Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.

Den så kallade ?gröna revolutionen? inom jordbruket inleddes på 1960-talet och innebar högavkastande grödor, ett oreflekterat högt användande av kemiska bekämpningsmedel, samt intensiv bevattning och mekanisering. En underdrift är att påstå att detta skapat minst sagt stora problem för jordens ekosystem. Ett alternativ för hållbar matproduktion är agroforestry, som innebär produktion av träd på samma mark som produktion av jordbruksgrödor. Systemet är bland annat utvecklat för att förbättra ekologiska samspel.

Bakgrunden till mitt ämnesval grundar sig i Försvarsmaktens nya inriktning med stående förband som med kort varsel skall kunna sättas in runt om i världen och hur Försvarsmakten kan öva dessa förband.Uppsatsens syfte är att ta reda på om övning i vinterklimat ger soldater och chefer sådan erfarenhet att de bättre kan bibehålla ett högt stridsvärde i ett varmt klimat. För att svara på denna frågeställning har jag nyttjat komparation för att jämföra det kalla och varma klimatets påverkan på kroppen.För att besvara syftet med uppsatsen har jag formulerat tre frågeställningar:I vilken utsträckning är effekten av påfrestningarna, på soldatens stridsvärde, i ett kallt klimat jämförbar med den i ett varmt?Vilka åtgärder krävs på soldat- och chefsnivå för att minska klimatets påverkan på stridsvärdet?Vad krävs för att acklimatisera sig till ett kallare respektive varmare klimat?.

I denna rapport kartläggs attityder angående skolmedling på en mellanstadieskola i Norrbotten och då främst bland elever men också bland föräldrar och skolpersonal. Tyngdpunkten ligger på skolmedlingens funktion och betydelse för den enskilda eleven i termer av empowerment, recognition och Socialt klimat..

Ett förändrat klimat kan komma att utsätta samhället för en rad olika påfrestningar, vilket förväntas ställa ökade krav på den fysiska planeringen av samhället. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte är att ta reda på hur tjänstemän som arbetar med fysisk planering på kommunal nivå upplever ansvarsförhållandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat. Studien syftar också till att ge svar på den mer övergripande frågan om huruvida fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till de situationer som kan tänkas uppträda i ett förändrat klimat. Studiens genomförande grundas på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstående kommuners översiktsplaner. Resultaten från studien visar bland annat att fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat om klimathänsyn integreras i planeringen.

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Förändringar är ett aktuellt ämne som dagens organisationer ofta ställs inför i olika sammanhang. Denna uppsats behandlar ämnet förändringsmotstånd och undersökningen är gjord utifrån ett ledningsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att förstå ledningens strategier för hur organisationen kan bemöta och kringgå förändringsmotstånd. Vi har genomfört personliga intervjuer med sex aktörer på ledningsnivå i tre organisationer. Undersökningen har syftat till att beskriva hur ledningen upptäcker motstånd vid förändringar, hur ledningen upplever olika bakomliggande faktorer till motstånd samt hur och varför ledningen hanterar motstånd vid en förändring.

Tillfälliga anställningar har de senaste 20 åren blivit allt vanligare påarbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarenskrav på flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfälligt anställda kännerett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien är därföratt, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) ompsykologiskt klimat, testa om tillfälligt anställda upplever sämrearbetsgruppssammanhållning och arbetsattityder än fast anställda.Enkäter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordesberäkningar med t-tester för oberoende stickprov. Resultatetbekräftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat ocharbetsattityder dvs. ju bättre arbetsgruppssammanhållning desto bättrearbetsattityder.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Hemlock och douglasgranar är inte okända släkten i Sverige, dock är det endast få arter som finns till försäljning och som används i offentliga miljöer i landet. Det saknas en svensk sammanställning av släktenas samtliga arter så syftet med denna litteraturstudie är att beskriva arterna morfologiskt samt deras naturliga utbredning och associerade arter. Utifrån detta förs en diskussion med målet att svara på frågan om fler arter kan vara härdiga i svenskt klimat. Även odling och förökning beskrivs översiktligt och författarnas meningsskiljaktigheter angående taxonomin tas upp. Resultatet indikerar att få nya arter kan tänkas härdiga i svenskt klimat men främst att fler arter är lämpliga för användning i större utsträckning. Dock krävs provodling för att med säkerhet fastställa arternas härdighet..

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Studiens huvudsakliga slutsats är att majoriteten av studenterna på Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn då endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

Den afrikanska kontinenten beräknas att drabbas mer än någon annan region av klimat-förändringarnas direkta effekter. Samtidigt är anpassningsmöjligheterna här begränsade och ekonomin särskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sårbarhet är relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av världens fattiga befolkningar. Sårbarhet inför ett förändrat klimat grundas dock inte enbart på ekonomiska och finansiella tillgångar.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgång utgående från mötet mellan socialsekreterare och klient. Forskningsfrågorna var: ?Vilken är etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jämnare maktförhållanden i samhället? Och: Hur beskrivs och hanteras frågorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgången ingår moralfilosofiska texter från vår egen tid, monografier om allmän och tillämpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillämpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, från tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrån ett strukturellt perspektiv på socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik på grund av de stora skillnaderna mellan etiska målsättningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland många andra i värdering av socialt arbete samt att etik kan användas både för att skapa medvetande och bättre psykosociala arbetsförhållanden men också för att kamouflera verkligheten och därmed bidra till förtryck..

I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare.Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ettfrågeformulär online i ett stickprov om 119 personer.Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det ärindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbåde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..