Bakgrund: Avföringsproblemen förstoppning, avföringsinkontinens och irritabel tarm Ă€r vanliga Ă„kommor hos mĂ€nniskor i det vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llet. Alla tre har liknande symtom och problematik. Åkommorna pĂ„verkar hela mĂ€nniskan inte bara den fysiska kroppen. FĂ„ studier har fokuserat pĂ„ mĂ€nniskors upplevelse av att leva med avföringsproblem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur mĂ€nniskor med avföringsproblem upplever sin livssituation.

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framstÀllningar av och pÄverkan pÄ socialt arbete och professionen.Vi har genom kontakter fÄtt tag pÄ samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval dÄ vi var ute efter en specifik mÄlgrupp, socialarbetare som arbetar inom SocialtjÀnsten. Respondenterna har i fokusgrupper fÄtt diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrÄn tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och anvÀndes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman sÄsom hur de uppfattar att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier pÄverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare.Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framstÀllningar var att det övervÀgande var negativa.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Syfte och frÄgestÀllningar : TidsNÀtverket i Bergsjön, upprÀttat i augusti Är 2007 i Göteborg, Àr en verksamhet grundad pÄ time bank-modell. Syftet med undersökningen Àr ?att studera vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNÀtverket i Bergsjön som dess deltagare ger uttryck för samt vilka konsekvenser verksamheten har fÄtt för dem med avseende pÄ empowerment och socialt kapital?. Mina frÄgestÀllningar Àr: 1) Vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNÀtverket i Bergsjön ger dess deltagare uttryck för? 2) Vilka konsekvenser har TidsNÀtverket i Bergsjön haft för uppkomsten av empowerment och socialt kapital hos deltagarna?Metod och material : Studien anvÀnder sig av semi-strukturerade intervjuer med deltagare, ostrukturerade intervjuer med den verksamhetsansvarige, liksom studier av intern dokumentation.

Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie. I studien har datamaterial frĂ„n 1372 deltagare anvĂ€nts. Data bearbetades med hjĂ€lp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i en kvantitativ metod med hjĂ€lp av Spearmans rangkorrelation. Resultat: Resultatet visar att variabler valda med anknytning till socialt nĂ€tverk korrelerar med variabler valda ur deltagarnas levnadsvanor.

Lek Àr ett ord som enligt forskare Àr svÄrt att definiera. Den gÄr dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla mÀnniskors liv som Àr tydligast under barnÄren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig sjÀlvt utan att barnet behöver anstrÀnga sig. Det Àr dock viktigt med vuxnas nÀrvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Forskning visar att förskollÀrare anser att leken hjÀlper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmÄga, normer, vÀrderingar och attityder.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

AbstraktBakgrund: Schizofreni Àr en av de vanligaste orsakerna till att man drabbas av en psykos. Det Àr för det mesta unga mÀnniskor som insjuknar. Patienter med schizofreni har oftast bristfÀllig insikt och förstÄelse för sin sjukdomsbild och behandling. Utbildning och rehabilitering Àr dÀrför fokuserad pÄ att öka patienters sjÀlvstÀndighet. Detta har visat att risken för Äterfall minskar vilket i sin tur bidrar till ett ökat vÀlmÄende och förbÀttrade sociala förmÄgor.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att göra en replikation pÄ SBU:s rapport frÄn 1999 omvÄrdnad vid schizofreni och belysa faktorer som pÄverkar omvÄrdnaden vid schizofreni.Metod: Det gjordes en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar.

?En cancerdiagnos pÄverkar inte bara patienten, utan Àven patientens nÀrstÄende. Cancersjukdomen kan innebÀra stora förÀndringar i vardagen för de inblandade, bÄde psykosociala och praktiska. Hos nÀrstÄende uppstÄr behov som kanske inte helt och hÄllet tillfredstÀlls pÄ grund av den patientfokuserade vÄrden. Syftet var att undersöka vilket stöd nÀrstÄende till en cancersjuk patient önskar.

Syften med vÄr studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsomrÄden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gÀllande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrÄgades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsomrÄden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte Àr. Ett motsatsförhÄllande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess bestÄndsdelar. Informanterna uppgavÀven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

HR yrket Àr en position som krÀver stor spÀnnvidd av kompetenser dÄ de ska tillgodose bÄde ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll Àr mÄngsidig dÄ de ansvarar för de anstÀlldas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. MÄnga gÄnger innebÀr detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. DÄ relativt fÄ studier behandlar HR rollen och dess stressnivÄ samt rollotydlighet ansÄg vi att det krÀvdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Att vara mellanchef Àr pÄ mÄnga sÀtt en utsatt position. Man förvÀntas hantera krav frÄn bÄde över- och underordnade, samt frÄn sina kollegor som befinner sig pÄ samma nivÄ. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven frÄn samhÀllet. Vilka Àr dessa krav? Hur skiljer de sig frÄn varandra? StÄr de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur pÄverkar dessa mellanchefer pÄ individnivÄ? Undersökningen utgÄr frÄn Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.