I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrländskt landsbygdsområde, samt att även undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. Människor i byarna har med hjälp av samverkan över bygränserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera på lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjälp av förtroende, tillit och gemensamma värderingar.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts.

Diskriminering leder till en samhällsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck både på individ- och samhällsnivå. Tidigare forskning har kartlagt och påvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering på flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen är statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktär kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhället. Ett problem på forskningsområdet är att det saknas empiriska metoder för att kunna särskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller.Syftet med studien är att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna särskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet.

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse där det ideella arbetet har varit en självklarhet. I dagens samhälle tyder mycket på att de äldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess ställe har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar därför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? påverkar utvecklingen av socialt kapital i samhället? Teoretiskt har främst Putnam kommit att användas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås.Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

Syfte och frågeställningar : TidsNätverket i Bergsjön, upprättat i augusti år 2007 i Göteborg, är en verksamhet grundad på time bank-modell. Syftet med undersökningen är ?att studera vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNätverket i Bergsjön som dess deltagare ger uttryck för samt vilka konsekvenser verksamheten har fått för dem med avseende på empowerment och socialt kapital?. Mina frågeställningar är: 1) Vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNätverket i Bergsjön ger dess deltagare uttryck för? 2) Vilka konsekvenser har TidsNätverket i Bergsjön haft för uppkomsten av empowerment och socialt kapital hos deltagarna?Metod och material : Studien använder sig av semi-strukturerade intervjuer med deltagare, ostrukturerade intervjuer med den verksamhetsansvarige, liksom studier av intern dokumentation.

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås.Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om socialt kapital påverkar inträdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? På vilket sätt har sociologistudenterna fått kunskap om lediga anställningar, genom till exempel personer i deras sociala nätverk: vänner, familj och bekanta. Vi ville även ta reda på om det finns skillnader mellan personer som är barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i fråga om deras tillgång till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gäller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som är barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger främst på teorier om socialt kapital, såsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

På grund av ojämställdheten mellan kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden undersöks i föreliggande studie vem som blir chef baserat på skillnader i mängd socialt kapital. Syftet är att undersöka om det existerar ett samband mellan nätverksstorlek, kontaktintensitet i nätverkslänkar samt andelen kontakter som är män och socioekonomisk position. Syftet är även att undersöka om sambandet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studiens hypoteser bygger på teorier om strukturella processer och homofili samt styrkan i svaga länkar. Studiens material består av kvantitativa data hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.