Folkhälsovetenskapligt program.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, där respondenter fick besvara frågor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar på att socialt ansvar är ett begrepp som är beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar är även kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag väljer att redovisa sitt sociala ansvar är för att de anser att det är ett sätt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Socialt arbete är ett ombestritt ämne. Begreppet har visat sig vara svårt att definiera och en samstämmig bild av vad socialt arbete innebär står inte att finna. Uppfattningarna om hur det sociala arbetet skall identifieras är många och således syftar studien till att kritiskt utreda begreppet socialt arbete och ta reda på hur det sociala arbetet förhåller sig till definitionsfrågan i både forskning och praktik. Studien följer frågeställningarna angående hur begreppet socialt arbete definieras i forskning och praktik och även hur det sociala arbetet påverkas gentemot definitionsfrågan. Studien har utförts utifrån en så kallad triangulering där både en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma i det sociala arbetet har utförts för att utreda begreppet socialt arbete och dess identifiering.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns något samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 män, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frågeformulär om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vänlighet, samt stress och samvetsgrannhet.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nätverk mellan människor och få dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nätverk och sociala kopplingar mellan människor, och överbryggande socialt kapital är då sådana nätverk mellan människor från olika grupper i samhället. En historisk återblick ges kring hur socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital, har skapats både i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram från slutet av 1800-talet och fram till idag. Därefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nätverk och möten, utan att använda begreppet socialt kapital.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.

Studien syftar till att undersöka hur dansen påverkar människan socialt samt mentalt. De frågeställningar vi haft är, vad innebär dans? Hur anser danspedagoger samt dansterapeuter att dans påverkar människan mentalt och socialt? Hur används dansterapi för att stärka människan?Vi har använt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tolkas med hjälp av hermeneutiken. Respondenterna är fem danspedagoger samt två dansterapeuter.Vårt resultat visar att dans mestadels påverkar människan på ett positivt sätt.

Self-efficacy och socialt stöd är två fenomen som visats ha ett flertal goda effekter på individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekräfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. Två mätningstillfällen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfället. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy.

This thesis is a product of research about how implementation issues occur due to the relationbetween bureaucrats and politicians. Our study treats the democratic dilemma that occurs whenschools are to implement environmental certifications. Through a comparative study we comparetwo schools in Norra Hisingen, a district in Gothenburg municipal where one of the schools iscertificated and one is not. By using theories from top down and bottom up approaches toimplementation we develop key factors that will lead us to answer our research questions.Through text analysis of policy documents and through interviews with bureaucrats we analyzewhat may be the causes for only one of the two schools to be certificated though Gothenburgmunicipal wish all schools to be. Through our analytical tool we can establish that the policydocuments are well formed according to our top down-theory and that these documents does nothave a major impact on the fact that one school is certificated and one is not.

The purpose of this paper has been to reach a greater understanding in how moral inflicts social workers way of handling everyday situations. In what way, if in any way, moral comes to play a part in the making of decisions. In order to reach this understanding we have interviewed two different groups of social workers which we also later on came to compare . One of the groups contained six interviewees and the other group contained five interviewees. Both of these groups were in the ages between 27 ? 52.To shed some light over this phenomenon did we use two theoretical perspectives, first Kant?s morale theory and second, consequentialistic utilitarism theory.As a result from the interviews we?ve made, we came to an understanding that the meaning of morale and in what way it can be applied in the everyday work differs between these two professional groups.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.