÀndas bÄde för att skapa medvetande och bÀttre psykosociala arbetsförhÄllanden men ocksÄ för att kamouflera verkligheten och dÀrmed bidra till förtryck..

Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga försÀkringsförmedlarens ansvar samt att belysa de situationer dÀr förmedlarens ansvar Àr otydligt. Jag ska Àven bedöma om dessa situationer leder till en rimlig/orimlig riskfördelning mellan berörda parter. Jag ska utreda hur dessa situationer bör lösas och vad som bör göras för att tydliggöra försÀkringsförmedlarens ansvar, samt ansvarsfördelningen mellan försÀkringsförmedlaren och försÀkringsgivaren. Denna uppsats Àr Àmnad att lÀsas av personer som kommer i kontakt med dessa frÄgestÀllningar,sÄvÀl personer som arbetar inom försÀkringsbranschen som försÀkringstagare. LÀsaren bör inneha grundlÀggande juridiska kunskaper..

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital pÄ en aggregerad samhÀllsnivÄ och storleken pÄ den ekonomiska ojÀmlikheten. Borde ekonomisk policy ta hÀnsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i vÀlfÀrdssystemet? Teorier om socialt kapital frÄn sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket anvÀnds sedan för att analysera hur vÀl demokratin fungerar. Data frÄn World Values Survey, OECD och United Nations University anvÀnds för att statistiskt mÀta korrelationen mellan de tvÄ variablerna socialt kapital och ekonomisk ojÀmlikhet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida globalisering kan sÀttas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i Àmnet samt tvÄ teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har utfört tvÄ kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har Àven genomfört textanalyser pÄ noga utvalt material frÄn ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar pÄ att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida globalisering kan sÀttas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i Àmnet samt tvÄ teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har utfört tvÄ kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har Àven genomfört textanalyser pÄ noga utvalt material frÄn ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar pÄ att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

CSR (Corporate Social Responsibility) innebÀr att ett företag ska ta ansvar för hur de pÄverkar samhÀllet, ur sÄvÀl miljömÀssigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmÀrksammats och etablerats inom företagsvÀrlden. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hÄllbart företagande och om CSR kan ge en lÄngsiktig lönsamhet pÄ marknaden. För att kunna skapa en förstÄelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgÄr vi frÄn Carrolls CSR-pyramid som en grundlÀggande modell för att dÀrefter byggas pÄ med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgÄng av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av kÀnsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hÀlsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkÀtundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM Àn japanska studenter med högt socialt stöd.

Med ett gemensamt intresse för marknadsföring och företagsetik ansÄg vi att fenomenet Corporate Social Responsibility, CSR, skulle vara intressant att studera. Den svenska benÀmningen för CSR Àr socialt ansvarstagande företag. NÀr vi började orientera oss i Àmnet mÀrkte vi att det var fÄ uppsatser som var skrivna ur ett konsumentperspektiv. Detta perspektiv tyckte vi verkade intressant och vi bestÀmde oss till slut för att vÄr uppsats skulle ha ett konsumentperspektiv som utgÄngspunkt. Efter mÄnga diskussioner kunde vi till slut faststÀlla vÄr forskningsfrÄga som Àr: ?Vilka attityder har svenska konsumenter gentemot CSR?? För att kunna besvara denna frÄga har en kvantitativ undersökning med 102 stycken respondenter genomförts.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvÄrdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrÄn faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrÄn faktorerna krav, kontroll och socialt stöd.Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvÄrdspersonal och 5 var chefer pÄ en sluten anstalt.Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef.Resultaten visade att kriminalvÄrdspersonalen upplevde höga krav, lÄg kontroll, bra socialt stöd frÄn arbetskamrater och ett lÄgt socialt stöd frÄn chef. Vidare visade resultatet frÄn cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, lÄg kontroll, bra socialt stöd frÄn arbetskamrater och ett bra socialt stöd frÄn chef.Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan pÄverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrÄn tidigare forskning och teoretiska referensramar..

Sverige ses idag som ett av de sÀmsta lÀnderna pÄ integration i Europa, klyftorna mellan rika och fattiga vidgas och segregationen bara ökar mellan etniska svenskar och personer med utlÀndsk hÀrkomst. För att vÀnda denna negativa utveckling av det svenska samhÀllet har ett flertal olika sociala projekt startats men endast ett fÄtal av dessa har senare blivit permanenta. Ett av dessa projekt fick en fantastisk respons och Àr idag en fast verksamhet vid namn Yalla Trappan. Yalla Trappan var frÄn början ett arbetsintegrerande socialt projekt, men numera bedrivs verksamheten som ett framgÄngsrikt socialt företag i RosengÄrd, Malmö. Genom teoretisering av begreppet integration som vi sedan stÀllt i relation till segregation, arbete och socialt företagande har vi försökt utreda vad integration kan innebÀra.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..