Sökresultat:
4628 Uppsatser om Socialt innehćll - Sida 21 av 309
Ăldres upplevelser av socialt stöd
Ett flertal studier har pÄvisat det sociala stödets betydelse för Àldres hÀlsa och vÀlmÄende. Denna studie syftar till att beskriva Àldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning Àldre personer erfar sig ha stöd av familj, vÀnner, föreningar och andra sociala grupper samt samhÀllet. Studien genomförs med hjÀlp av djupintervjuer av Àldre personer över 80 Är, boende i Oskarshamns kommun. De Àldre finner socialt stöd frÄn familj och vÀnner vara viktigt, dÄ det bland annat innebÀr trygghet, glÀdje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd frÄn familj och vÀnner vilket anses betyda mycket för deras vÀlmÄende.
Hur förskollÀrare inkluderar barn med autism i förskolan
Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som anvÀnds. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor. Resultatet visar att förskollÀrarna ansÄg att det var svÄrt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svÄrt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lÀttare förstÄr dem.
MezzaninelÄn : AnvÀndning av mezzaninelÄn i uppköpssituationer
"Pojkar bara brÄkar och förstör, det Àr inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 Är (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).VÄr studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrÄn genus. VÄr utgÄngspunkt Àr att kön Àr socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill Àven undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrÄ, nÄgot som förut benÀmndes som dockvrÄ (SOU 2006:75, s.
Comeback eller avslut efter l?ngtidsskada
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen
eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern
16?19 ?r.
Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade
intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt
avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en
l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en
kvalitativ inneh?llsanalys.
Gör arbetet att livet blir roligt? : - en sociologisk studie om individer som stÄtt utanför arbetsmarknaden men som idag arbetar i ett socialt företag
Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för mÀnniskans psykiska vÀlmÄende. Vi valde att undersöka hur det Àr att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förstÄelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget nÄgot sÀrskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi anvÀnde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitÀrt arbete samt inklusion/exklusion.VÄrt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag.
BetygssÀttning i idrott och hÀlsa : PÄverkar idrottsskador elevernas betyg?
Ăkade krav pĂ„ flexibilitet i anstĂ€llningsformerna har lett till att begreppet anstĂ€llningsotrygghet Ă€r allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor Ă€r socialt stöd. Sambandet mellan dessa tvĂ„ variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan tvĂ„ olika aspekter av anstĂ€llningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, frĂ„n kollegor, chef och familj. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ ett stort svenskt redovisningsföretag.
Korruption i Sverige: betydelsen av organisation och socialt kapital
Den vanligaste formen av korruption Àr enligt Brottsförebyggande rÄdet den form av korruption som benÀmns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen Äterfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter frÄn olika organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och socialt kapital kan anvÀndas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, anvÀnds för att belysa teoriernas förmÄga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att sÄvÀl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflÀtningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och frÄn utomstÄende har viss betydelse för att korruption uppstÄr och för dess omfattning.
Undervisning under m?ltidssituationerna : En observationsstudie om hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt
Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.
Betydelsefulla psykosociala arbetsmiljöfaktorer inom tvÄ tjÀnsteföretag
Tidigare forskning visar att de klassiska psykosociala arbetsmiljömodellerna kan behöva kompletteras med ytterligare faktorer för att mÀtinstrument som baseras pÄ dessa modeller med sÀkerhet tar hÀnsyn till de arbetsförhÄllanden som rÄder inom tjÀnstesektorn idag. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som Àr mest betydelsefulla inom tvÄ tjÀnsteföretag utifrÄn de faktorer som omfattas av Den hypotetiska ?kausala modellen?. Ett delsyfte med studien Àr Àven att analysera vilka faktorer som ingÄr i Företag 1 egenutvecklade frÄgeformulÀr för medarbetarundersökningar, utifrÄn Den hypotetiska ?kausala modellen?, samt ge förslag pÄ kompletteringar av formulÀret.
Ansvar ? Inflytande ? Socialt samspel. En intervjustudie om strategier för att skapa goda inlÀrningssituationer i Eget arbete för Ärskurs 1-2.
Sammanfattning
I den hÀr studien har jag valt att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv i skolÄr 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. Det finns forskning som har ifrÄgasatt arbetsformen och som visar pÄ att Eget arbete Àr en av olika faktorer som pÄverkat elevers försÀmrade Àmneskunskaper sedan början av 1990-talet.
