Sök:

Sökresultat:

4671 Uppsatser om Socialt konstruerat kön - Sida 2 av 312

Soldaten i fokus : En studie om soldatens motivationsfaktorer och hur dessa belyses i delar av Försvarsmaktens ledarskapsutbildning

TÀnk dig att du plockar upp en tidning pÄ vÀgen hem, tidningen har slÄende rubriker vilka tilltalar dig och du vÀljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln.Det som den hÀr i studien uppmÀrksammar Àr att konjunkturer spelar roll, och synen pÄ konjunkturernas inverkan pÄ samhÀllet och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det Àr en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lÄgkonjunktur.LÄgkonjunkturen för med sig en samhÀllsförÀndring som uppmÀrksammas av media och genom att belysa denna samhÀllsförÀndring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgÄngspunkter om risksamhÀllet och om samhÀllet som socialt konstruerat vilka lyfter fram förestÀllningarna kring lÄgkonjunkturen i relation till samhÀllets utveckling..

Sambandet mellan socialt stöd och kÀnsla av sammanhang hos svenska och japanska studenter

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av kÀnsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hÀlsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkÀtundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM Àn japanska studenter med högt socialt stöd.

KRIMINALVÅRDARENS UPPLEVELSE AV KRAV, KONTROLL OCH SOCIALT STÖD I EN PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvÄrdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrÄn faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrÄn faktorerna krav, kontroll och socialt stöd.Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvÄrdspersonal och 5 var chefer pÄ en sluten anstalt.Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef.Resultaten visade att kriminalvÄrdspersonalen upplevde höga krav, lÄg kontroll, bra socialt stöd frÄn arbetskamrater och ett lÄgt socialt stöd frÄn chef. Vidare visade resultatet frÄn cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, lÄg kontroll, bra socialt stöd frÄn arbetskamrater och ett bra socialt stöd frÄn chef.Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan pÄverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrÄn tidigare forskning och teoretiska referensramar..

VÀlfÀrd och socialt kapital : En jÀmförande studie

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Socialt arbeteEn diskursanalys av ett begreppmellan kall och profession

VÄrt syfte Àr att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna pÄ socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta pÄ hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna pÄ termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta pÄ frÄgestÀllningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjÀlp av sprÄket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vÄr undersöknings syfte och frÄgestÀllning.

FritidslÀrares samarbetemed klasslÀrare

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Lycka(s) i socialt arbete? En kvalitativ litteraturstudie om hur vetenskapen om lycka kan vara relevant i socialt arbete

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.FrÄgestÀllningar: Mina frÄgestÀllningar Àr:- Vad Àr lycka och vilka Àr dess bestÀmningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestÀmningsfaktorer förstÄs i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en sÄ kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstÄ och finna skÀrningspunkter mellande tvÄ vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste kÀllorna till denindividuella lyckan Àr fÄ till antalet och att det som gör oss mÀnniskor lyckliga Àr ganska sjÀlvklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skÀrningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lÀrdomar och vÀgledning iarbetet med mÀnniskor..


Det beror pÄ... : En studie kring socialt ansvar och varför det redovisas

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, dÀr respondenter fick besvara frÄgor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar pÄ att socialt ansvar Àr ett begrepp som Àr beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar Àr Àven kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag vÀljer att redovisa sitt sociala ansvar Àr för att de anser att det Àr ett sÀtt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial.

Kvinnor söker efter information, mÀn vill bli uppdaterade : Genusperspektiv pÄ revisionsmöten

PÄ 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benÀmningen pÄ det sociala könet. Forskare idag menar att det inte Àr en slump att kvinnor oftare Àn mÀn vÀljer yrken som krÀver en högre social kompetens, dÄ könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses mÀn vara bÀttre pÄ abstrakt matematik medan kvinnor har lÀttare för att anvÀnda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utstrÀckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vÄrt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare Ät nÀr det gÀller att ta till sig revisionsinformation?.

Det sociala stödets betydelse för stress hos grundskolelÀrare

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

"Det börjar med en blick" : Pedagogers uppfattningar om anknytning Anette Höglin

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

JÀmstÀlldhetsarbete inom förskolan : En etnografiskt inspirerad fallstudie

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Vad Àr socialt arbete? ? En studie av begeppet socialt arbete i teori och praktik.

Socialt arbete Àr ett ombestritt Àmne. Begreppet har visat sig vara svÄrt att definiera och en samstÀmmig bild av vad socialt arbete innebÀr stÄr inte att finna. Uppfattningarna om hur det sociala arbetet skall identifieras Àr mÄnga och sÄledes syftar studien till att kritiskt utreda begreppet socialt arbete och ta reda pÄ hur det sociala arbetet förhÄller sig till definitionsfrÄgan i bÄde forskning och praktik. Studien följer frÄgestÀllningarna angÄende hur begreppet socialt arbete definieras i forskning och praktik och Àven hur det sociala arbetet pÄverkas gentemot definitionsfrÄgan. Studien har utförts utifrÄn en sÄ kallad triangulering dÀr bÄde en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma i det sociala arbetet har utförts för att utreda begreppet socialt arbete och dess identifiering.

Stress : Samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns nÄgot samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 mÀn, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frÄgeformulÀr om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vÀnlighet, samt stress och samvetsgrannhet.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->