Sök:

Sökresultat:

4605 Uppsatser om Socialt innehćll - Sida 10 av 307

Socialt ansvar - Apollo och Ving

Allt fler företag arbetar med socialt ansvar, Corporate Social Responsibility, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt ansvarstagande. Intresset för detta och insikten om dess betydelse har ökat. Vi har upptÀckt att researrangörer lÀgger stor vikt vid detta arbete. DÄ turismen Àr en resursintensiv bransch fann vi det viktigt att granska dessa i förhÄllande till detta arbete. Vi valde ut tvÄ av de största researrangörerna i Sverige för granskning eftersom de med tanke pÄ sin omfattning bÀr ett stort ansvar.

?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

YALLA TRAPPAN - En kvalitativ studie om integration, segregation och socialt företagande

Sverige ses idag som ett av de sÀmsta lÀnderna pÄ integration i Europa, klyftorna mellan rika och fattiga vidgas och segregationen bara ökar mellan etniska svenskar och personer med utlÀndsk hÀrkomst. För att vÀnda denna negativa utveckling av det svenska samhÀllet har ett flertal olika sociala projekt startats men endast ett fÄtal av dessa har senare blivit permanenta. Ett av dessa projekt fick en fantastisk respons och Àr idag en fast verksamhet vid namn Yalla Trappan. Yalla Trappan var frÄn början ett arbetsintegrerande socialt projekt, men numera bedrivs verksamheten som ett framgÄngsrikt socialt företag i RosengÄrd, Malmö. Genom teoretisering av begreppet integration som vi sedan stÀllt i relation till segregation, arbete och socialt företagande har vi försökt utreda vad integration kan innebÀra.

Hur skapas demokrati? : En studie om FN:s arbete för att bygga demokrati och stabilitet i Kosovo

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Förskolan som socialt stimulerande miljö för ett-, tvÄ- och treÄringar

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, tvÄ- och treÄringar i förskolan. Genom att studera smÄ barn och den fysiska miljö de befinner sig i pÄ förskolan har vi undersökt vad som pÄverkar om samspel uppstÄr eller uteblir. Den frÀmsta frÄgestÀllningen har varit ?pÄ vilket sÀtt Àr förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i Äldern ett till tre?. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen.

Korrelat till vÄld : Samband mellan vÄldskriminalitet och variablerna alkohol- och drogbruk, anknytning, impulsivitet och socialt nÀtverk i tvÄ grupper vÄldsdömda

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

Socialt arbete och hÄllbar utveckling, hur dÄ? : En kvalitativ studie om socialt arbete och hÄllbar utveckling i tvÄ arbetsintegrerande sociala företag.

The aim of this study was to examine how two integrating social enterprises relate to and combines social, ecological and economic sustainability and how they work with sustainable development in the field of social work. The study has been focusing on three questions: What are the values underpinning ?Macken? and ?VĂ€gen uts? approach to sustainable development? What motivates these companies to work with ecological sustainability in the creation of new jobs? How do these companies combine social, ecological and economic sustainability? To answer our questions we have been interviewing nine employees through semi-structured interviews combined with observations and this study was analysed through a symbolic perspective. The conclusion of this study showed that these companies worked with specific themes to reach social sustainability. Recurring themes in the study was empowerment, recovery and the employee?s own experience of exclusion.

SjÀlvkÀnsla i relation till hudsjukdomar, sjÀlvobjektifiering och socialt stöd

Kroniska hudsjukdomar har tidigare uppvisat samband med lÄg global sjÀlvkÀnsla. Personer med lÄg global sjÀlvkÀnsla kan istÀllet ha hög villkorad sjÀlvkÀnsla, som till exempel kompetensbaserad- eller relationsbaserad sjÀlvkÀnsla. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjÀlvkÀnsla i relation till hudsjukdomar, sjÀlvobjektifiering och socialt stöd. I studien deltog 132 försökspersoner. Data samlades in med hjÀlp av enkÀter.

EgenvÄrd vid hjÀrtsvikt

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Relationer och socialt nÀtverk-en studie om personer i substitutionsbehandling vid opiatberoende

Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn i substitutionsbehandling vid opiatberoende, nÀr det gÀller relationer till barn, nÀrstÄende samt socialt nÀtverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fÄtt ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgÀnglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna Äterfanns betrÀffande relationer till barn. Slutsatsen Àr att det Àr troligt att relationer till barn, nÀrstÄende och socialt nÀtverk förbÀttras av pÄgÄende substitutionsbehandling.

Vilket vÀrde har mikrokrediter som kognitivt och strukturellt socialt kapital? : En fallstudie av Grameen Bank

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och nĂ€r detta Ă€r otillrĂ€ckligt uppkommer fattigdom. Med utgĂ„ngspunkt i lĂ€ran om mĂ€nskligt beteende analyseras mikrokreditens vĂ€rde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som bestĂ„r av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill sĂ€ga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nĂ€tverk som upprĂ€tthĂ„ller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lĂ€rprocess som krĂ€ver stĂ€ndig revidering, dĂ€r entreprenörerna pĂ„ marknaden skapar kapitalkombinationer baserade pĂ„ subjektiv kunskap och förvĂ€ntningar.

VÄrdnadshavares delaktighet, inflytande och förvÀntningar pÄ fritidshemmet.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Organisationens betydelse för avancerad hemsjukvÄrd

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Begreppet myndighetsutövning

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

De vuxna maskrosbarnen : en kvalitativ intervjustudie

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjÀlp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande mÀnniskor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos förÀldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nÀtverk samt hÀlsa och vÀlmÄende. Vilket vi sedan analyserade med hjÀlp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö Àn deras egen hemmiljö har pÄverkat dem positivt.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->