Stöd till nÀrstÄende Àr en del av den palliativa cancervÄrden. NÀrstÄende kan uppleva att de inte kÀnner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vÄrden. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos nÀrstÄende i sen palliativ cancervÄrd. Som metod anvÀndes en systematisk litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vÄrden, stöd för att bibehÄlla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frÄgor.

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete Ă€r att jag som student pĂ„ magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete Ă€r ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet Ă€r att studera om och hur planprocessen pĂ„verkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som anvĂ€nt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, bĂ„de innehĂ„ller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig.

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem som krÀver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att frÀmja en god psykisk hÀlsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvÀstra Sverige. Kvalitativ analys anvÀndes som analysmetod dÀr skolans insatser och skolans samarbeten bildade tvÄ huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssÀtt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som anvÀndes av skolans olika aktörer för att frÀmja elevernas hÀlsa.

BakgrundDet har blivit allt viktigare för företag att sÀrskilja sig pÄ dagens konkurrensutsatta marknad och kraven frÄn konsumenterna har blivit allt högre. Kunderna idag förvÀntar sig dessutom att företag ska ta socialt ansvar och arbeta för ett hÄllbart samhÀlle. MÄnga företag vÀljer idag att kommunicera ut sitt sociala ansvar för att möta kundernas behov och skapa vÀrde för dem. Det har bidragit till att företag mÄste förÀndra sin bild av deras varumÀrkeskommunikation ut till kunderna.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett företagsperspektiv undersöka hur skobranschen kommunicerar ut CSR genom att kartlÀgga följande delsyften:Klargöra i vilken utstrÀckning skobranschen förmedlar CSR till konsumenterna.Tydliggöra hur CSR pÄverkar ett varumÀrke.Belysa hur branschen kan implementera CSR i varumÀrket.MetodVi har i denna studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr uppsatsen grundat sig i en abduktiv ansats. Valet av metod var för oss sjÀlvklar dÄ vi ville komma nÀrmare problemet samt fÄ en djupare förstÄelse utifrÄn skobranschens perspektiv.

Den hĂ€r kandidatuppsatsen inom Ă€mnet landsbygdsutveckling syftar till att förstĂ„ drivkrafterna bakom socialt företagande pĂ„ landsbygden. Detta syfte leder Ă€ven in pĂ„ andra begrepp sĂ„ som kontext och vĂ€rdeskapande vilka diskuteras i uppsatsen. Den empiriska undersökningen har gjorts med utgĂ„ngspunkt i ett företag belĂ€get i ÖstervĂ„la, Heby kommun, dĂ€r jag under drygt en arbetsvecka samlade in materialet, vilket fokuserar pĂ„ att besvara syftet med uppsatsen. Det empiriska materialet tolkas sedan utifrĂ„n teorier och tidigare forskning kring entreprenörskap, kontext och vĂ€rdeskapande. Analysens tyngdpunkter ligger pĂ„ att försöka förstĂ„ hur entreprenörskap, kontext och vĂ€rdeskapande samverkar..

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter pÄ civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver Àr deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förÀndras över tid. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien Àr: Vad beskriver studenterna pÄverkar deras motivation? Vad bestÄr motivationen av? FörÀndras studenternas motivation över tid, om ja pÄ vilket sÀtt? Gör studenterna sjÀlva nÄgot för att pÄverka sin motivation, och i sÄ fall vad? Studien Àr longitudinell och bygger sammanlagt pÄ 32 intervjuer med Ätta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 Är. Metoden som anvÀnts kan beskrivas som en induktiv empirinÀra kvalitativ metod dÄ innehÄllet i data fÄtt styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen pÄ lÄng sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillÀmpbarhet, kompetens/behÀrskande och socialt sammanhang/socialt stöd.

BAKGRUND. I samarbete mellan vÄrd regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera HÀlsotek bildats för att göra hÀlsoinformation tillgÀnglig och för att underlÀtta för allmÀnheten att ta ansvar för sin egen hÀlsa. Sedan tidigare utvÀrdering av HÀlsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av HÀlsoteket bland vÄrdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, sÄ har HÀlsoteket arbetat med aktiviteter sÀrskilt riktade till mÀn. Flera av aktiviteterna som var riktade till mÀn har sedan lagts ned. I utvÀrderingen frÄn 2008, uttryckte HÀlsotekets manliga besökare att de inte kÀnde sig bekvÀma pÄ HÀlsoteket, och att de kÀnde sig utanför.

Arbetsgruppen pÄ arbetsplatsen har fÄtt en ökad betydelse i kunskaps- och tjÀnstesamhÀllets framvÀxt. MÄnga har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera vÀl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsÀttning av arbetsgrupper bör tydlighet rÄda kring mÄl och uppgift. Ett tillÄtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.

