Sverige beskrivs ofta som ett av vÀrldens mest sekulariserade lÀnder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för mÀnniskor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhÀllet har blivit mÄngkulturellt har Àven den andliga och religiösa mÄngfalden ökat. Inom hÀlso- och sjukvÄrd har man under de senaste Ären diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett varsel pÄverkar den kvarblivandepersonalen utifrÄn ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Undersökningen Àr Àmnad till att skapa en större förstÄelse hos personal och företag om hur upplevelserna av ett varsel pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön för kvarblivande personal.Forskning om psykosocial arbetsmiljö, förÀndringsarbeten och nedskÀrningar. Karasek& Theorells Krav-kontroll-stödmodell, AnstrÀgnings- och belöningsmodellen samtAngelöws Motivationstabell Àr teoretiska utgÄngspunkter i studien.Studien Àr kvalitativt genomförd dÀr sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med den kvarblivande personalen i organisationen. Tre av respondenterna Àr direkt drabbade, det vill sÀga att de varit varslade men fÄtt behÄlla sina arbeten. De andra tre respondenterna har drabbats indirekt av varslet eftersom de inte blivit varslade men arbetar pÄ samma avdelning.Upplevelserna av varslet Àr negativa dÄ den kvarblivande personalen saknat socialt stöd och resurser frÄn ledningen sida.

Introduktion: NÀrstÄende Àr en del av döendes viktigaste nÀtverk. Enligt WHO:s definition ska palliativ vÄrd syfta till att öka livskvalitén hos patienter med en livshotande sjukdom och deras nÀrstÄende. Sjuksköterskans förmÄga att se nÀrstÄendes behov och ge dem adekvat stöd har stor inverkan pÄ hur vÀl de kan hantera situationen. Att involvera nÀrstÄende i vÄrden Àr ett sÀtt att öka tryggheten och vÀlbefinnandet hos sÄvÀl döende, nÀrstÄende som personal. OmvÄrdnadsteoretikern Travelbee anser att omvÄrdnad Àr en mellanmÀnsklig process dÀr vÄrdaren ska hjÀlpa en individ, familj eller ett samhÀlle att motverka eller övervinna upplevelser av lidande och sjukdom, samt om det Àr möjligt finna mening i upplevelserna.

The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents? lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree.

Allt högre krav stÀlls pÄ en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en sÄ kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte Àr att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnÄs genom en undersökning av arbetsmetoder och synen pÄ evidensbaserat arbete hos fÀltassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjÀlp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och stÀlls mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populÀrvetenskaplig artikel och tvÄ arbetsplatsannonser samt skriftlig information frÄn fÀltassistenterna.

Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa prĂ€glas av en rĂ€dsla för att gĂ„ upp i vikt. NĂ„got som Ă€r mycket centralt hos dessa patienter Ă€r hur de ser pĂ„ sig sjĂ€lva. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet Ă€tstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturstudie dĂ€r 16 artiklar sammanstĂ€lldes till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med Ă€tstörning har en nedvĂ€rderande sjĂ€lvsyn och en sjĂ€lvbild som pĂ„verkas av relationer till bĂ„de förĂ€ldrar och vĂ€nner.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje Är. Ett cancerbesked innebÀr ett förÀndrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgÄng. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Tidigare forskning har visat att arbetslösas vĂ€lmĂ„ende och livskvalitet pĂ„verkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hĂ€lsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa pĂ„verkades beroende pĂ„ faktorerna ekonomisk sĂ€kerhet, stöd av sĂ€rskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsĂ„tgĂ€rd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk sĂ€kerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utstrĂ€ckning. Ökad ekonomisk sĂ€kerhet och stöd av sĂ€rskild person hade ett positivt samband med bĂ„de kontroll och autonomi.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Bakgrund: Bröstcancer Àr en sjukdom som drabbar de nÀrstÄende nÀstan lika mycket som den kvinnan som har blivit drabbad. Stöd till nÀrstÄende borde utgöra en vÀsentlig del av den vÄrd som patienten fÄr. Syfte: Att belysa det stöd sjuksköterskan kan bistÄ nÀrstÄende med vid diagnostiserad bröstcancer. Metod: Studien Àr en litteraturstudie och inkluderade tio vetenskapliga artiklar som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: Det framkom att behovet av informativt och emotionellt stöd kunde kopplas till nÀrstÄendes Älder, kön och den genetiska risken att drabbas av bröstcancer.

Uganda Àr ett av vÀrldens fattigaste lÀnder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvÄras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social vÀlfÀrd och att bedriva socialt arbete Àr begrÀnsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser pÄ social vÀlfÀrd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social vÀlfÀrd som inkluderar hela befolkningen, var nÄgra av frÄgorna jag stÀllde mig.

Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lÀrar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielÀrares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhÄllandet av kunskapsproduktion utifrÄn de intervjuade lÀrarnas livsvÀrldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för lÀraryrket samt innefattar berÀttelser om lÀrarnas arbete med att skapa och upprÀtthÄlla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegrÀns upplevs finnas mellan undervisnings- och mÀnskliga relationer och hur kÀnslomÀssiga aspekter pÄverkar dessa.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den frÄga som styrt arbetet Àr: ?Hur kandet sociala samspel som uppstÄr och framskrider i anstÀllningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstÄs socialpsykologiskt med utgÄngspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta pÄ rollframtrÀdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att anvÀnda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjÀlp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att bÄde anstÀllningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

LÀrare Àr en yrkesgrupp med hög arbetsbelastning. Avtalsförhandlingarna 2010 mellan arbetsgivare och lÀrarförbund fokuserade pÄ lÀrarnas anstÀllningsformer och möjligheten att kunna avvika frÄn den traditionella ferietjÀnsten som tillÄter arbete under valfri tid och plats ett antal timmar i veckan. Studiens syfte var att utröna om det fanns nÄgon skillnad i stress utifrÄn kontroll, distansering, arbetsbelastning och socialt stöd mellan anstÀllningsformerna ferietjÀnst och semestertjÀnst (som innebÀr mer reglerad arbetstid). 34 gymnasielÀrare valde att delta i enkÀten, 21 med ferietjÀnst och 13 med semestertjÀnst. Resultatet visade en tendens att gymnasielÀrare med ferietjÀnst upplevde mer kontroll och arbetade mer hemifrÄn Àn semestertjÀnstgruppen samt att kvinnliga gymnasielÀrare hade mer socialt stöd Àn de manliga.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur förĂ€ldrar till barn med funktionshinder upplever det stöd som de fĂ„tt av samhĂ€llet och sitt nĂ€tverk. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Hur fick förĂ€ldrarna reda pĂ„ vilket funktionshinder deras barn har? Och hur blev de bemötta och stöttade i den nya livssituationen?? Är förĂ€ldrarna nöjda med det stöd de har fĂ„tt? ? Vilken typ av socialt stöd har varit till störst stöd för förĂ€ldrarna?Metoden som anvĂ€nds i denna studie Ă€r kvalitativ. Fem förĂ€ldrar till barn med olika funktionshinder har intervjuats. Det insamlade materialet har tolkats utifrĂ„n stödteori.