Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för hur några lärare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frågeställningar som studien baserades på var: Vilken inverkan har feedback på arbetsglädjen på en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? På vilket sätt har denna feedback en relation till lärarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssättet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av åtta lärare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

För att uppnå målet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal åtgärder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktäriseras den svenska landsbygden av urbanisering, låg ekonomisk tillväxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv står svenska livsmedelsproducenter på landsbygden inom de gröna näringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats på tio år och det är något som inte sker i linje med målet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden står för en central del av den hållbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebär negativa miljökonsekvenser och därmed kan inte en hållbar samhällsutveckling nås.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag är drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan drogfrihet uppnås och att det är en process att bli drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla drogfrihet.

Sociala konstruktivister menar att lärandet består av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lärarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsättningarna för de sociala interaktionerna i lärandemiljön ? mellan läraren och eleverna men även den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hänsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsätt. Sex lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare skolår och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watsonär två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden.Eriksson har en mer kristen syn på andlighet medan Watsons perspektiv ärexistentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock attetablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.

En bit in på det nya millenniet har Asien blivit världens handelscentrum när det gäller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlägger sin produktion i områden där utbildningsnivån är låg och där fabriksarbetarnas rättigheter förbises i jakten på dem lägsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmärksammade globala marknadsvillkoren innebär, räknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rättigheter. Kundernas ökade krav och påtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och är en pådrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest känt under förkortningen ?CSR?.

The purpose was to look into the pattern of consumption among middleage women. Our questions were how women experienced the need to consume, how they defined the expression of consumption and if there was a difference between "shopping" and "buying". The research has been done through eight qualitative interviews and searching in litterature, illuminating our questions.All women defined consumption as satisfying basic needs. According to them everything bought on a daily bases is consumption. More difficult to define was the experience of "need".

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka teorier BBIC vilar på, hur BBIC:s teoretiska grundsyn har förändrat sättet att beskriva barns behov i utredningar, samt om formulering och motivering av insatser har påverkats av detta.I uppsatsens första del görs en genomgång av de huvudsakliga teoribildningar som BBIC utgår ifrån; anknytningsteori, utvecklingsekologi samt risk- och skyddsfaktorperspektivet. BBIC:s ursprung i England och dess väg till Sverige beskrivs, samt några av BBIC:s viktigaste tankegångar.Tio barnavårdsutredningar som alla har lett till insats har undersökts. Fem av dessa var BBIC-utredningar och fem var äldre utredningar utan BBIC-anknytning. De två grupperna av utredningar har sedan jämförts utifrån frågeställningar om hur socialsekreterare skildrar barns behov. Hur vårdplanernas insatsformuleringar har påverkats av BBIC:s införande har också undersökts.Resultatet av studien tyder på att BBIC-utredningarna i större utsträckning synliggör barnets behov i vissa avseenden.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under våra praktikperioder, då elever i behov av särskilt stöd lämnade klassrummet för att gå till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lämna klassrummet fick vi aldrig veta. Därav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhållningssätt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrågan; hur förhåller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av särskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att få svar på vår fråga.

Bakgrunden till uppsatsen är den internationaliseringen som skett inom det svenska Försvaret. Därförmågan till lufttankning blivit intressant då det som regel används under internationellaflygoperationer.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns ett behov av lufttankning av JAS 39 Gripen,grundat utifrån de operativa förmågorna i Försvarsmaktens huvuduppgifter. Frågan är om det finns ettsvenskt behov av lufttankning för att lösa tilldelade uppgifter?Metoden som används är dels deskriptiv och dels komparativ. Studien utgår från manöverteorinsgrundelement.

Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media?Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.