Den här studien utgår från en fenomenografisk ansats. Vi avser att fånga skilda uppfattningar om arbetsplatslärande och studera hur uppfattningarna påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Vi utgick från två frågeställningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lär på sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lär? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig åt. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lär på olika sätt och använder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ?normalt?. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka.Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld.

Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebär att du måste genomföra en rad livsstilsförändringar med avseende på kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  år med fokus på kost, motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar: Svårigheterna att genomföra livsstilsförändringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförändringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta livsstilsförändringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svårigheter såsom psykiska påfrestningar, påverkan på det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad självkännedom, känsla av gemenskap och att få en sund livsstil.

Mot bakgrund av aktuell debatt kring såväl bemanningsföretag som hushållsnära tjänster undersöks i denna studie trivseln hos ett antal anställda hos ett bemanningsföretag som förmedlar konsulter för att utföra arbete inom en hushållsnära tjänst till sina kunder. Fokus i undersökningen är hur förväntningar, arbetskrav, kontroll, samt socialt stöd inverkar på arbetstagarnas trivsel. Studiens teoretiska referensram baseras på teorier kring arbetstillfredsställelse, Karaseks krav/kontrollmodell, samt tidigare forskning. Det empiriska materialet baseras på en enkät, vars svar analyseras och tolkas med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultaten indikerar att trivseln hos de anställda generellt sett är hög.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har någon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har påvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har även påvisat att kommunikation är en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen är genomförd på en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkäter.

Introduktion: Att vänta på ambulans kan antas betyda ett vårdlidande för patienter. Det finns möjlighet för larmoperatören på SOS-alarm att prioritera på ett sådant sätt att väntetiden varierar patienter emellan. Det är också möjligt för ambulanssjuksköterskan att fördröja tiden från det att uppdraget tilldelats till det att ambulansen startas. Tidigare forskning pekar på kopplingar mellan vårdlidande och väntan på vård. Föreliggande pilotstudie mäter skillnader i väntetid mellan två socialt skilda stadsdelar i Göteborg och relaterar väntetid i termer av vårdlidande.

Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning.

Planerade organisationsförändringar är vanliga men fortfarande misslyckas många organisationer med att implementera förändringar på ett effektivt sätt. Då organisationsförändringar vanligen ökar osäkerheten bland medarbetare är det intressant att undersöka hur detta påverkar medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö.Studiens syfte är att undersöka kommunikationens roll i en turbulent organisationsförändring för att se vilka följder kommunikationen kan få på medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Fokus är på hur de upplever arbetskrav, kontroll över sitt arbete och socialt stöd.En sekundäranalys gjordes av Kommun X medarbetarenkät. Denna skickas årligen ut i november. Enkäter från året innan och året efter organisationsförändringen analyserades i statistikbehandlingsprogrammet SPSS.Analysen visade att organisationsförändringen inte påverkade medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö.

Att gå i pension kan innebära en stor förändring i livet för en människa.Vissa upplever pensioneringen som något negativt medan andra ser det som enchans att få tid för sig själv och sin omgivning. Att lämna arbetslivet kanmedföra att vi äntligen får tid att sysselsätta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en människa ska behålla sin hälsa ochsitt sociala välbefinnande är det viktigt att hon fortsätter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på hur pensionärer upplevt pensioneringen samt vilken inverkan pensioneringen haft på deras sociala liv. Åtta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionärer där intervjupersonerna fick berätta fritt om sina erfarenheter av att bli äldre.

Vi har haft för avsikt att, med hjälp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrån verksamhetschefens, handledares och assistenter berättelser om arbetet i ett socialt företag. Går det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istället för att med lagar och tvång, med hjälp av en teori som belyser maktrelationer och styrning? Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjälp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur människor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förändras under utveckling och förändring av samhället och den liberala demokratin.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Fritidspedagogik är ett komplext ämne, vilket gör det svårdefinierat att precisera vad lärare ifritidshem har för expertis och kompetensområde. I vårt arbete avgränsade vi vår studie till atthandla om den fria tiden, socialt lärande och situationstyrt lärande. I arbetet ingår enbakgrundsbeskrivning av fritidshemmets framväxt och litteraturstudier. Här finns en kvalitativundersökning där vi har intervjuat fem yrkesverksamma lärare i fritidshem och hur de ser på barnsfria tid, det sociala lärande samt det situationsstyrda lärande som sker på fritidshemmet. Ur svarenhar vi funnit att lärare ser att barnen bör få styra mer över sin egna fria tid men att styrdokumentenlägger ett stort ansvar på lärarna att ha en stimulerande verksamhet för alla barn.

Äldreomsorgen i Sverige har förändrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem är vanligt förekommande inom äldreomsorgen. De äldre har gått från att vara brukare till att bli kunder på en marknad. Syftet med vår uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjänst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som är beviljade insatser enligt socialtjänstlagen, SoL (2001:453).

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.