ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, tvÄ- och treÄringar i förskolan. Genom att studera smÄ barn och den fysiska miljö de befinner sig i pÄ förskolan har vi undersökt vad som pÄverkar om samspel uppstÄr eller uteblir. Den frÀmsta frÄgestÀllningen har varit ?pÄ vilket sÀtt Àr förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i Äldern ett till tre?. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen.

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

The aim of this study was to examine how two integrating social enterprises relate to and combines social, ecological and economic sustainability and how they work with sustainable development in the field of social work. The study has been focusing on three questions: What are the values underpinning ?Macken? and ?VĂ€gen uts? approach to sustainable development? What motivates these companies to work with ecological sustainability in the creation of new jobs? How do these companies combine social, ecological and economic sustainability? To answer our questions we have been interviewing nine employees through semi-structured interviews combined with observations and this study was analysed through a symbolic perspective. The conclusion of this study showed that these companies worked with specific themes to reach social sustainability. Recurring themes in the study was empowerment, recovery and the employee?s own experience of exclusion.

Kroniska hudsjukdomar har tidigare uppvisat samband med lÄg global sjÀlvkÀnsla. Personer med lÄg global sjÀlvkÀnsla kan istÀllet ha hög villkorad sjÀlvkÀnsla, som till exempel kompetensbaserad- eller relationsbaserad sjÀlvkÀnsla. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjÀlvkÀnsla i relation till hudsjukdomar, sjÀlvobjektifiering och socialt stöd. I studien deltog 132 försökspersoner. Data samlades in med hjÀlp av enkÀter.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en vanligt förekommande sjukdom hos personer som Àr 65 Är eller Àldre. EgenvÄrd Àr en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvÄrden inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstÄ vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur Àldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvÄrd samt beskriva vilka svÄrigheter de upplever nÀr de ska hantera sin egenvÄrd. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar publicerade frÄn 2005 till 2011 hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och Medline.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn i substitutionsbehandling vid opiatberoende, nÀr det gÀller relationer till barn, nÀrstÄende samt socialt nÀtverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fÄtt ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgÀnglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna Äterfanns betrÀffande relationer till barn. Slutsatsen Àr att det Àr troligt att relationer till barn, nÀrstÄende och socialt nÀtverk förbÀttras av pÄgÄende substitutionsbehandling.

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

I en tid dÄ vÀrlden blir allt mer globaliserad och förÀnderlig stÀlls det krav pÄ företagen att vara konkurrenskraftiga. MÄnga företag mÄste omstrukturera för att sÀnka kostnader och till följd av det drabbas personal och samhÀlle. Corporate Social Responsibility, CSR, blir ett alltmer aktuellt begrepp inom företagsvÀrlden och det behandlar företagens ansvar inför deras pÄverkan pÄ samhÀllet. En fallstudie pÄ Electrolux nedlÀggningar och omstruktureringar av fabriker gjordes, med syftet att bidra till forskningsomrÄdet CSR och undersöka hur svenska företag kan implementera CSR vid omstruktureringar för att minska de negativa effekterna. CSR Àr ett svÄrdefinierat begrepp och dÀrför inkluderas fackförbundet IF Metalls Äsikter som en indikator pÄ socialt ansvarstagande vid omstruktureringsprocesser i Sverige.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om sitt ansvar för att upptÀcka elever med dyslexi och hur undervisningen kan bedrivas för att underlÀtta för dessa elever att nÄ kunskapskraven. För att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgor har en kvalitativ forskningsintervju genomförts. FrÄgestÀllningarna som Àr kopplade till syftet Àr; vilka hinder och möjligheter kan lÀrare se i verksamheten och vilken roll samt hur arbetar lÀrare med att stÀrka sjÀlvförtroendet hos eleverna? Resultatet visar att lÀrare har ett stort ansvar i upptÀckandet av dyslexi. Resultatet visar ocksÄ att den generella uppfattningen Àr att dyslexi inte Àr sÄ vanligt förekommande, utan det betecknas istÀllet som lÀs- och skrivsvÄrigheter.

This thesis discusses the existential consequences for the human being in creatio ex nihilo, where the main subjects of discussion are contingency, freedom and identity. The starting-point of the discussion lies in the presentation of the history of the doctrine of creation, especially the doctrine of creatio ex nihilo. Once the historical and philosophical importance of the doctrine of creation is clear, the anthropological and theological consequences are obvious; creation is contingent and at the same time deeply dependent upon God. The contingency of creation may bring a sense of non-necessity among people, and therefore it makes the question of human freedom and identity in the doctrine of creation utterly important..

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.