Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgått från följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjälpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjälpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning där vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 år. I vårt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansåg att positiv uppmärksamhet till barnen är en bra strategi för att främja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillägnandet av sociala koder eftersom de lär sig av varandra.

Syftet med mitt arbete har varit att beskriva och värdera familjeklassarbetsformen som den tillämpas i några svenska skolor. Jag har valt att belysa verksamheten utifrån ett inkluderings- och exkluderingsperspektiv. Jag ville också se på arbetsformen utifrån differentierings- och problembeteendeaspekter. I min litteraturgenomgång redogör jag för några sätt att beskriva dessa begrepp. Jag redogör också för den systemteoretiska teorigrund som familjeklassarbetsformen grundas på. Genom observationer av klassrumsarbetet och intervjuer av elever, föräldrar och pedagoger fick jag en bild av en verksamhet som rent praktiskt var exkluderande men inte uppfattades som sådan av informanterna.

Syftet med vår rapport är att forska kring hur pedagoger förstår beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förståelse får för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi på hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem även hur de förhållit sig till detta begrepp. Andra delen av vår bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gällande barn med beteendemässiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men även hur pedagogerna skall förhålla sig till barn som uppfattas ha beteendemässiga problem.

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till läsförmåga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien är kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkäter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmågor och färdigheter hos individen själv, exempelvis bristande kommunikativ förmåga eller svag självkänsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lärande. Framför allt visar materialet att lärarens relation till barnet/eleven och föräldrarna har stor betydelse för utgången av beteendet.

Bakgrund: Idag lever minst 150 000 personer med demens i Sverige, år 2050 beräknas antalet ha fyrdubblats. Insatserna för personer med demens ska ge dem den hjälp de behöver i det sociala samspelet och ge dem en känsla av trygghet. Att som människa bli sedd och bekräftad ökar chansen för god hälsa, och eftersom hunden är expert på att tolka kroppsspråk och subtila signaler som människor lätt missar erbjuder den ett speciellt sällskap.Syfte: Beskriva hundens roll inom demenssjukvård.Frågeställningar: Hur kan hunden användas i omvårdnaden av personer med demenssjukdom? Vilka effekter har interventioner med hund på personer med demenssjukdom?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Det finns i huvudsak två olika sätt att använda intervention med hund inom demenssjukvård, Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). AAA fokuserar på trivsel och social samvaro medan AAT har fokus på individuell behandling.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för både den psykiska och fysiska hälsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska åkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet är numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvär. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmärksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmågor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att få belägg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie återfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrån en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare påvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmågor hos individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD.

Veterinär beteendemedicin är ett relativt nytt område. Internationellt sker en ökad diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. Studien syftade dels till att öka kunskapen om hur beteendeproblem hos hund och katt behandlas farmakologiskt i Sverige och hur veterinärer och djurpsykologer ser på sin egen kompetens inom området. Dessutom till att undersöka vad veterinärer och djurpsykologer har för inställning till beteendemodifierande läkemedel och produkter. Samt slutligen att få en uppfattning om hur mycket beteendemodifierande läkemedel och produkter som används till hund och katt.

Beteendeproblem i samband med måltid kan drabba alla barn men är vanligt förekommandehos barn med autism och kan resultera i selektivt ätande samt oro och konflikter i familjen.Syfte:Att undersöka föräldrars åsikter om matskolaför föräldrar och anhöriga tillbarn medbeteendeproblem i samband med måltid upp till fyra år efter avslutad föräldrautbildning.Metod: En enkät utformad av författarna skickades tillsamtliga personer (n=27) som deltagit i utbildningen Matskolan mellan åren 2007- 2010. Femton svar erhölls (56 %). Svaren bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik och redovisades i andelar, procent och i vissa fall stapeldiagramResultat:Majoriteten av föräldrarna upplevde att de haft nytta av undervisningen på matskolan och att måltidssituationen blivit bättre efter matskolan. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att den förändrade måltidssituation berodde på matskolan. Majoriteten upplevde förbättrad förmåga att hantera barnets problembeteende efter avslutad utbildning.

Även om många beteendeproblem är resultat av psykologiska orsaker, är det alltid viktigt att förstå att det kan finnas en fysisk sjukdom som ligger bakom och orsakar störningen. Det finns klara samband mellan sjukdom tidigt i hundens liv och beteendeproblem i vuxen ålder. Det är flera störda beteenden som uppvisas, främst felriktad rädsla och aggression. Hunden kan även visa på onormalt sexuellt beteende och överdrivet skällande. Beteende påverkar i stark grad relationen till sin ägare.

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebär att resursskolorna år 1-9 läggs ner i sin nuvarande form. Drygt hälften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre områdesskolor år 4-9.Syftet med denna studie var att visa på skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsättningar som behövs för att eleverna ska kunna återgå till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrån en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhälsoteams perspektiv. Vårt fokus låg på att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen såg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola. Det är en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats då begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som användes var två strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju. Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sätt att se på elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte är ensam bärare av sina svårigheter utan formas av omgivningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogens roll i samspelet med elever med beteendeproblem. Vi ville även undersöka vilka resurser pedagogen gavs för att kunna utföra sitt uppdrag vilket innefattar en vidare syn som social omsorg, lärande och fostran samt att det handlar om medmänskliga relationer. Efter som rektorerna både ges och ger resurser ville vi också undersöka hur de såg på pedagogens uppgift. Vi har använt oss av litteraturstudier och intervjuer. Den litteratur vi har läst i ämnet har belyst hur viktigt det är med relationer, samspel, fostran och skolans uppdrag av social omsorg och lärande.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Syftet med denna uppsats var att studera föräldrarnas upplevelser och erfarenheter av att delta i en föräldrautbildning. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval föräldrar sina upplevelser och erfarenheter av att delta i parent training? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med två föräldrapar och två ensamstående mödrar. Samtliga hade genomgått föräldrautbildningen parent training i regi av barn- och ungdomspsykiatrin under år 2004. Gemensamt för samtliga föräldrar var att de kände sig lugnare och mer trygga i föräldrarollen efter avslutad utbildning.

I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, (Utbildningsdepartementet, 1998) står att tendenser till trakasserier i skolan ska bekämpas aktivt. Enligt Regeringens proposition 2005/06:38 skall alla skolor ha utarbetat en likabehandlingsplan mot kränkande behandling av elever. Utifrån detta har vi valt att undersöka om lärare bemöter och hanterar konflikter mellan elever enligt skolans handlingsplan, samt hur lärare arbetar förebyggande för att motverka konflikter. Syftet med undersökningen är att bli mer medvetna hur lärare kan hantera samt arbeta för att förebygga konflikter där elever tar till våld. Litteraturstudien i undersökningen ger en beskrivning av elevers beteendeproblem, förebyggande åtgärder och hantering av konflikter.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.