Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion.

Vi har undersökt hur fritidshemmets och fritidspedagogens yrkesroll kan se ut och dess betydelse för barnen. Arbetet tar sin utgångspunkt utifrån George H. Meads (1976) tankar kring symbolisk interaktionism dvs. människan formas av erfarenheter från sociala gemenskaper. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger.Det vi har kommit fram till är att fritidspedagogens yrkesroll är mångfasetterad, vilket kan innebära en stor variation i arbetsuppgifter.

Att bemöta föräldrar som förlorat ett barn är en utmaning för all sjukvårdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krävs kunskap och förståelse. Denna litteraturstudie syftar till att få ökad kunskap och förståelse för hur föräldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur föräldrar som förlorar ett barn påverkas, vad som hjälper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvårdspersonal.

The aim of this study was to research how social-work professionals apprehend, manage and influence difficult conversation.  This study is based on a qualitative method and we did qualitative interviews with eleven social-work professionals in three municipalities located in southern Sweden. In addition to our research on difficult conversation we decided to study easy conversation. Our result show that there isn?t any special subjects that creates difficult conversation, but it is the absent of conversation that makes it difficult.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lärares förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergången från förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt och samverkan. För att få svar på vårt syfte valde vi att intervjua fem lärare i förskola och fem lärare i förskoleklass. Resultaten pekar på att både lärare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av särskilt stöd. Lärare i förskoleklassen säger också att barn som inte når målen är i behov av särskilt stöd.

Bakgrund. Barn och ungdomar drabbade av depressionssyndrom befinner sig i en riskzon att i vuxen ålder få kroniska psykiska sjukdomar, som framöver kan leda till sociala problem. Depression karakteriseras av nedstämdhet, men hos de yngre kan den även visa sig i form av irritation och kroppslig smärta. Vid behandling används psykofarmaka och terapier. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans roll i arbete med barn och ungdomar i skolåldern med depression.

Bakgrund: Palliativ vård för barn är en relativt ny disciplin som fordrar stort känslomässigt engagemang av sjuksköterskan som kan pendla mellan motstridiga emotioner och sällan lämnas oberörd efter ett barns död. Viktigt är att samla kunskap för att få en djupare förståelse av den palliativa vården för barn. Syfte: Var att genom en litteraturstudie belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Sexton vetenskapliga artiklar som analyserats enligt latent innehållsanalys låg till grund för litteraturstudien. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde ambivalenta känslor och en inre stress uppkom i samband med yttre och inre krav.

Denna studie handlar om synliggörandet av matematik i förskolan. Då läroplanen föreskriver att alla barn skall utmanas och utvecklas i sitt matematiska tänkande och lärande så är syftet med undersökningen att få mer kunskap om hur och vad det är för matematik som synliggörs i förskolan. Vi ville också ta reda på hur pedagogerna ser på sin roll och kompetens i arbetet med små barn och matematik. Genom vår litteraturstudie har vi fått många idéer och kunskap om hur man kan arbeta med matematik i förskolan och förskoleklass. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi använde oss av enkäter med öppna frågor.

Syftet med vår rapport är att beskriva förskollärares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lära ser ut i jämförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmärksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollärarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svårigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

Enligt Statens Folkhälsoinstitut så lever ungefär 350 000 svenska barn i hem där någon vuxen har ett alkoholmissbruk. Endast en procent av dessa barn fångas upp i stödgrupper eller liknande, resterande går oupptäckta genom hela skolgången. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskan arbetar för att upptäcka barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk och hur de stödjer dessa. Vilket stöd skolsköterskan själv önskar få i sitt arbete med dessa barn och hur de håller sig uppdaterad om problematiken kring barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk. Underlaget för studien är baserat på ett antal semi-strukturerade frågor.

Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan Brorsson, Jenny (2006) Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan. [Mentally retarded children in preschool]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Jag har gjort en fallstudie för att undersöka hur barn med någon form av utvecklingsstörning bemöts och vilket stöd de får i förskolan. Därför har jag genomfört observationer av en femårig flicka som har en utvecklingsstörning. Jag har även intervjuat två förskollärare och en barnskötare, varav barnskötaren fungerar som en resursperson, samt en släkting till mig.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers tankar kring hur förskolans arbetssätt kan anpassas för att ge stöd till barn som far illa och underlätta tidig upptäckt.Som metod har semistrukturerad intervju använts. Sex specialpedagoger med grundutbildning som förskollärare deltog. Som hjälpmedel användes fallbeskrivningar att reflektera kring och resonera om.Studien visar att specialpedagogerna i undersökningen anser att förskolan spelar en viktig roll för barn som far illa och deras utveckling. Personalens förhållningssätt till barnen och deras föräldrar är avgörande för att skapa goda relationer.Studien visar även att anmälningsfrekvensen i förskolan när det gäller barn som far illa är låg. Vanliga anledningar till detta är obehagskänsla och bristande kunskap hos personalen.

Med utgångspunkt i socialkonstruktionism problematiseras vuxnas tolkningsföreträde när det gäller vad barn behöver samt hur diskurser om barn och förskola har betydelse för utformningen av en förskolas utemiljö och synen på barn. Syftet med studien är att genom en diskursanalytisk metod undersöka förgivettaganden om barn och förskolans utemiljö samt hur dessa förgivettaganden konstruerar såväl barn som förskolans utemiljö. Tidigare forskning om hur struktureringen av miljön i förskolan påverkar och påverkas av synen på barn utgår från material insamlat i förskolans verksamhet. Denna forskning visar på hur omgivande villkor, såsom rådande diskurser utgör ramarna inom vilka pedagogiken utformas. I detta arbete ses vårt valda material - ett dokument framtaget med syfte att ge inspiration till, bedöma och kvalitetssäkra utemiljöer vid förskolor i Malmö stad - som ett av dessa villkor.

Syftet med examensarbetet är att undersöka fem- och elvaåringars vardagsföreställningar kring nedbrytning, kompost och miljöutmärkelsen Grön Flagg, för att vi i vår lärarprofession ska kunna hjälpa barn att utveckla en förståelse för materias kretslopp. Examensarbetet syftar också till att undersöka om det finns kopplingar mellan skolornas aktiva miljöarbete och de föreställningar som studiens barn har. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer. Tolv barn och fyra lärare deltog i undersökningen. Resultatet av vår studie visar att barnen har en del vardagsföreställningar gällande både nedbrytning, kompost och Grön Flagg.