Sökresultat:
4671 Uppsatser om Socialt konstruerat kön - Sida 37 av 312
Videokonferens ? en mötesplats för att frÀmja yngre barns miljömedvetenhet, varför? : En intranationell och internationell experimentstudie av yngre barns lÀrande för hÄllbar utveckling i relation till de politiska mÄlen.
Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.
Gör musik nÄgon skillnad? : En studie om genuskonstruktioner i musikaliska aktiviteter i förskolan
Syftet med studien Àr att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhÄllande har de till samhÀllets vÀrderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades pÄ film och Àgde rum i femÄrsavdelningar pÄ tre olika förskolor. BÄde planerade och spontana musikaliska aktiviteter stÄr i fokus. Undersökningen vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.
Individers yrkesstolthet ur ett organisatoriskt och socialt perspektiv : En kvantitativ studie
Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta mÀnniskor och vi spenderar större delen av vÄr vakna tid pÄ arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en sjÀlvupplevd kÀnsla som gör att individen kÀnner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstÄ individens kÀnsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. EnkÀten innehöll 25 pÄstÄenden angÄende yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala frÄn ett till fem.
Budgetlös styrning : En studie av Handelsbanken i Uppsala
Socialt ansvar Àr en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel Àr ett företag som mÄste ta ett stort socialt ansvar, dels pÄ grund av sina produkter och dels sin Àgarstruktur. Deras produkter lockar med spÀnnig och möjligheter till rikedom men produkterna har ocksÄ en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende dÀr individen sjÀlv och andra mÀnniskor i dess nÀrhet pÄverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgÀnglighet över Internet har kraven pÄ spelbolagens sociala ansvar stÀrkts.
AllmÀnnyttiga bostadsbolags arbete med socialt ansvarstagande och krav pÄ affÀrsmÀssighet
Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete pÄverkas av den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav pÄ affÀrsmÀssighet.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmÀnnyttiga bostadsbolagen AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB samt GÀvle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi Àven anvÀnt sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor, vetenskapliga artiklar och rapporter. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material dÀr vi tar stöd frÄn teorier i undersökningen. Information har bland annat hÀmtas ifrÄn AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB, GÀvle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmÀnnyttiga bostadsbolag dÄ kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.
Utredning inför övergÄng till Siemens PLM Software NX
Gestamp HardTech AB, dotterbolag Ät Gestamp Automoción, tillverkar presshÀrdade delar och system Ät biltillverkare. Avdelningen för verktygskonstruktion inom Gestamp HardTech har sedan Är 2000 konstruerat presshÀrdningsverktyg i CAD-systemet I-deas. Eftersom mjukvaran Àr pÄ vÀg att fasas ut av Siemens, sÄ mÄste denna mjukvara ersÀttas och Gestamp HardTech vill dÀrför undersöka möjligheterna med CAD-systemet NX. Syftet Àr att inför övergÄngen till NX utreda och ta fram en enhetlig, systematisk och dÀrmed Àven tidsbesparande arbetsprocess för konstruktion av presshÀrdningsverktyg. MÄlsÀttningen Àr följaktligen att hitta en modelleringsstrategi dÀr kunskap och standard pÄ ett smart sÀtt finns inbyggt i CAD-systemet.
Sveriges kommuner och kampen om kreativiteten : om Richard Floridas teori i svenska kommuner
Flera svenska kommuner anvÀnder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka om svenska kommuner Àr kreativa enligt Floridas teori. En jÀmförande fallstudie har gjorts dÀr tre kommuner som anvÀnder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna Àr SödertÀlje, Botkyrka och Ronneby.
Med tillstÄnd att vara rolig : En innehÄllsanalys av modern komedifilm
Film Àr ett av de medier som pÄverkar vÄr identitetskonstruktion och vÄr uppfattning om normer och verkligheten. En av de mest populÀra filmgenrerna Àr komedifilm. Det Àr dÀrför intressant att studera konstruktionen av karaktÀrer i komedifilm för att se vilka normer som Àr rÄdande idag.Studiens syfte Àr att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka olika karaktÀrer i modern komedifilm för att ta reda pÄ hur genus Àr konstruerat, vilken humoristisk funktion olika karaktÀrer tilldelas samt vilka eventuella skillnader det finns i komedifilm med i huvudsak manliga skÄdespelare respektive kvinnliga skÄdespelare.Resultaten av analysen visade att komedifilm med i huvudsak manliga skÄdespelare bekrÀftar traditionella könsnormer samt sociala normer medan en komedifilm med i huvudsak kvinnliga skÄdespelare visar nya tendenser gÀllande maskulina och feminina karaktÀrer. Maskulina egenskaper visades dock vara de mest efterstrÀvansvÀrda. Studien fann Àven att den humoristiska funktionen hos karaktÀrerna ligger i stereotypisering, överdrifter samt brott mot sociala normer..
