Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor.Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet.

Verksamheten som fotbollsföreningar bedriver på landsbygden runtom i Sverige har stor betydelse för det sociala livet och sammanhållningen inom många bygder och därmed en viktig roll för utvecklingen av landsbygden runtom i landet. Svenska Fotbollförbundets vision ?En förening i varje by ? Fotboll för alla? syftar till att alla ska kunna spela fotboll, var man än bor i Sverige. Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram som tar avstamp i visionen vill i sin tur göra såväl föreningar och bygder som fotbollen i sig mer attraktiv. Den här uppsatsen är skriven för att utgöra en mindre del av den övergripande utvärderingen av Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram för åren 2006-2011 som skrivs under 2012. Det huvudsakliga syftet med studien är att utvärdera programmet genom att undersöka hur fotbollsföreningarna upplevt förbundets arbete.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om, och i så fall hur, montessorilärare visar tillit till barns egenstyrda aktivitet i sitt arbetssätt på en montessoriförskola. De frågeställningar som studien baserats på är:- Hur visar montessorilärare barn tillit vid byte av aktivitet?- Hur inspirerar montessorilärare barn för att göra saker själva?För att få svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod genom ostrukturerade observationer samt analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Betydelsefulla begrepp som jag har använt mig av i studien är tillit, montessorilärarens roll samt förberedd miljö. Resultatet visar bland annat att miljön behöver förberedas varje dag för att barnen ska kunna ta del av alla montessorimaterialen.

Problembakgrund och syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i bolagens Eget kapital. Enligt pensionsredovisningsforskningen finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i total Eget kapital. Enligt Amir skapar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot Eget kapital (totalresultatet) upphov till volatilitet i Eget kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka om forskningen som påvisar detta samband även stöds gällande Large Cap bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Stämmer det att bolag som redovisar pensioner mot Eget kapital (totalresultatet) påvisar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder? Detta är den grundläggande problemställningen i uppsatsen.Metod: För att svara på syftet använder vi oss av bolagens årsredovisningar där vi undersöker vilka pensionsredovisningsmetoder bolagen väljer och volatilitet i total Eget kapital mellan åren 2006-2011.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nätgemenskap som bland annat ägnar sig åt att återskapa historiska kläder. Gruppen heter Vi som syr medeltidskläder och återfinns på Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen består av en konstruktivistisk syn på autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och står högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar också att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner påverkar konstruktionen av det autentiska även här.

Det saknas metoder att mäta informationssäkerhet inom företag och företagets tillgångar har förändrats från ett fokus på maskiner och råvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgångar och processer. Detta kapital kallas säkerhetskapital. Hur skulle företags informationssäkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssäkerhet och företagsvärdering hänga samman? Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen hur informationssäkerhet är relaterat till intellektuellt kapital.

I dagens samhälle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgångar är till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgångar är kunskapen och kompetensen hos de anställda. Dessa tillgångar kallas även intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag måste banker ta hänsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka erfarenheter diakoner i Svenska kyrkan har i mötet med personer som upplever sig vara marginaliserade, utsatta, isolerade eller ensamma. I en kvalitativ intervjustudie med sju diakoner i församlingstjänst besvarades frågeställningar som gäller utgångspunkter och ramar för samtal och stöd, samt vilka stödformer som visat sig vara framgångsrika och vilka lärdomar som kan dras utifrån situationer då stödet tillämpats men inte haft avsedd effekt.Resultatet visar att direkta personliga möten utgör utgångspunkterna vid samtal och stöd mellan den professionelle och besökspersonen. Förtroendet för systemets professionella aktör tar sig uttryck i tillit på individuell nivå i det personliga mötet. Utgångspunkten är också empowerment i syfte att öka besökspersonens makt och handlingsutrymme i sitt liv. Framgångsrika stödformer har visat sig samtalsstöd, socialt stöd samt samverkan med andra samhällsinstanser.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Den förändliga globala organisationskulturen kräver nya organisatoriska arbetsmetoder, för att effektivt hantera de ökande geografiska avstånden krävs att dessa fungerar virtuellt. Genom att arbeta med virtuella lag kan organisationer rikta rätt kompetens mot rätta arbetsuppgifter, utan att någon behöver byta geografisk arbetsplats. Som med alla arbetsmetoder finns det fördelar men även problem. I den här studien har vi valt att undersöka hur ledarskapet kan effektivisera kommunikation och öka tillit i virtuella lag. Studien är av kvalitativ karaktär med en intervjuserie utförd med respondenter från fem organisationer.

Personcentrerad vård beskrivs som att se hela människan och kunna sätta sig in i den andras livssituation. Respekt och förståelse för val och önskningar ska leda till självbestämmande och delaktighet i vård och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsätt förordas för att möta de förväntningar som finns på god vård där patienten kan vara trygg och känna tilltro till vården. Att utvärdera personcentrerad vård är viktigt för att visa hur grundläggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förändrad vårdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vård som påverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit.

Försvarsmakten som organisation är inne i en spännande fas där den är i full fart med att ställas om till ett yrkesförsvar, med anställda soldater. I en nyutkommen studie från Försvarshögskolan observeras en problematik i samspelet mellan officerare och soldater i den nya organisationen. Ett begrepp som används flitigt inom den militära professionen är tillit, vilket blir utgångspunkten i arbetet för att analysera problematiken från studien. Syftet med arbetet är att kartlägga om det finns förutsättningar för att skapa tillit från soldaten till officeren i dagens svenska yrkesförsvar.I arbetet sammanfattas fyra situationer i studien för att skapa en övergripande bild av problematiken. Vidare analyseras studien utifrån de faktorer som skapar tillit enligt teorier från den svenska och den kanadensiska försvarshögskolorna.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär att man ibland möter patienter och anhöriga som av olika anledningar har sänkt tillit till hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har lagar, riktlinjer och etiska koder att följa i sitt dagliga arbete med huvudsakligt mål att ge en god omvårdnad av hög kvalitet till patienter och anhöriga, vilket kan bli problematiskt i de fall patienter och anhöriga inte har tillit till hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskan upplever mötet med patienter och anhöriga med sänkt tillit för hälso- och sjukvården. Metod: Empirisk intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan upplevde känslor av maktlöshet och frustration i mötet med patienter och anhöriga med sänkt tillit för hälso- och sjukvården, vilket kunde leda till att de skapade strategier för att distansera sig från detta, vilket anknöts till grad av arbetserfarenhet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nätverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvåra respektive främja upprättande av sociala nätverk. I studien användes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i åldrarna 17-18. Under intervjuerna använde vi oss av visuell elicitering i form av en nätverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nätverksteori, socialantropologisk nätverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar på att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nätverk i Sverige som de kan vända sig till för såväl känslomässigt som praktiskt stöd. Deras sociala nätverk består främst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem själva, alternativt annan etnicitet än svensk.