Varje organisation Àr ett resultat av de individer som ingÄr i den, och dÀrför Àr det sjÀlvklart att organisationen och dess mÄl pÄverkas av den rÄdande motivationsnivÄn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som motiverar medarbetarna i en organisation, och hur den motivationen yttrar sig i den dagliga verksamheten. SÀrskilt har vi intresserat oss för hur stor pÄverkan kommunikation mellan olika organisationsnivÄer har pÄ motivationen samt vilken effekt ansvarsfördelningen har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. För att uppnÄ det hÀr har vi valt ut ett fallföretag, ISS Landscaping i Linköping, och genomfört en kvalitativ fallstudie genom observationer och intervjuer. Baserat pÄ insamlad information och teori pÄ omrÄdet har vi kunnat dra en rad slutsatser om vilka faktorer som pÄverkar motivationen.

Uppsatsen har inriktats pÄ att analysera och tolka ansvarsfördelning frÄn stat till individ för att dÀrigenom utröna vem eller vilka som idag Àr ansvariga i gymnasieskolans organisation. DÄ lÀroplanerna Àr de styrdokument som uttalar skolans officiella syn pÄ individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har Àven andra omrÄden tangerats, vilka i förlÀngningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhÀlleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde pÄ att jÀmföra, analysera och stÀlla utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att pÄ sÄ sÀtt uppnÄ syftet.Studien visar pÄ att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola Àr ett komplext problem. VÄr slutsats Àr dock att synen pÄ vem eller vilka som Àr ansvariga i lÀrandeorganisationen skiljer sig Ät emellan den nationella lÀroplanen och de lokala planerna. Den nationella lÀroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, nÄgot som ej Äterspeglas i de lokala planerna.

I kursen sjÀlvstÀndigt arbete 15hp under grundlÀrarprogrammet fk-3 vid Uppsala Universitet har vi valt att göra ett lÀromedel i NO för dessa Ärskurser. Vi har i största möjliga mÄn försökt utforma lÀromedlet sÄ flexibelt som möjligt, för sÄvÀl elever som lÀrare. Materialet Àr tÀnkt som en handledning för lÀrare i fysik och kemi, med elevsidor med experiment som Àr kopieringsbara. Boken har utformats utifrÄn ett genusperspektiv, men ocksÄ med hÀnsyn till uppsatta kriterier för lÀromedel anpassade för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (med sÀrskilt fokus pÄ ADHD). Boken Àr skriven av oss, för oss.

Uppsatsen behandlar det osĂ€kra rĂ€ttslĂ€get betrĂ€ffande ansvar för och rĂ€ttigheter till vilt som rymt ur vilthĂ€gn. Ett vilthĂ€gn Ă€r ett hĂ€gn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rĂ€ttsuppfattning föreligger ingen Ă€ganderĂ€tt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att nĂ„gon slags rĂ€ttighet, exempelvis Ă€ganderĂ€tt, de facto kan föreligga till vilt i vilthĂ€gn. Ägaren till dessa djur har att rĂ€tta sig efter reglerna i jakt- och djurskyddslagarna. En hĂ€gninnehavare kan Ă„lĂ€ggas lĂ„ngtgĂ„ende ansvar för förrymda djur, under förutsĂ€ttning att culpa kan bevisas.

Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett centralt begrepp som idag Àr vÀlkÀnt inom affÀrsvÀrlden och har fÄtt stor betydelse för vÄrt samhÀlle. Begreppet innebÀr företagets etiska, sociala och miljömÀssiga ansvar gentemot omvÀrlden. CSR har en stark koppling till legitimitetsteorin. Flera studier har visat att företag strÀvar efter legitimitet i sitt CSR-arbete.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka genom en fallstudie om företag kan uppnÄ legitimitet hos sina kunder genom deras hÄllbarhetsredovisning. I den hÀr studien har en kvalitativ metod anvÀnds och undersökningen har begrÀnsats till ett valt företag. Den svenska klÀdkoncernen Retail and Brands (RNB) Àr ett av de företag i Sverige som har tagit sitt initiativ till att redovisa sitt arbete inom hÄllbarhetsfrÄgor.

Denna skrift Àr en deskriptiv studie av studenters kunskap om grundskolans sekretesslag. Belysningspunkterna Àr grundskolans sekretesslag utifrÄn pedagogens yrkesetiska ansvar. Den metod som anvÀnds i undersökningen Àr frÄgeformulÀr som skickats ut till 255 lÀrarstuderande. 77 av de tillfrÄgade deltog i undersökningen. Undersökningen gav resultatet att det finns en övervÀgande brist i lÀrarstudenters kunskaper.