Sök:

Sökresultat:

4671 Uppsatser om Socialt konstruerat kön - Sida 61 av 312

Fibromyalgi - Kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi

Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förÀndrad i samband med sjukdomen och den pÄverkar bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. MÄnga kvinnor upplever att personer i deras nÀrhet inte tar deras sjukdom pÄ allvar dÄ de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kÀmpar varje dag mot osynliga symtom som begrÀnsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har anvÀnts Àr litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Specialpedagog/Fritidspedagog

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar pÄ syftet. Studien inriktar sig frÀmst i arbete pÄ individ- och gruppnivÄ med Äldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi Àr lÀrare, förskolelÀrare eller fritidspedagoger. I vÄr studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin frÀmsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Strategier för att hantera skadade tÀvlingsidrottare- Coachers perspektiv

Syftet med studien var att identifiera vilka primÀra strategier coacher anvÀnder sig av för att hjÀlpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv Àr ett outforskat omrÄde. Podlog och Dionigis (2010) Àr en av fÄ studier dÀr man undersökt vÀrldselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att anvÀnda sig av liknande tillvÀgagÄngsÀtt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare pÄ en lÀgre nivÄ Àn den högsta vÀrldseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare.

Inhyrning av arbetskraft : en försvagning av LAS?

Denna uppsats Àr en fallstudie pÄ fakturatjÀnst företaget Klarna. Klarna erbjuder betalningslösningar för företag inom e-handel samt underlÀttar och erbjuder ett sÀkert betalningsalternativ till slutkonsumenter som handlar över internet. Detta genom att ta över infodringen av betalningen frÄn e- handelsföretaget som fÄr beloppet inbetalt direkt av Klarna som sedan skickar ut en faktura till slutkonsumenten och ser till att driva in beloppet. Sedan starten har detta företag fÄtt rejÀla framgÄngar och tagit stora marknadsandelar inom e-handelsmarknaden i Sverige. Genom ett affÀrsidéperspektiv utreder denna uppsats huruvida framgÄngarna beror pÄ en skicklig hantering av de olika komponenterna av en affÀrsidé, nÀmligen marknadsegment, produkt och organisationsstruktur.

Nöjesrelaterat vÄld i Falun

Arbetet har gjorts för att hur stort problemet med nöjesrelaterat vÄld Àr i Faluns centrum. MÄlet Àr att kunna hitta de platser som Àr mest brottsutsatta, sk ?Hot-Spots?. Ett annat mÄl med arbetet Àr att ge förslag pÄ ÄtgÀrder för att motverka problemet. I Falun finns ett visst problem med nöjesrelaterat vÄld.

Att göra slut med sig sjÀlv : En studie i de socialpsykologiska aspekterna förknippade med ett uppbrott frÄn Facebook

Facebook Àr ett internetbaserat socialt nÀtverk och tillika en mötesplats för nÀstan en miljard mÀnniskor vÀrlden över. Nyligen introducerades företaget pÄ den amerikanska Nasdaq-börsen och det skulle komma att bli en av de högst vÀrderade börsnoteringarna nÄgonsin. FörvÀntningarna pÄ Facebook Àr enorma, men samtidigt hörs kritiska röster om hur aktieÀgarnas förvÀntningar pÄ ekonomisk avkastning kommer tillfredsstÀllas pÄ bekostnad av anvÀndarnas integritet detta skulle i förlÀngningen skapa missnöje. Det Àr onekligen en imponerande framgÄngssaga men i takt med ökande nÀrvaro pÄ internet i allmÀnhet och Facebook i synnerhet framstÄr det ocksÄ som ett socialt fenomen vÀrt att studera. Det Àr en plats dÀr miljontals mÀnniskor interagerar dagligen, men man kan frÄga sig vari lockelsen ligger med Facebook och vilka biverkningar som tillkommer.

Psykosociala faktorer i arbetsmiljön som pÄverkar anstÀlldas psykiska hÀlsa: en litteraturstudie

Introduktion: Arbetsrelaterade besvÀr orsakade av stress och psykiska pÄfrestningar Àr vanligt förekommande. Arbetsplatsen Àr en miljö dÀr mÀnniskor spenderar en stor del av sin dag och Àr dÀrför en betydande arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som pÄverkar anstÀlldas psykiska hÀlsa. Metod: Metoden som anvÀndes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar.

Hur pÄverkas affÀrsmodeller av branschförÀndringar? - Fallet Digital-TV

Syfte: Syftet med magisteruppsatsen Àr att konstruera en ansats till en generell teoretisk analysmodell som kan förklara hur affÀrsmodeller pÄverkas av externa branschförÀndringar. Analysmodellen kommer att appliceras pÄ TV-branschen.Metod: Vi har konstruerat en ansats till en generell teoretisk analysmodell som vi har applicerat pÄ TV-branschen för att försöka förklara hur företagens affÀrsmodeller pÄverkas av externa faktorer som bidrar till förÀndringar i branschen. I vÄr undersökning har vi valt en kvalitativ metod, och vi har huvudsakligen anvÀnt oss av teori inom branschutveckling, vÀrdekonstellationer och value migration teori. VÄr primÀrdata utgörs av intervjuer med personer som arbetar inom digital-TV omrÄdet i nÄgon av de tre distributionsplattformarna. SekundÀrdata har vi erhÄllit frÄn artiklar, remisser samt annat material frÄn olika instanser inom omrÄdet.Slutsats: VÄr ansats till analysmodell utgör en grund för att studera hur affÀrsmodeller pÄverkas av branschförÀndringar.