LÄt hjÀrtat va me : sjuksköterskans stöd i egenvÄrdsÄtgÀrder vid hjÀrtsvikt
Bakgrund:HjÀrtsvikt blir allt vanligare. Det krÀvs stor förÀndring och anpassning av livssituationen för bÄde patienter och anhöriga. MÄnga av de som fÄr diagnosen saknar kunskap om hur de pÄverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att belysa forskning som beskriver sjuksköterskans stöd i egenvÄrdsÄtgÀrder som kan ge ökat vÀlbefinnande hos patienter med kronisk hjÀrtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes dÀr tretton artiklar har analyserats.
Individer, det sociala kapitlet och kristna omvÀndelser
Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn det sociala kapitalet belysa individuella och sociala aspekter av en omvÀndelse och anslutning till en religiös organisation, i mitt fall församlingen Fristaden i Uddevalla, frÄn ett tidigare ickereligiöst liv. PÄ samma gÄng omfattar syftet att ge en inblick i hur kristna i en församling som tillhör trosrörelsen ser pÄ sin omvÀndelse, anslutning och pÄ samhÀllet. Mitt syfte bryter jag ned i tre frÄgestÀllningar som jag söker svar pÄ. Dessa Àr: 1. Hur upplevde individen sin tillvaro runt omvÀndelsen? 2.
Neuropsykiatriska funktionshinder - en professionernas kamp : Om rektorers syn pÄ neuropsykiatriska funktionshinder
Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder. UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.
VĂ€nds kappan efter vinden? En studie om kausalitetens riktning i den politisk-ekonomiska debatten.
Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar debatten om den politiskaekonomin. FrÄgan Àr i vilken riktning kausaliteten gÄr, frÄn normer till debatt och politik, frÄnförutsÀttningar till normer eller frÄn politik till debatt och normer.Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gÄtt angÄende debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen Är 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i tvÄ svenska dagstidningar Är 2006 och 2009 för attse om debatten har förÀndrats. För att analysera artiklarna har jag anvÀnt mig av fem kÀrnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer pÄ att bÄde normer och ekonomiska förutsÀttningar styr hur debatten gÄr dÀren av tidningarna Àndrade tongÄngen i debatten medan den andra stod oförÀndrad. UndersökningenbÀddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel anvÀndas pÄ ett större material ochÀven pÄ andra forum dÀr den politiskt ekonomiska debatten förs..
CSR som vÀrdeskapande verktyg i jakten pÄ sponsorer : En fallstudie av Hammarby Fotboll
CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.
Minsta motstÄndets vÀg : En diskursanalys av tvÄ svenska dagstidningars framstÀllning av klimatansvar
KlimatförÀndring Àr en frÄga som under senare Är har fÄtt mer och mer medial uppmÀrksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre Àn nÄgonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer sÄ fortsÀtter svenskarnas kollektiva klimatpÄverkan ÀndÄ att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpÄverkan och klimatanpassning framstÀlls i tvÄ Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat pÄ ett tvetydigt sÀtt dÀr samhÀllets gemensamma pÄverkan verkar vara förenad med brist pÄ enskilt ansvar. Individen Àr den aktör som oftast utpekas som förvÀntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte pÄ nÄgot sÀtt krÀvs. De synsÀtt som prÀglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering dÀr fortsatt konsumtionsökning, tillvÀxt och grön teknikutveckling förvÀntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förÀndringar behöver göras.
Steg- för- steg instruktioner : hjÀlpmedel till traditionella blir till nya
Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svÄrt för elever att följa de instruktioner de fÄr anvÀnda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjÀlpmedel som elever fÄtt ge sin respons pÄ och dÀrmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad kan vara svÄrt för elever att förstÄ i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lÀttare att förstÄ? Hur ska ett hjÀlpmedel konstruerat utifrÄn mina antaganden och analyser bli en tillgÄng för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klÀdsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstÀmmighet mellan analysen av klÀdsömnadsistruktioner om vad som kan vara svÄrt för elever och vad de sjÀlva anser Àr svÄrt.