Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp med stora pÄfrestningar emotionellt och ÀrendemÀssigt. Enligt tidigare studier har belastningen pÄ socialsekreterare de senaste tio Ären ökat. Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger pÄ en sammansatt metod bestÄende av kvalitativa intervjuer och textanalys.

Principen ?förorenaren betalar? utgÄr frÄn att den som orsakat en skada pÄ miljön ska ta ansvaret för avhjÀlpandet av skadan. Principen Äterfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess nÀrmare specificering i form av definitioner och undantagsregler Äterfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen sÄ som den kodifierats i svensk rÀtt har sin grund i internationell rÀtt och ett allmÀnt hÄllet ansvar för den som orsakat en skada.

Arbetslöshet har visats medföra effekter pÄ folkhÀlsan. Arbetslösheten Àr för tillfÀllet stor isamhÀllet och det Àr frÀmst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att frÀmja arbetslösa ungas vÀlmÄende och förbÀttra derasmöjligheter till sysselsÀttning. Det finns mÄnga sÀtt arbeta pÄ dÄ mÀnniskor pÄverkas pÄ olikasÀtt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar pÄarbetslöshetens konsekvenser.

Bakgrund: I Sverige Àr det ett problem att tonÄringar dricker alkohol. Det Àr otillrÀckligt belyst vad förÀldrar anser vara en "lagom" Älder för alkoholdebut. Det Àr viktigt att fÄ kunskap om hur förÀldrar ser pÄ tonÄringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhÄller sig till att förse ungdomar med alkohol. Syftet: med studien var att beskriva förÀldrar syn pÄ tonÄringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonÄringar. Metod: Studien Àr kvalitativ och sju förÀldrar intervjuades.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd pÄverkar fyra elevers upplevelse av mental hÀlsa med fokus pÄ negativ stress.-          Hur pÄverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?-          Hur pÄverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i hermeneutiken. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts pÄ fyra elever i Ärskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjÀlp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd pÄverkar fyra elevers upplevelse av mental hÀlsa med fokus pÄ negativ stress.-          Hur pÄverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?-          Hur pÄverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i hermeneutiken. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts pÄ fyra elever i Ärskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjÀlp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

I takt med att handeln med utvecklingslÀnderna ökat har omvÀrlden samtidigt fÄtt upp ögonen för bolagens etiska agerande. Globala företag har fÄtt ett inflytande jÀmförbart med hela nationer. Vi har gjort en kartlÀggning av företag pÄ Stockholmsbörsen för att ta reda pÄ hur utbrett det Àr bland svenska verksamheter att ha en CSR policy. Resultatet visar att övervÀgande del av företagen inte har en CSR policy och att existerande policys inte Àr specielt vÀl implementerade i företagen. En trend vi uppmÀrksammat Àr att företagen pÄ börsens A-lista i hög grad har en CSR policy medan bolagen pÄ O-listan i liten omfattning har en policy.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur medvetna yrkesverksamma lÀrare Àr om sin ledarroll, hur de arbetar för att utveckla ledarrollen och hur de anvÀnder den för att nÄ ut till sina elever. Fokus ligger pÄ ledarrollen och det ansvar detta för med sig, och Àven hur lÀrarna ser pÄ sin egen roll i skolan. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer gjorda med tre verksamma lÀrare i olika delar av landet. Lgr 11 fastslÄr att lÀrarens ansvar ligger bland annat i att kunna leda en klass och att utveckla individerna i denna klass. Resultatet visade att begreppet ledare kan vara svÄrtolkat och att man jobbar som ledare olika beroende pÄ vilken klass man har framför sig och varierade beroende pÄ om man var ÀmneslÀrare eller klasslÀrare, det visade sig ocksÄ att lÀrarna hade olika uppfattningar om hur mycket man skulle diskutera lÀrarrollen och hur man kan utveckla den i skolan..

Hemlöshet Àr ett omrÄde som under det senaste decenniet fÄtt stor uppmÀrksamhet i media och utredningar. Det Àr ett socialt problem som Àr komplext, svÄrlöst och Äterkommande i samhÀllsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhÀllet dÀr denne Àr i behov av stöd och hjÀlp. Frivilligorganisationer har pÄ den senaste tiden fÄtt en större betydelse för hemlösa individer i samhÀllet. De Àr verksamheter som möter hemlösa individer dagligen.

The main purpose is to illuminate how a company links certain values to its brand in an effort to achieve a competitive position. We have done this by studying the government owned company Svenska Spel and its entrance on the netpokermarket. With Corporate Social Responsibility as a guidance for the company they wanted to offer Swedish gamblers an alternative to the, often morally dubious, international actors. Our thesis has taken an internal (corporate) as well as an external (consumer) perspective on the result of this strive. Our conclusions are that although Svenska Spel is successfully integrating social responsibility into their netpokerbusiness, they are facing a difficulty in making the consumer fully appreciate it.

Den hÀr uppsatsen studerar och analyserar begreppen ?determinism?, ?fri vilja? och ?moraliskt ansvar?, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket Àr nödvÀndigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrÄn dem. Leibniz utgÄr frÄn att Gud som har skapat jorden och i och med detta Àven bestÀmt alla dess förlopp (den förutbestÀmda harmonin), han anser dock att detta Àr förenligt med mÀnniskans fria vilja. Enligt Leibniz Àr frihet att handla i enlighet med sin natur.