Att leva med Reumatoid Artritis : En litteraturöversikt om hur personer med reumatoid artrit upplever och hanterar sjukdomen i det dagliga livet.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) Àr en komplex sjukdom som pÄverkar mÀnniskan fysiskt, psykiskt och socialt. En mÀnniska med RA som kan hantera sjukdomen har lÀttare att finna vÀlbefinnande. Det blir dÄ viktigt att i omvÄrdnaden se personen med kÀnslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt dÀr elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanstÀllts.

Upplevelsen av livskvalitet hos strokepatienter utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv ? en litteraturstudie

SammanfattningSyftetmed denna studie var att beskriva hur strokepatienter upplever sin livskvalitet utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metoden för denna litteraturstudie med beskrivande design var att ta fram artiklar genom sökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Pubmed. Femton artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna hittades och anvÀndes i föreliggande studie. Resultatet visar att livskvaliteten kan pÄverkas negativt efter en stroke och kan leda till att patienten förlorar en del av sin identitet. Stroke kan förÀndra patienternas liv och tvinga dem att anpassa sig till sin nya situation, en situation dÀr smÀrta och olika typer av funktionsnedsÀttningar och kommunikationssvÄrigheter kan vara en del av vardagen.

Klienten À(ge)r problemet. En diskursanalys om socionomstudenters beskrivningar av klienter

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benÀmningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade pÄ Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera anvÀndandet av benÀmningen klienter ville vi se ifall alternativa framstÀllningar av klienter Àr möjliga i det empiriska material som vÄr studie grundade sig pÄ. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material bestÄr av fem c-uppsatser som Àr producerade av socionomstudenter pÄ Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

EQ-aktiviteter pÄ förskolans dagordning : En studie om förskollÀrares uppfattningar av förÀndringar i det socioemotionella samspelet efter ett mÄlinriktat arbete med EQ-aktiviteter pÄ förskolan

I denna studie har vi undersökt tre förskollÀrares uppfattning av förÀndringar i detsocioemotionella samspelet efter ett mÄlinriktat arbete med EQ-aktiviteter pÄ förskolan.Vi har i studien sÀrskilt inriktat oss pÄ följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala fÀrdigheter, relationsfÀrdigheter,kommunikationsfÀrdigheter, samarbetsfÀrdigheter, problemlösningsfÀrdigheter, sjÀlvhÀvdelseoch sjÀlvkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien Àr sociokulturellteori, Honneths erkÀnnandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden Àr kvalitativ ochbestÄr av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter pÄ förskolan har förÀndrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmÄga har utvecklats. Denna utveckling visar sig frÀmst genom att barnen i högreutstrÀckning Àn tidigare visar benÀgenhet att agera pÄ ett mer genomtÀnkt ochprosocialt sÀtt gentemot varandra i olika sociala sammanhang.

BlÀddra eller klicka : Barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier

Studiens utgÄngspunkt Àr barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill Àven undersöka om förskollÀrarna ser skillnader i barns förutsÀttningar till lÀrande genom dessa tvÄ verktyg. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med fyra förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultatet visar pÄ att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan.

Att delge eller att inte delge : Hur socionomer uppfattar och reflekterar kring relationen till klienten

Forskning tyder pÄ att den professionella relationen Àr betydelsefull för resultatet av en insats inom socialt arbete och att det finns mÄnga olika faktorer som den professionella mÄste förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattning om den professionella relationen, samt hur man som professionell kan förhÄlla sig i relation till klienter som saknar ett brett social nÀtverk. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som arbetar pÄ Hem för vÄrd och boende samt stöd- och utslussningsboende för ensamkommande barn. Det insamlade materialet har strukturerats utifrÄn Grounded Theory för att dÀrefter analyseras hermeneutiskt. Studien har mynnat ut i en modell som synliggör den avvÀgning socionomen mÄste göra mellan att delge eller inte delge i relation till klienten.

Jag Àr motsatsen till lugn, jag Àr mer uppjagad : En studie om gymnasieelevers upplevelser av stress

Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och Àngslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohÀlsan ökar, det stÀlls höga krav bÄde pÄ att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att fÄ en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen pÄverkar ungdomar i Ärskurs tre pÄ gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar pÄ stressen och hur de hanterar sin stress. För att nÄ syftet intervjuades sex gymnasieelever i Ärskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter vÄra forskningsfrÄgor, dÀr informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hÀlsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->