Arbetstillfredsställelse är ett komplext, men intressant begrepp som undersöks ur olika perspektiv och inom olika akademiska discipliner, vilket anses bidra med kunskap inom olika områden, exempelvis hälsa och sjukfrånvaro. Inom arbetssociologin undersöks arbetstillfredsställelse ofta utifrån den anställdes perspektiv, vilket är fallet i denna studie. Fokus i denna studie är lagd på variabler som anses kunna förklara stressen i arbetet i både negativ och positiv bemärkelse, eftersom de anses påverka arbetstillfredsställelse. Med detta syfte formulerade jag en frågeställning för att ta reda på i vilken mån mentala arbetskrav, autonomi och socialt stöd från arbetskamrater påverkar de anställdas tillfredsställelse i arbetet. För att besvara frågeställningen valde jag kvantitativ ansats.

Bakgrund: Det sociala stödets inverkan på barn och ungdomars idrottsutövande är en betydelsefull faktor i strävan att uppnå inte bara goda idrottsresultat utan även en allmän positiv utveckling av fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utforska det sociala stödets inverkan på barn och ungdomars idrottsutövande. Design: Litteraturstudie. Metod: Författarna har använt sig av databaser och elektroniska tidskrifter för att samla in vetenskapliga artiklar på engelska. Elva artiklar valdes ut.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder och vilken form av undervisning som sjuksköterskor kan använda sig av för att bevara eller förbättra livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteratur studie och analyserades med hjälp av kvalitetsgranskning av litteraturen. Vid artiklarnas kvalitetsgranskning framkom omvårdnadsåtgärder för patienter med hjärtsvikt, som sedan evidensgraderades. Av resultatet framgick att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med hjärtsvikt som befanns vila på starkt vetenskapligt underlag var att undervisa patienter med hjärtsvikt, att uppmana till fysisk aktivitet och att främja socialt stöd. Resultatet i föreliggande studie visade att träning gav effekt och att fysisk aktivitet var av betydelse när det gällde att bibehålla och förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten.

Under senare tid har trycket på företag från statliga organ, media och vanliga medborgare vad gäller socialt ansvar ökat. Detta har medfört ett ökat intresse från företag världen över vad gäller sociala frågor och företagens egna ansvar gentemot dessa. Vår undersökning var en dokumentanalys av Sveriges tjugo största börsnoterade företag och dess retorik kring corporate social responsibility (CSR). Genom att använda Porter och Kramers teori om strategisk CSR har vi därefter undersökt hur retoriken kring företagens CSR arbete har förts kring frågor som behandlar strategisk alternativt kosmetisk CSR. Genom att kontrollera hur dessa företag valt att föra fram sitt CSR arbete i årsredovisningar och CSR rapporter har vi dragit slutsatsen att det finns mycket arbete kvar att göra för majoriteten av företagen.

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karaktäriseras av svårigheter i förmågan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför även svårigheter i att intuitivt anpassa beteenden. Samhället ställer idag stora krav på social kompetens redan på förskolan och hela vägen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

I dagens samhälle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgångspunkter i förväntningar utifrån kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgångspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.Etnicitet påverkar våra liv överallt. Det är något som är påtagligt på alla nivåer i samhället, såväl på individnivå som på strukturell nivå, således går det att urskilja att etnicitet är tätt knutet till maktstrukturer. Etnicitet är närvarande i vår vardag och är idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att använda för att få ökad kunskap om vårt samhälle och de individer och grupper som lever i det.Johanna Köpséns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att även svenskhet är etnicitet. Günay Dogans bidrag diskuterar hur föräldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhåller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund.

Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrån variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vårdare som arbetar på privat drivna gruppbostäder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar på gruppbostäderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlåsningsproblematiken, hur omfattande den är och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlåst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl.

Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket..

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

EMU-samarbetet är omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt inträde skulle innebära för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit på olika nivåer i samhället, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter på tillit hos de länder som är medlemmar i samarbetet. Det är statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sådant samband. Slutsatsen är inte helt entydig på grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter på tillit i de länder som är medlemmar i samarbetet..

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nätverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgränsning är medlemmar på kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). KRIS är en ideell förening där före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjälpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhället. Begreppet socialt nätverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nätverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnätverk.

Arbetsmarknaden förändras ständigt i hopp om ökad konkurrenskraft, vilket påvisar högre krav på de anställda, osäkra kontrakt och en mindre stabil arbetsmiljö (Cooper, 1999). Enligt Härenstam (2005) resulterar förändringarna i en ökad stress och ett mindre välbefinnande på arbetsplatserna.Arbetsmiljön är den miljö en arbetare vistas mest regelbundet i och har stor inverkan på individens välbefinnande. Arbetsmiljön innefattar fysiska och psykosociala faktorer där de psykosociala faktorerna anses påverka arbetares välbefinnande i hög grad (Levi & Petterson, 1995). Syftet med studien är att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns påverkan på kontorsarbetares välbefinnande genom ett experiment med arbetsmiljöbyten.En kvalitativ fallstudie på Älvkarleby kommun har varit den huvudsakliga forsknings-strategin där data insamlats med hjälp av ett experiment och intervjuer. Experimentet har innefattat minst ett arbetsmiljöbyte som arbetaren individuellt fått välja.

Föreliggande kandidatuppsats är en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nätverk har på arbetsmarknaden utifrån sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anställa personal på sex olika företag. Tre frågor som undersöks närmare i denna uppsats är i vilken mån rekryterarna använder sitt sociala nätverk i sitt arbete, använder de främst nära relationer eller bekanta i anställningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att användningen av sociala nätverk vid rekrytering har på arbetsmarknaden. Vi utgår från Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga länkar. Det framkommer i våra intervjuer att rekryterarna på de olika företagen använder sina sociala nätverk vid tillsättning av tjänster i olika stor utsträckning.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Efter att en kvinna i Piteå dödats av sin före detta sambo, bildades ett manligt nätverk i staden med syfte att verka för kvinnofrid. Nätverket brukar även kallas för Piteåuppropet. Syftet med denna uppsats är att genom en kritisk fallstudie studera ett exempel på en lyckad organisering. Min hypotes är att de män som tog initiativ till det första mötet hade en hög nivå av social kapital. För att testa denna har jag ställt upp tre frågeställningar.