Makt är förmågan att förändra och styra, både för Hobbes och för Dahl, om det så är att styra andra eller sin egen tillvaro. Även om deras definitioner i vissa avseenden skiljer sig är den grunden klar. För institutionella ansatser inom statsvetenskaper agerar och verkar människor inom system av formella och informella regler, dessa regler utgörs delvis av formella lagar och normer. Det är i ljuset av detta, institutionernas effekter som kontroll av människor, de kommer att studeras i denna uppsats, specifikt det ögonblick då en förändring av institutionen sker. De för uppsatsen centrala teorierna historisk institutionalism och institutionell RTC ger i viss mån olika bilder och verktyg till analysen.I denna uppsats har två lagförändringar som syftat till att påverka invånarnas beteende på specifika sätt studerats.

Syftet med denna rapport är att undersöka om det med hjälp av olika designelement i ett användargränssnitt går att aktivera en specifik värderingsgrupp för att motivera miljövänligt beteende. Den värderingsgrupp som studeras är universalism som innefattar värderingar kopplade till förståelse, uppskattning, tolerans och beskyddande för alla människors och naturens välfärd. Tidigare forskning har hittat en relation mellan mänskliga värderingar och miljövänligt beteende och menar att detta kan användas för att skapa mer långsiktiga beteendeförändringar gällande miljövanor. I denna studie tittar vi vidare på detta genom att undersöka om vi genom design kan aktivera en av grupperna med dessa värderingar, universalism, som skapar dessa långsiktiga beteendeförändringar av miljövanor.I denna rapport presenteras en studie som har utförts med elva deltagare, alla studenter på Medieteknikprogrammet på KTH. Studien bestod av en undersökning samt korta intervjuer.

Sjukdom i hjärta och kärl har ökat och är i dag orsak till störst antal dödsfall och sjuklighet i Sverige. Hör till de livsstilssjukdomar som ökar. Den här studien belyser personers upplevelse av livsstilsförändring till följd av sjukdom i hjärta och kärl och beskriver ett inifrån perspek-tiv. Den utvecklar förståelse för hur förändringen påverkar personen och livet och för att hitta rätt metoder i att stödja och motivera till att förändra sin livsstil. Studiens syfte var att genom en systematisk litteratursökning beskriva personers upplevelse av att förändra livsstil till följd av hjärt- och kärl sjukdom.

SammanfattningStudien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Under ungdomsåren sker stora förändringar, både fysiskt och psykiskt. Utforskandet av sexualiteten blir mer aktuell och den sexuella identiteten och den sexuella läggningen kan genomgå förändringar. Viktiga aspekter för att identifiera sig med den sexuella läggningen anses av vissa forskare vara självkänsla, nära socialt stöd och ifrågasättande. Syftet med denna studie är att finna svar på hur mönster av dessa faktorer kan påverka den sexuella identiteten bland gymnasieungdomar. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats.

Mobbning kan leda till psykiska svårigheter och försämrat självförtroende för offren och på lång sikt ett antisocialt och kriminellt beteende hos mobbarna. Syftet med examensarbetet är att utifrån Olweus (1973: 1991) forskning och åtgärdsprogram mot mobbning undersöka lärares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram. De frågeställningar som tas upp handlar om mobbningens karaktärsdrag, hur lärarna ställer sig till antimobbningsprogram, om lärarna vet hur de ska agera vid en mobbningssituation och mobbning på den egna skolan. Det fanns även frågeställningar angående vilka attityder lärarna har till att ingripa mot mobbning, ha föräldrakontakt, utforma klassregler mot mobbning, diskutera mobbning under klassrådet och ha enskilda samtal med mobbarna och mobbningsoffren samt vilket samband det finns mellan ?behavioral beliefs?, attityd till beteendet, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, intention och beteende.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en närstående drabbats av stroke och fått bestående funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade påverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kände sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vändes upp och ner och många var missnöjda med vården och dess bemötande.

Introduktion: Majoriteten av stalkare är män och majoriteten av stalkningsoffer är kvinnor. Den vanligaste formen av stalkning är den som uppstår i samband med avslutandet av en intim relation. Stalkning mot en bekant eller främling uppfattas generellt som allvarligare än då offret är en före detta partner. Då gärningspersonen är en man och offret en kvinna uppfattas stalkningen som allvarligare än då en kvinna stalkar en man. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och redogöra för hur relationen mellan gärningsperson och offer (före detta partner, bekant eller främling) samt offret och gärningspersonens kön påverkar människors uppfattningar om stalkning.

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod.

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Syftet med denna studie är att förklara och förstå hur lärare tänker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tänker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lärarna? Vi har även försökt få förståelse om vad lärarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, både i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen säger om detta ämne och närliggande områden. I andra delen av vår bakgrund har vi behandlat lärarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön.

Vid projektering av förskolor i dag förutsätts det att barn är i behov av hjälp vid en utrymningssituation. Detta ställer stora krav på brandskyddet, både tekniskt och organisatorisk. Syftet med denna rapport är att utreda barns beteende vid en utrymningssituation samt ställa det i relation till det organisatoriska och byggnadstekniska brandskyddet. För att besvara frågeställningen har tre fokusområden arbetats fram; byggnadsteknisk och organisatoriskt brandskydd vid förskolor samt barns beteende vid utrymning. Det byggnadstekniska brandskyddet är undersökt utifrån hur regelverk och rekommendationer är skrivna.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd.