Syftet med uppsatsen är att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i så fall hur olika genusmönster kommer fram och fångas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog är ett sätt att bedriva jämställdhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen är att fysisk planering inte är objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som råder och de uttalade och outtalade normer som finns i vårt samhälle påverkar planeringens innehåll och riktning. Planeringen är inte neutral till kön.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer.

Bakgrund och Problem: Frågan om företags miljöpåverkan och hur de tar sitt sociala ansvardiskuteras allt mer i samhället. Redovisningen av socialt ansvar är frivillig, men efterfrågas iallt större utsträckning av företagets intressenter. Riktlinjer för hur utformningen av detta kangöras har tagits fram av Global Reporting Initiative, GRI, och inkluderar frågor som rörekonomi, miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur några av de störstaklädkedjorna redovisar sitt sociala ansvar. Med utgångspunkt från GRI vill vi se hur välföretagens rapportering stämmer överens med dessa riktlinjer. Vi syftar också att jämföra deolika företagens redovisning gällande socialt ansvar.Avgränsningar: Vi avgränsar oss till att titta på H&M, Inditex och Gap och jämföra dessamed de delar av GRI:s riktlinjer som kallas ?core indicators?.

Arbetet presenterar ett förslag till en hästby i Trönninge, en tätort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hästby kan se ut, vad som behöver ingå och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger längs kusten i Hallands län ca 7 mil från Göteborg. I Varberg finns det idag inga hästbyar, men hästintresset i kommunen är mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hästby. Varbergs kommun håller idag på att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsområdena skall bli ett hästboende.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan utomhuspedagogik som arbetssätt kan ha för att befästa kunskap vid den tidiga bokstavsinlärningen för elever i de tidiga skolåren. Detta i utifrån två frågeställningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlärning med hjälp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlärning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjälp av en lärande dialog ta till sig bokstavsinlärning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.

The aim of this study was to research how social-work professionals apprehend, manage and influence difficult conversation.  This study is based on a qualitative method and we did qualitative interviews with eleven social-work professionals in three municipalities located in southern Sweden. In addition to our research on difficult conversation we decided to study easy conversation. Our result show that there isn?t any special subjects that creates difficult conversation, but it is the absent of conversation that makes it difficult.

Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares upplevelser av socialt arbete med fokus på barn i utsatta livssituationer. Följande frågeställningar har formulerats; Hur ser lärare på sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lärare att dessa frågor får och har i skolan? Vilka framgångsfaktorer och hinder upplever lärare i sitt arbete med elever i utsatta lägen? Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lärare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. Lärarnas berättelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förväntningar från olika håll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillräckliga resurser, krav på att eleverna ska ha full måluppfyllelse, krävande eller oengagerade vårdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, gränssättning, prioriteringar och ett tidskrävande dokumentationsarbete.

Folkhälsovetenskapligt program.

Studien ämnar undersöka huruvida backpackers på Khao San Raod i Bangkok, Thailand, etablerar nya kontakter med andra medresenärer. Syftet är att utifrån begreppet socialt kapital undersöka varför relationer initieras samt varför vissa relationer bibehålls men inte andra efter avslutad resa. Då samhället består av kluster som bildar nätverk utgör varje kontakt en resurs. Hypotesen är således att kontakter etableras eftersom de kan ge tillgång till resurser individen annars inte kommer åt.Uppsatsen har huvudsakligen en kvalitativ, teoriprövande design även om inslag från andra ansatser förekommer. Semi-strukturerade intervjuer har ansetts fördelaktiga som datainsamlingsmetod då deltagarnas egna tillskrivna mening ligger i fokus enligt kvalitativ tradition.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser på föreningslivet, hur några föreningar i Gottsunda ser på sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmänhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att använda mig av Bourdieu?s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebär det värde som kommer ur sociala nätverk. Det är en kvalitativ studie, där resultatet främst kommer från semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna är tjänstemän från Uppsala kommun och företrädare för ett antal föreningar i Gottsunda.

Idrottsanläggningen Enavallen i centrala Enköping ska flyttas och ytan ska bebyggas med bostäder. Det geografiska läget och det faktum att området delvis gränsar till Enköpingsån, vars roll i staden Enköpings kommun har som ambition att utveckla, gör Enavallen till ett intressant område att studera. Området ligger dessutom nära befintliga villaområden, en prisbelönt park samt strax intill den centrala rutnätsstad som centrum utgör. Området studerades med analysverktyget Space Syntax för att ge en tydligare bild över de befintliga gångstråk som finns i staden. Analyserna visade att Enavallens potential begränsades av det faktum att ån spärrar av hela norra delen av området. Dessutom är idrottsplatsen, som upptar den största delen av ytan på Enavallen, till stora delar inte utformad för genomströmmande gångtrafik. En förutsättning för exploateringen av Enavallen är att antalet bostäder i området styrs av att försäljningen av bostäderna ska finansiera den nya idrottsplatsen som ska byggas på en närliggande plats.

Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att ge en bild av vilka de viktigaste problemområdena är inom socialt arbete kring sexuellt våld, utifrån några yrkesverksammas erfarenheter. Studiens frågeställningar ämnade besvara hur de yrkesverksamma förklarar upplevda brister gällande hur sexuellt våld hanteras av olika instanser i samhället samt om de anser att nuvarande sexualbrottslagstiftning påverkar deras arbete med sexuellt utsatta kvinnor. Vidare ämnade studien besvara om informanterna ansåg att ett eventuellt införande av en samtyckesreglering skulle påverka deras arbete med målgruppen. Studiens syfte och frågeställningar skapades efter att kunskapsluckor identifierats angående om rättstillämpningen påverkar det sociala arbete som bedrivs för sexualbrottsoffer samt om vilka problemområden som föreligger inom detta arbete. Studiens empiriska material har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom det sociala arbetets fält som arbetar med kvinnor som utsatts för sexuellt våld.

Uppsatsen ämnar undersöka om Ving, Apollo och Fritidsresor tar ett ansvar för att uppnå hållbar turism. Detta undersöks bland annat genom arrangörernas hemsidor samt att turistens perspektiv belyses i en enkätundersökning.Hållbar turism kopplas ofta samman med hållbar utveckling, Ving, Apollo och Fritidsresor definierar detta som miljö och socialt ansvar. I stora drag handlar det om att ta hänsyn till dagens behov utan att riskera framtiden för kommande generationer. Ur ett turismperspektiv innebär detta att aktörerna på resemålet måste ta hänsyn till både lokalbefolkningen och turisterna. För att en destination ska ses som hållbar måste miljömässiga, sociala samt ekonomiska faktorer finnas i åtanke.Researrangörer bistår turisterna med olika typer av arrangemang som faller under turismprodukten; transport, boende och aktiviteter.

Pottholmen är en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter också en del kvaliteer som väntar på att få utvecklas. Framför allt är Pottholmen en stor trafikapparat, med såväl järnvägstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem är den motorvägsdimensionerade Österleden som löper längs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogästvänliga miljöer med buller och höga hasgheter på en plats som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt.