De senaste åren har det skett stora förändringar inom handikappomsorgen. Syftet med denna uppsats var att undersöka och beskriva om och hur omsorgspersonal anser att utvecklingsstördas livsföring har förändrats i och med intentionerna om normalisering och integrering. För att uppnå syftet genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som har arbetat inom handikappomsorgen under en längre tid. Resultatet presenteras under följande teman: vardagligt liv, kommunikation, socialt nätverk, icke-strukturerad tid, integrering i samhället och normala livsvillkor. Resultaten visade att personalen anser att normaliseringsprocessen har nått fram även till individer med grav utvecklingsstörning.

Barn som växt upp med en psykiskt sjuk förälder har i dag, efter åratal av osynlighet, fått alltmer utrymme och uppmärksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka föräldrar har påverkats med avseende på sårbarhet, friskfaktorer samt samhällets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att själva drabbas av en psykisk sjukdom och i sådant fall är den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill säga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förväntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhället för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka föräldrarna har på sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnät och att det sociala arvet har större betydelse än det biologiska..

I denna studie undersöker vi de anställdas arbetsförhållande på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete när det gäller gemenskapen på arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krävs av en bemanningsanställd kan påverka individen på fler sätt än själva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning är att få en ökad kunskap om bemanningsanställdas arbetsförhållanden och hur de upplever dessa. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som är : anställningsförhållanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer.

I takt med att den offentliga välfärden fått snävare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fått en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett på såväl europeisk som nationell nivå och uppmärksammats av både EU och den svenska regeringen. Från EU: s sida har olika åtgärder tagits för att stärka den sociala ekonomin ställning. Den svenska regeringen har också tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen träffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som är verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker på det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Background: People diagnosed with psychosis are often described as introvert, isolated and with little or no ability to create and maintain social relationships. While every angle of a phenomena is valid and important, we believe that the first-person perspective provides the only direct access to the diagnosed persons? feelings and experiences.Aims: The aim of this study is to explore how a few people diagnosed with psychosis describe their experiences of social interaction.Method: This study is conducted in a Grounded Theory manner. An analysis has been performed on interviews made with five individuals, all diagnosed with a psychosis diagnosis.Results: The main result of this study is that the self-image is a core factor in the individuals experiences of, and initiative to, social interaction. The social interactions are linked to the individuals own relation to their diagnosis in a dynamic process where all components affect each other in the creating of the self-image.Conclusion: This study concludes that people diagnosed with psychosis is no different than other people when it comes to dreaming and longing for functional social relationships, but that they have some difficulties in actually finding them due to both social stigma and a poor self-image..

Being an immigrant in a Swedish school today might not be easy. It´s quite difficult to be accepted and becoming a part of an already functioning group. Difficulties with the Swedish language doesn´t make it easier. Besides that the requisites of the school curriculum program are very demanding and Swedish students are often in advantage already being a part of the system for many years.By following five immigrant boys in grade 6 during ten ensemble lessons, one concert and individual interviews with the boys as well as with their teacher, this study aims to investigate how ensemble playing can function as a social tool and promote interaction as well as integration.The results in this study show that ensemble playing in fact can function as a social tool. The boys developed abilities in playing an instrument as well as cooperating and analyzing by using the social tool of ensemble playing.The results even show that ensemble playing can promote interaction as well as integration.Above everything was the concert where the boys acted in front of their classmates and were treated with great respect and acceptance..

Law and regulations regulate the auditors? independence. An auditor should not only be independent in general, but independence in fact and independence in appearance. However, the regulations do not specifically describe how to act independence. It is the concerns of the auditor were he puts his limit for the independence.

Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen.

This paper has focused on specific aspects of the law concerning the 3rd paragraph of The Care of Young Persons Act (1990:52), LVU. The purpose of this study was to examine the prerequisite other social destructive behaviour in four cases where youths has been under compulsory institutional care because of their computer gaming. The study was composed on a legal dogmatic method and a legal sociologist perspective. The legal dogmatic method implies to examine the law and its elaboration, the legal sociologist perspective focus on the consequences and causes of the court of law. The study shows that problematic computer gaming is an increasing problem in society and that other social destructive behaviour is a wide prerequisite that need new amendment in order to ensure citizens certainty..

Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus från 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien är att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lärarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lärare anger några skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien är gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lärarnas utsagor beskrivs skillnader som också framträder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framträder tydligast är att förskolan idag har en annan syn på barnet.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och emotionella resurser.

De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebär många och långa sjukhusvistelser, med smärtsamma procedurer och ibland bestående problem. Föräldrarna har fått en betydande roll i vården och även syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, när ett barn drabbats av cancer.

Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar.

Tidigare har målteorier, föräldrastöd och karriärutveckling studerats men hur upplever unga vuxna sin anställningsbarhet i relation till sitt sociala arv från föräldrarna? Detta är studiens syfte att undersöka. Intervjuer genomfördes med 15 deltagare från två klasser på en gymnasiefriskola. En kvalitativ innehållsanalys för kategorisering och tematisering utfördes. Det uppkom tre teman: handling, medvetet betydelsefullt och teoretiskt betydelsefullt.