Syftet med denna undersökning Àr att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever fÄr sina behov tillfredstÀllda under lektioner med Eget arbete i skolÄr 1-2. Samt att undersöka i hur stor utstrÀckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka vilka strategier lÀrare har för att hjÀlpa de elever som har svÄrighet att arbeta sjÀlvstÀndigt.
I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lÀrare frÄn nio olika skolor.
Den farliga pojken och den utsatta flickan - En kvalitativ inneh?llsanalys om hur flickor och pojkar framst?lls i beslut enligt 3 ? LVU
Already during the 90s, research showed that girls and boys are presented in different ways in judgments according to ? 3 LVU. While sexuality was given a large space in the girls' judgments, it was barely mentioned in the boys'. This study aims to investigate how the legal genders boy and girl are presented in judgments made according to ? 3 LVU during 2023.
Arbete med och uppföljning av CSR: En jÀmförande studie av socialt hÄllbart företagande inom tre statliga företag
Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer pÄ förekommande CSR-verktyg och
arbete relaterat till socialt hÄllbart företagande samt dess effekter inom
svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens
hÄllbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till
detta, hittills, outforskade omrÄde samt visa pÄ vilka utfall detta socialt
hÄllbara arbete kan medföra.
Uppsatsen anvÀnder som ansats och metod jÀmförande dokumentstudier av tre
statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrÄn
ett idealistiskt urval till följd av deras framtrÀdande roll inom
hÄllbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med
hjÀlp av företagens hÄllbarhetsredovisningar samt andra tillgÀngliga
informationskanaler.
Undersökningen visar pÄ bÄde likheter, skillnader och mönster mellan studiens
tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom
företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbÀttra
processer kring uppföljning för att försÀkra sig att arbetet drivs igenom
enligt planerna samt att lÀrdomar kan dras frÄn de utfall arbetet medför..
ARBETSTERAPEUTERS ERFARENHETER AV COGNITIVE ORIENTATION TO DAILY OCCUPATIONAL PERFORMANCE (CO-OP) I behandling av vuxna patienter
Bakgrund: Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) ?r en
behandlingsmetod d?r arbetsterapeuten guidar patienten att hitta egna strategier f?r att
n? sina m?l.
Syfte: Syftet med den h?r intervjustudien ?r att unders?ka arbetsterapeuters erfarenheter av att
anv?nda Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) som
behandlingsmetod f?r vuxna.
Metod: Inklusionskriterier f?r urval av deltagare var leg. arbetsterapeuter med erfarenhet av att
anv?nda behandlingsmetoden CO-OP med vuxna patienter. Datainsamlingen gjordes
genom kvalitativa intervjuer, datan bearbetades genom kvalitativ inneh?llsanalys.
Resultat: Utifr?n analys av den insamlade informationen fr?n intervjuer framkom fyra kategorier
och nio underkategorier.
Valet mellan K2 och K3 : Hur skapar redovisare mening i valet mellan regelverken K2 och K3 med utgÄngspunkt i företagens intressenter?
Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.
Röd eller BlÄ? - en textanalys om vilken ideologisk grund diskursen socialt arbete skapar sin kunskap pÄ.
Syftet med studien Àr att undersöka vilken ideologisk grund diskursen socialt arbete skapar sin kunskap pÄ. Uppsatsen Àr av ren textanalytisk art och Àr skriven i förhoppningen om att lyfta upp intressanta frÄgor som kan anvÀndas i vidare forskning och diskussion.FrÄgestÀllningarna:? Hur fÄr centrala tecken i valt material sin mening utifrÄn en diskursteoretisk ansats?? Vilka eventuella grÀnser för vad författarna möjligen kan uttrycka kan skönjas i materialet?? Vilka ideologiskt förknippade uttryck kan uppfattas i det undersökta materialet? Metoden för denna studie Àr diskursanalys som Àven Àr en del av teoribygget. Jag har anvÀnt mig av Laclau och Mouffes diskursteori i kombination med kritisk teori och Foucaults tankar kring makt. Materialet bestÄr av sex stycken C-uppsatser frÄn Institutionen för socialt arbete frÄn Göteborgs universitet som i denna studie behandlas, kvalitativt, som ett samlat material, sedd som en produkt av institutionen.