Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige drabbas årligen ungefär 250 ? 300 barn mellan 0 ? 18 år av cancer. När barn får cancer kan det innebära en påverkan på barnets föräldrar. I sjuksköterskans roll ingår både att ta hand om barnet och dess närstående. Medan barnet diagnostiseras och behandlas går föräldrarna igenom olika känslor och tankar som de kan behöva hjälp med att hantera.SyfteAtt belysa föräldrars upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg när deras barn insjuknat i cancer.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser på fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt på fyra kvalitativa intervjuer gjorda på en skolkurator, en högstadielärare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt två kuratorer  på BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om ämnet e-mobbning. Rapporter från etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har också studerats. Resultatet visade att e-mobbning är ett växande problem bland barn och unga både i skolan och på deras fritid.

Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser ochkontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvårdenoch frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barnupplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrarsamt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främjakontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativdå vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefonsamt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt föratt analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finnssamverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontaktmed frihetsberövade föräldrar i liten skala.

Inom förskolan finns många barn med ?störande? beteenden och förskollärare möter någon gång dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare kan arbeta för att skapa en optimal lärandemiljö, både ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrån Socialstyrelsens (2010) benämning, att användas.Första delen av studien består av litteraturstudier. Nordahl, Sørlie, Manger och Tveit (2007) påvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstår eller att existerande beteendeproblem förvärras.Den andra delen av undersökningen består av sju intervjuer med förskollärare.

En allmän beskrivning av socialt kapital skulle kunna benämnas som en resurs som blir tillgänglig först genom sociala nätverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhållning och har även i teorin benämnts som ?det sociala kittet?, som håller ihop grupper och samhällen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hälsa samt tydliggöra förhållandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrån olika mätmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhället ska arbeta med att öka tillgången av begreppet socialt kapital ur ett folkhälsoperspektiv.

The opinion of social workers towards their work with children and young persons wasstudied in this essay. Even their point of view with reference to the term the child?s bestinterest has being considered and special focus was laid on the social workers attitudestowards media coverage and its criticism towards their work. A qualitative approach was usedconsisted of six interviews. The theoretical frameworks were based on the theory aboutfreedom of action and the theory of social representations.

We chose to study the groups for divorced children in Vellinge municipal because there was no evaluation made of these kinds of groups with the involved methods.Vellinge municipal has had groups for children to divorced parents since 2000. During this period of time the total numbers of children in these groups have expanded. As of now, there are two groups.Our goal with this study was to see which way the CAP, Children Are People, manual has been implemented in the every-day work in the group. Several studies have been made about CAP but not in the context of groups for divorced children. We have also examined results in other municipals that have implemented groups for divorced children into their social services.We have interviewed ten children and four social workers.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur det gränslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det gränslösa arbetet diskuteras av tjänstemän. Studien utgår ifrån Karaseks och Theorells modell bestående av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien går även in på vad ett gränslöst arbete innebär och hur flexibilitet påverkar anställda och deras organisationer.För en djupare förståelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa närmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. Två intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och använder väldigt olika strategier för att få balans i det gränslösa arbete.

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier föräldrar använder sig av då deras barn har cancer. Data samlades in via databaserna MedLine (PubMed) och CINAHL. Femton artiklar valdes ut och de valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Utifrån valda artiklar framkom sju kategorier. I studiens resultat framkom det att föräldrar till barn med cancer använde sig av olika copingstrategier.

Inom socialtjänstens arbete med barn och familjer är manliga socionomer underrepresenterade. Det är en vanlig åsikt att det behövs fler män inom området, men föreställningarna om vad de skall bidra med varierar.Den här uppsatsen har som syfte att nå en ökad förståelse om hur män i socialt arbete upplever och hanterar könsbundna förväntningar. Uppsatsen har utarbetats med en kvalitativ metod, där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med män som arbetar som socionomer inom socialtjänstens barnvård.Resultatet visar att det finns olika könsbundna förväntningar på män i socialt arbete. De flesta är knutna till arbetet med manliga klienter, som i de här fallen antingen är fäder eller män som lever med barnens mödrar. Förväntningarna härrör från en komplementär syn på manligt och kvinnligt kön som olika.

Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..