Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill därför utveckla och testa en modell som beskriver och mäter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gällande i studien är av explorativ och beskrivande karaktär. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har använts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhället. Tidigare forskning har påvisat att en lägre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgång till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frågeställning gällde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkät-undersökning mätte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos studenter.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga..

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av det alternativa kommunikationsverktyget PECS (Picture Exchange Communication System), som är vanligt förekommande hos personer inom autismspektrumtillstånd (ASD). Hos människor inom ASD är det vanligt med kommunikationssvårigheter samt utpräglade beteendeproblem. Genom intervjuer med skola, habilitering och boende har PECS studerats utifrån olika aspekter. Hur går inlärningen till? Hur används verktyget i det dagliga livet? Vilka för- och nackdelar upplevs vid arbete med PECS? Resultatet visar att PECS är ett kommunikationsverktyg med hög evidens men att det finns delade åsikter kring vissa delar.

I många tusen år har människan och katten levt tillsammans. Katten drogs från allra första början till de mänskliga bosättningarna eftersom det fanns möss och råttor vid människornas lador. Människorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin närhet eftersom skördarna skyddades från skadedjur. Nu är katten ett av våra mest populära sällskapsdjur, men många katter uppvisar ett beteende som människor kan uppleva som ett problem. I det här arbetet utreds aggressivitet, rädsla, rumsrenhetsproblem och ätstörningar med avseende på vilka orsakerna är och hur problemen kan förebyggas.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Människan är en sällskaplig varelse. Att samtala är för henne en lika självklar handling som den vid närmare granskning är komplex. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt imänniskans sällskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frågeställningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstås medavseende på den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hänsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen är central.

Individens hälsa har stor betydelse för hennes välmående och livskvalitet. Hälsa definieras utifrån fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hälsa påverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hälso- och sjukvårdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses påverka individens hälsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital är ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten.

Allt fler företag arbetar med socialt ansvar, Corporate Social Responsibility, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Intresset för detta och insikten om dess betydelse har ökat. Vi har upptäckt att researrangörer lägger stor vikt vid detta arbete. Då turismen är en resursintensiv bransch fann vi det viktigt att granska dessa i förhållande till detta arbete. Vi valde ut två av de största researrangörerna i Sverige för granskning eftersom de med tanke på sin omfattning bär ett stort ansvar.

Sverige ses idag som ett av de sämsta länderna på integration i Europa, klyftorna mellan rika och fattiga vidgas och segregationen bara ökar mellan etniska svenskar och personer med utländsk härkomst. För att vända denna negativa utveckling av det svenska samhället har ett flertal olika sociala projekt startats men endast ett fåtal av dessa har senare blivit permanenta. Ett av dessa projekt fick en fantastisk respons och är idag en fast verksamhet vid namn Yalla Trappan. Yalla Trappan var från början ett arbetsintegrerande socialt projekt, men numera bedrivs verksamheten som ett framgångsrikt socialt företag i Rosengård, Malmö. Genom teoretisering av begreppet integration som vi sedan ställt i relation till segregation, arbete och socialt företagande har vi försökt utreda vad integration kan innebära.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, två- och treåringar i förskolan. Genom att studera små barn och den fysiska miljö de befinner sig i på förskolan har vi undersökt vad som påverkar om samspel uppstår eller uteblir. Den främsta frågeställningen har varit ?på vilket sätt är förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i åldern ett till tre?. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen.