Inledning: För många yrken ska studenten efter avslutad utbildning "visa självkännedom och empatisk förmåga". Detta finns formulerad för en rad yrkesexamina. Fokus för uppsatsen var att undersöka lärandemålet "självkännedom" i relation till utbildning.Frågeställningar: Studien ville undersöka socionomstudenters upplevelse av ökad självkännedom efter avslutad utbildning inom socionomprogrammet och ökad självkännedom i relation till sin kommande yrkesroll. Studien ville också belysa på vilket sätt ökad självkännedom uppnåddes i utbildningen.Metod: Studien hade en kvalitativ och deskriptiv ansats och var explorativ. Åtta socionom-studenter som avslutade sin utbildning år 2010 intervjuades.

Inom socialt arbete med barn och familj är föräldraskap och hur barn och föräldrarser på just detta en viktig faktor. Därför är det väsentligt att medvetenheten omvad som innefattas i ett bra, fungerande föräldraskap fördjupas. Barns uppfattningom sin egen tillvaro efterfrågas sällan. Vid en översikt av den forskning sombedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessaavhandlingar i väldigt liten utsträckning kom från barnen själva.Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra föräldraskap är sett urbarns perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser barns bild av ett gott föräldraskaput? Finns det några skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappaska vara? För att besvara dessa frågeställningar lät vi en grupp 6: e-klassare skrivauppsatser utifrån de underliggande frågeställningar som bland annat handlar ombra egenskaper hos en förälder, vad som är viktigt att kunna prata med en förälderom och vikten av gränssättning.

Beroende på föreställningen att ett blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi.

The purpose of this study was to examine what social workers include in the term "parenting ability". More specifically the purpose was to investigate how social workers view the parenting ability among parents with an intellectual disability. Furthermore the aim was to examine what difficulties social workers come across in their work with families where one of the parents are intellectually disabled. The study was based on six interviews with social workers that specifically work with children under the age of 18, and occasionally come across parents with this type of disability. The interviews were analysed using Donald Winnicott's terms "good-enough-parenting", "holding" and "the holding environment".

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Studiens syfte har varit att undersöka hur upplevelsen av missbrukssituationen har påverkat vardagslivet för föräldrar till barn som missbrukar. Genom kvalitativa intervjuer har jag avsett att ta reda hur upplevelsen av situationen har påverkat deras vardagliga liv socialt och känslomässigt, samt vilket stöd de anhöriga har fått från myndigheter och hur stödet har upplevts. Studien har även syftat till att ta reda på vilka förändringar föräldrarna skulle vilja se inom stödverksamheten vad gäller de anhöriga. Anledningen till att en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes var att jag ville undersöka de subjektiva upplevelserna hos de anhöriga. Teorier om socialt stöd och medberoende har legat som grund för analysen av undersökningen.Tidigare forskning angående stöd till anhöriga samt vilka konsekvenser missbruket orsakar för de anhöriga är ett begränsat område.

Syftet med denna studie är att analysera hur tre banker; Swedbank, SBAB och SEB arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR) och hur deras kunder påverkas av och relaterar till dess CSR. Sedan framförallt börskraschen 2008, som till stor del skapades av bankers socialt och ekonomiskt oansvariga agerande, så har CSR begreppet ökat något enormt inom bankbranschen. Krisen har både skapats på grund av en avsaknad av CSR samt att CSR nu har blivit en lösning på den. Svenska Bankföreningen som företräder Sveriges banker menar att många svenska banker har kommit långt i sitt arbete med CSR. De beskriver bland annat hur bankerna arbetar med socialt ansvarstagande genom anställningsvillkor samt jämställdhetsfrågor men också hur bankerna jobbar med etiskt ansvarstagande för att motverka mutor och korruption.

Syftet med vår studie är att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande människors vardag. Studien har utgångspunkt i socialpsykologin och studien är genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har använt oss av ett målinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. Vår empiri utgörs av åtta mödrars självbiografiska bloggar, där de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stärka vår studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier.

The veterans in Sweden is a group that is steadily growing, one of the reasons is the new employment agreement that requires the soldiers and officers to commit to Foreign Service. The Swedish Armed Forces have received critique from the government in their investigations concerning the Swedish veteran politics. Since then the Swedish government has introduced a new law that gives the Swedish Armed Forces an utmost responsibility concerning the veteran?s physical and mental health. The purpose of this study is to qualitatively investigate ?The Peace berets?, a non-government organization which have had, and is still having a cooperation with the Swedish Armed Forces as a result of the investigation conducted by the Swedish government.

This essay focuses on the construction of so called "computer game addiction" or "computer game abuse" in the Swedish press during 2000-2006. During this period computer game addiction went from an obscure phenomenon to a legit reason for the involuntary commitment of a fourteen-year-old.The study's theory is based on several social constructionist ideas. Kitsuse and Spector's theories about constructing social problems as claims-making activities are used for understanding the actions of the individual and groups involved. Hewitt and Hall's article about quasi-theory is used to explain the construction of explainations for the new social phenomenon. Blumer's five-stage model is used for categorizing the construction of the new social problem.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem som orsakar enskilt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader. Insatser som främjar psykisk hälsa hos barn och unga är högst relevant och skolan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Skolkuratorn blev en lagstadgad del av elevhälsan år 2010 och ska i sin roll främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer i Västmanland arbetar för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa hos ungdomar. En kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes.

När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Att drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom påverkar personens hela livssituation och omgivning och medför att personen tvingas lära sig leva med sjukdomen som en del av livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. I litteraturstudien analyserades fjorton kvalitativa vetenskapliga studier med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; att sjukdomen är påfrestande och framtiden oviss, att sjukdomen begränsar aktivitet och socialt liv, att relationer förändras samt stöd och kommunikation har betydelse, att kontrollera och hantera sjukdomen samt finna nya sätt att leva. I resultatet framkom att personer upplevde det psyksikt och fysiskt påfrestande att inte veta när nästa recidiv skulle inträffa.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers och lärares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser på sin roll i elevers leksituationer. Metoden som användes var en kvalitativ intervju där intervjuer gjordes med tre lärare och tre fritidspedagoger från fyra olika grundskolor. Ljudinspelning användes vid alla intervjutillfällen för att underlätta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn tränar socialt samspel i den fria leken.