Att vara chef idag är ofta krävande. Inte minst i det lilla företaget, där man måste vara lite av en allkonstnär. Chefer på småföretag tros arbeta hårt och ha en hög stressnivå, men lite är skrivet om hur de upplever sin hälsa och sin arbetsmiljö.Däremot är kunskapen stor om att socialt stöd på arbetsplatsen kan minska de negativa effekterna av stress och utgöra en buffert mot ohälsa hos de anställda. Syftet med den här studien var att ta reda på hur chefen på ett mikroföretag upplevde sin egen hälsa, sitt sociala stöd och om detta stöd var viktigt för hälsan. Chefer på mikroföretag anslutna till Järnhälsans Företagshälsovård, med 5-9 anställda, valdes ut som undersökningsgrupp.

Vår uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi värnandet om alla människors lika värde och förmågan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgått från Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har använt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgått från. Vi har sedan jämfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fått fram är en verifiering av vår hypotes.

The purpose of the study is to see differences and development of two institutions for social care (work science) in two countries - the University of Lodz, Polen, and the University of Lund, Sweden.The central question is, if there is any convergence between these Institutions for Social care.The method has been to use both earlier research and to have two interviews. I did interviews with two professors working at two Universities, one with professor Ewa Marynowicz-Hetka at Lodz University and the other with professor Hans Swärd at the University of Lund. I started to study relevant literature and took part of secondary material in both countries.The main result of this study is that some convergence tendencies between those two trainings exist. All of them have connection with international cooperation. There are also same forces that stopped those tendencies; one of them is tradition on institutions..

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

Hjärttransplantation är en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjärtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vårdpersonals stöd hos personer som väntar på en hjärttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga studier. Utifrån 3 frågeställningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som väntade på en hjärttransplantation upplevde stress och försämrad livskvalitet, använde sig mest av positiva copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vårdpersonal i form av uppmuntran till positiva copingstrategier och riktade omvårdnadsinterventioner.

Hjärttransplantation är en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjärtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vårdpersonals stöd hos personer som väntar på en hjärttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga studier. Utifrån 3 frågeställningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som väntade på en hjärttransplantation upplevde stress och försämrad livskvalitet, använde sig mest av positiva copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vårdpersonal i form av uppmuntran till positiva copingstrategier och riktade omvårdnadsinterventioner.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrån självrapporterade data undersöka hur föräldrars sysselsättningsgrad påverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjälp av enkäter som riktats till gymnasieungdomar i årskurs tre och arbetet har utgått ifrån en positivistisk ansats. Grundläggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsättningsgrad hos föräldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lärande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsättningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg än ungdomar från familjer med låg sysselsättningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts på området och bidrar med ökad kunskap om hur föräldrars sysselsättning kan påverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan..

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena där hälsan och förutsättningarna för hälsan kan påverkas. De senaste åren har det skett en positiv utveckling gällande den fysiska arbetsmiljön men inte gällande den psykosociala arbetsmiljön där speciellt anställda inom hälso- och sjukvården upplever en allt mer pressad arbetssituation. Litteraturgenomgången kring psykosociala arbetsförhållanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hälsa. Detta ses som ett problem då det i arbetsmiljön ligger en avsevärd potential i främjandet av hälsa och att fokus bör förflyttas från det patogena till det salutogena synsättet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse på arbetsplatser inom privat hälso- och sjukvård samt undersöka medarbetarnas självuppskattade hälsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.

SammanfattningStudien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Under ungdomsåren sker stora förändringar, både fysiskt och psykiskt. Utforskandet av sexualiteten blir mer aktuell och den sexuella identiteten och den sexuella läggningen kan genomgå förändringar. Viktiga aspekter för att identifiera sig med den sexuella läggningen anses av vissa forskare vara självkänsla, nära socialt stöd och ifrågasättande. Syftet med denna studie är att finna svar på hur mönster av dessa faktorer kan påverka den sexuella identiteten bland gymnasieungdomar. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en närstående drabbats av stroke och fått bestående funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade påverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kände sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vändes upp och ner och många var missnöjda med vården och dess bemötande.

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod.

Rädsla för brott inverkar negativt både på ett individuellt plan och påsamhällsnivå och ses därför som ett aktuellt samhällsproblem. Tidigare forskninghar funnit att äldre, trots att de tillhör en grupp som har låg risk att utsättas förbrott, ändå uppvisar en hög grad av rädsla för brott. Forskningslitteraturen kringvilka faktorer som är associerade med äldres ökade rädsla för brott är intesamstämmig. Syftet med studien var att undersöka äldres rädsla eller orädsla föratt utsättas för brott i bostadsområdet eller hemmet, samt att undersöka äldresrädsla eller orädsla för att utsättas för egendoms- eller personbrott. Deltagarna istudien utgjordes av 110 äldre i Sundsvall mellan 58 och 94 år.

Den här studien utgår från en fenomenografisk ansats. Vi avser att fånga skilda uppfattningar om arbetsplatslärande och studera hur uppfattningarna påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Vi utgick från två frågeställningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lär på sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lär? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig åt. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lär på olika sätt och använder kunskapen olika i deras yrkesutförande.