Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler.

Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet långtidssjukskrivningar. Arbetet att få tillbaka fler i arbete är viktigt men också förebyggande åtgärder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt på sambandet mellan arbetskrav och ohälsa. Urvalet bestod av lärare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, måloklarhet, socialt stöd från kollegor och chefer, coping med hänsyn till kontrollvariablerna ålder och kön.

SammanfattningI detta examensarbete studeras barns genuskonstruktioner på ett frukostprogram i Bagamoyo, Tanzania. Syftet är att förstå hur barnen konstruerar genus. Genom att utforska vilka aktiviteter och platser som är genusifierade respektive könsneutrala samt hur barnen tänker om att vara flicka eller pojke nås ny kunskap om genus. Teoretiska utgångspunkter är genusteori och genusantropologi. Centrala begrepp är genusifiering, socialisation och plats.

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebär många och långa sjukhusvistelser, med smärtsamma procedurer och ibland bestående problem. Föräldrarna har fått en betydande roll i vården och även syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, när ett barn drabbats av cancer.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

SAMMANFATTNINGAtt förlora ett barn är något av det värsta en förälder kan vara med om. När dödsfallet ärplötsligt och oväntat är det extra svårt för föräldrarna eftersom de inte haft tid attförbereda sig. Bemötandet av föräldrar som förlorat ett barn är oerhört viktigt, menmånga sjuksköterskor är osäkra på denna uppgift. Bakgrunden tar upp statistik ochföräldrars upplevelser av att förlora barn samt beskriver begreppen: socialt stöd ochstödgrupper, sorg, kris, coping och KASAM samt familjecentrerad omvårdnad. Syftetvar att beskriva vad föräldrar som förlorat ett barn genom plötslig och oväntad dödönskar för stöd och sjuksköterskors syn på det stöd de ger.

Syftet med studien är att undersöka hur de svenska humanitära organisationerna Tam-Tam, PMU, SoUG samt Barnfonden bedriver/vill bedriva socialt arbete för att främja barns rätt till utbildning och skolgång i Togo. Vidare ämnar studien ta reda på om faktorer som bemötande och förhållningssätt har någon betydelse i deras sociala arbete i landet. Utöver detta önskar studien granska om organisationerna använder sig av olika tillvägagångssätt gällande kön i det sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med nämnda organisationer. I resultatet framkommer det att organisationernas sociala arbete med att främja barns rätt till skola och utbildning utformas på olika sätt.

Syftet med vår uppsats är att få kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att främja samspelet mellan barn och föräldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan användas i detta arbete..

Syftet med studien är att beskriva, analysera och öka förståelsen för pedagogernas berättelser om att arbeta med leken som ett lärandeverktyg samt lekens betydelse för barns lärande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte använde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjälp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanställa ett resultat. Studien visar pedagogernas berättelser om leken som lärandeverktyg och att de anser att leken präglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i pedagogernas berättelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Catarina Lundström ABSTRAKT: År 2010 beräknades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar på behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie är att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill även belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrån olika synsätt på diagnosen.

Detta kvalitativa arbete behandlar i huvudsak upplevd stress och föräldraskap med fokus på hela livssituationen, förändringen i livet det första barnet medför, föräldraskapet och parrelationen. Förutom i förändringen, var det nuet som rapporten ville undersöka. Syftet med rapporten var att undersöka hur nyblivna föräldrars upplevelse av sin livssituation och den förändring i livet ett barn medför samverkade med orsakerna till och hanteringen av stress. Frågeställningar som ställdes var: ? Varför/varför inte upplever förstagångsföräldrar stress? ? Vilken roll spelar krav, kontroll och socialt stöd? ? Vad upplever förstagångsföräldrar som mest stressande? Intervjuer och intervjufrågor utformades efter vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur.