Syftet med uppsatsen Àr att studera varför och hur företag arbetar med CSR, samt hur detta arbete kan redovisas. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i fyra företag i olika branscher, Trelleborg AB, Green Cargo, Vattenfall och SAS. Vi har Àven intervjuat en revisor och en konsult inom CSR-omrÄdet samt gjort en attitydundersökning med hjÀlp av enkÀter.CSR stÄr för Corporate Social Responsibility och handlar om det ansvar som företag har gentemot samhÀlle och miljö. Det Àr ett brett begrepp som innefattar mÄnga olika aspekter och uppfattas olika i olika sammanhang.En anledning till att företag arbetar med CSR Àr att intressenter sÄ som kunder, Àgare, media, intresseorganisationer och myndigheter med flera pÄverkar och stÀller krav pÄ företag. Kunder kan vÀlja bort produkter som inte anses vara producerade pÄ ett ansvarsfullt sÀtt och kan bojkotta företag som inte tar sitt ansvar gentemot omgivningen.

Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstÄs vid behandlingen av LVU-Àrenden (LVU, Lag med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga), med fokus pÄ Àrenden som grundas pÄ en ungdoms ?annat socialt nedbrytande beteende? enligt §3. Den syftar ocksÄ till att klarlÀgga hur socialsekreterares förestÀllningar om och beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder Àr socialkonstruktionistisk teori, samt teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.

A relatively new sector in the world is the one concerning social enterprises and their development. Social enterprises are enterprises that are working with social objectives, their goal is not to make as much money as possible. This essay is looking at the development in social enterprises in two countries; Great Britain and Sweden and how the employee numbers in the enterprises have changed over time. The result shows a large increase in the number of employees in the enterprises in Sweden, however the enterprises in Great Britain does show a declining number of employees. This essay also tries to examine whether a couple of external factors, taken from a series of already existing theories, are affecting the possibility of development in these enterprises.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ fördjupad förstĂ„else av förĂ€ldrars uppfattning vad gĂ€ller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och Ă€r i Ă„ldern ett och ett halvt till tre Ă„r. Analysen av resultatet har fokus pĂ„ förĂ€ldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, kĂ€nslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och förĂ€ldrars rĂ€ttigheter och ansvar. Är det en rĂ€ttighet att ?bara fĂ„ vara mamma?? Hur förĂ€ldrarna ser pĂ„ framtiden vad gĂ€ller skolgĂ„ng, deras barns tillgĂ„ngar eller brister, och vad som begrĂ€nsar, Ă€r aspekter som belyses i undersökningen.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur det grÀnslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det grÀnslösa arbetet diskuteras av tjÀnstemÀn. Studien utgÄr ifrÄn Karaseks och Theorells modell bestÄende av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien gÄr Àven in pÄ vad ett grÀnslöst arbete innebÀr och hur flexibilitet pÄverkar anstÀllda och deras organisationer.För en djupare förstÄelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa nÀrmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. TvÄ intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och anvÀnder vÀldigt olika strategier för att fÄ balans i det grÀnslösa arbete.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser unga vuxna har betrĂ€ffande den virtuella gemenskapen pĂ„ Internet communities och hur det pĂ„verkar deras hĂ€lsa och lĂ€rande. Studien grundar sig pĂ„ folkhĂ€lsopedagogiskt perspektiv och bygger pĂ„ en kvalitativ studie. Under genomförandet av arbetet har Ă„tta individer deltagit i individuella intervjuer. I bakgrunden belyser jag hur den teknologiska utvecklingen förĂ€ndrar det sociala samspelet i samhĂ€llet. Ökande kommunikation via Internet communities har bidragit till att mĂ€nniskor kan ha större sociala nĂ€tvĂ€rk utan fysiska hinder.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av ?skolövertagning?, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lÀrarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU Àr förkortningen för ?verksamhetsförlagd utbildning? som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge.

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.

Det finns faktorer pÄ arbetet som pÄverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjÀnsten prÀglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förvÀntningar och i allmÀnhet ett komplext arbete. Det Àr nÄgot som pÄverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte Àr att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjÀnsten.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att fokusera pÄ miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hÄllbar utveckling. UtifrÄn miljöaspekten fokuserade vi pÄ Ätervinning och utifrÄn den sociala aspekten fokuserade vi pÄ Barnkonventionen. VÄrt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stÀrka elevernas medvetenhet inom hÄllbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vÄrt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod anvÀnde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Society is characterized by patterns of behavior and interaction that is created and recreated inthe interplay between individuality/collectivity and freedom/constraint, thus represents avariety of social issues and social phenomena. One of these phenomena is social supportexchanges and social capital. In order to obtain views on how this might appear in a specificsociety and contribute to the knowledge about social support exchanges and social capital, thisstudy was done with seven families in a village in Nepal. The village and the families gave aview and an example of how it might look in a place where social support exchanges plays acrucial role in this way of living. Through observations and interviews I have tried to make thesocial support exchange areas and meanings visibile.