Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur.

Syftet med studien var att studera sambandet mellan elitjuniorers ledarskapspreferenser och deras personlighet. Urvalsgruppen bestod av 167 elitjuniorer, i åldrarna 16-20 år (M=17,29). Försökspersonerna var av både manligt (116 st) och kvinnligt (51 st) kön, vilka var aktiva inom interaktiva bollsporter. Deltagarna fick svara på tre olika frågeformulär (1) Demografisk fakta (2) Leadership Scale for Sports (LSS) (3) NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI). Efterföljande korrelationsanalyser visade signifikanta samband mellan Extraversion, Demokratiskt ledarbeteende och Positiv Feedback, samt mellan Neuroticism och Socialt stödjande ledarbeteende.

Syfte: Att undersöka mammors behov av kunskapsmässigt, emotionellt och socialt stöd under barnets första år samt identifiera vilka stödgivande aktörer kvinnorna upplever är viktigast.Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. Sjuttio mammor som besökte någon av sex kommunala öppna förskolor i Uppsala läns landsting svarade på en enkät om deras behov av stöd.Resultat: Hälso- och sjukvården var den viktigaste aktören för många av mammorna som sökte informationsstöd. Studien visade att alla mammorna inte fått det kunskapsstöd de önskade. Socialt stöd och emotionellt stöd var viktigt för nästan alla mammor och många efterfrågade emotionellt stöd från hälso- och sjukvården. Mammornas behov var relaterat till deras ålder, och även i viss utsträckning utbildning och sysselsättning.Slutsats: Om BVC-sjuksköterskor och annan vårdpersonal som möter mammor med barn under ett år, ser till helheten i deras situation genom att erbjuda såväl kunskapsstöd som emotionellt stöd kan de bidra till att skapa långsiktigt nöjda och trygga mödrar..

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer.

Bakgrund och Problem: Frågan om företags miljöpåverkan och hur de tar sitt sociala ansvardiskuteras allt mer i samhället. Redovisningen av socialt ansvar är frivillig, men efterfrågas iallt större utsträckning av företagets intressenter. Riktlinjer för hur utformningen av detta kangöras har tagits fram av Global Reporting Initiative, GRI, och inkluderar frågor som rörekonomi, miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur några av de störstaklädkedjorna redovisar sitt sociala ansvar. Med utgångspunkt från GRI vill vi se hur välföretagens rapportering stämmer överens med dessa riktlinjer. Vi syftar också att jämföra deolika företagens redovisning gällande socialt ansvar.Avgränsningar: Vi avgränsar oss till att titta på H&M, Inditex och Gap och jämföra dessamed de delar av GRI:s riktlinjer som kallas ?core indicators?.

The aim of this study was to research how social-work professionals apprehend, manage and influence difficult conversation.  This study is based on a qualitative method and we did qualitative interviews with eleven social-work professionals in three municipalities located in southern Sweden. In addition to our research on difficult conversation we decided to study easy conversation. Our result show that there isn?t any special subjects that creates difficult conversation, but it is the absent of conversation that makes it difficult.

Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av betydelsen av etik och gott rykte inom konsultbranschen undersöka hur konsultföretaget Accenture arbetar med sin etiska kod för att den skall efterlevas av de anställda inom organisationen. Vi har även valt att undersöka vilka utmaningarsom företaget möter och hur dessa påverkar efterlevnaden av koden. För att genomföra detta har vi utifrån tidigare studier av etiska koder konstruerat en modell som ligger till grund för vårt insamlade empiriska material, vår analys samt slutsats. En deduktiv fallstudie bestående av fem stycken kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda inom Accenture.Vår studie indikerar att Accenture har lyckats väl med implementeringen och upprätthållandet av sin etiska kod inom organisationen, även om utrymme för förbättringar finns i vissa avseenden. Överlag upplever vi att efterlevnaden av koden verkar hög inom Accenture.

Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares upplevelser av socialt arbete med fokus på barn i utsatta livssituationer. Följande frågeställningar har formulerats; Hur ser lärare på sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lärare att dessa frågor får och har i skolan? Vilka framgångsfaktorer och hinder upplever lärare i sitt arbete med elever i utsatta lägen? Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lärare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. Lärarnas berättelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förväntningar från olika håll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillräckliga resurser, krav på att eleverna ska ha full måluppfyllelse, krävande eller oengagerade vårdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, gränssättning, prioriteringar och ett tidskrävande dokumentationsarbete.

Folkhälsovetenskapligt program.

Studien ämnar undersöka huruvida backpackers på Khao San Raod i Bangkok, Thailand, etablerar nya kontakter med andra medresenärer. Syftet är att utifrån begreppet socialt kapital undersöka varför relationer initieras samt varför vissa relationer bibehålls men inte andra efter avslutad resa. Då samhället består av kluster som bildar nätverk utgör varje kontakt en resurs. Hypotesen är således att kontakter etableras eftersom de kan ge tillgång till resurser individen annars inte kommer åt.Uppsatsen har huvudsakligen en kvalitativ, teoriprövande design även om inslag från andra ansatser förekommer. Semi-strukturerade intervjuer har ansetts fördelaktiga som datainsamlingsmetod då deltagarnas egna tillskrivna mening ligger i fokus enligt kvalitativ tradition.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser på föreningslivet, hur några föreningar i Gottsunda ser på sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmänhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att använda mig av Bourdieu?s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebär det värde som kommer ur sociala nätverk. Det är en kvalitativ studie, där resultatet främst kommer från semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna är tjänstemän från Uppsala kommun och företrädare för ett antal föreningar i Gottsunda.

Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att ge en bild av vilka de viktigaste problemområdena är inom socialt arbete kring sexuellt våld, utifrån några yrkesverksammas erfarenheter. Studiens frågeställningar ämnade besvara hur de yrkesverksamma förklarar upplevda brister gällande hur sexuellt våld hanteras av olika instanser i samhället samt om de anser att nuvarande sexualbrottslagstiftning påverkar deras arbete med sexuellt utsatta kvinnor. Vidare ämnade studien besvara om informanterna ansåg att ett eventuellt införande av en samtyckesreglering skulle påverka deras arbete med målgruppen. Studiens syfte och frågeställningar skapades efter att kunskapsluckor identifierats angående om rättstillämpningen påverkar det sociala arbete som bedrivs för sexualbrottsoffer samt om vilka problemområden som föreligger inom detta arbete. Studiens empiriska material har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom det sociala arbetets fält som arbetar med kvinnor som utsatts för sexuellt våld.

Uppsatsen ämnar undersöka om Ving, Apollo och Fritidsresor tar ett ansvar för att uppnå hållbar turism. Detta undersöks bland annat genom arrangörernas hemsidor samt att turistens perspektiv belyses i en enkätundersökning.Hållbar turism kopplas ofta samman med hållbar utveckling, Ving, Apollo och Fritidsresor definierar detta som miljö och socialt ansvar. I stora drag handlar det om att ta hänsyn till dagens behov utan att riskera framtiden för kommande generationer. Ur ett turismperspektiv innebär detta att aktörerna på resemålet måste ta hänsyn till både lokalbefolkningen och turisterna. För att en destination ska ses som hållbar måste miljömässiga, sociala samt ekonomiska faktorer finnas i åtanke.Researrangörer bistår turisterna med olika typer av arrangemang som faller under turismprodukten; transport, boende och aktiviteter.

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan individuella- och lagidrottares upplevda self-efficacy samt skillnader mellan män och kvinnors self-efficacy. I studien undersöktes även samband mellan socialt stöd, anxiety, motivation, prestation och self-efficacy. Totalt deltog 117 stycken olika idrottare, 53 stycken individuella idrottare och 64 stycken lagidrottare samt varav 53 var kvinnor och 64 stycken var män, i åldrarna 19-52. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av flera sammansatta enkäter (TEOSQ, GSE, SCAT och MSPSS) till en hel. Tillsamman med enkäterna följde även fem frågor rörande typ av idrott, ålder, kön, prestation på träning och prestation på tävling.