Hjärttransplantation är en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjärtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vårdpersonals stöd hos personer som väntar på en hjärttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga studier. Utifrån 3 frågeställningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som väntade på en hjärttransplantation upplevde stress och försämrad livskvalitet, använde sig mest av positiva copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vårdpersonal i form av uppmuntran till positiva copingstrategier och riktade omvårdnadsinterventioner.

Bakgrund och problem: I takt med att samhället och medias uppmärksamhet kring frågorsom rör miljö och Socialt ansvarstagande ökar blir kraven på företagens ansvar ochredovisning av dessa frågor allt större. Då det ännu inte finns några lagar som reglerar hurföretagen redovisar sitt hållbarhetsarbete undersöker den här uppsatsen hur väl de anseddaoch utbredda riktlinjer som finns efterföljs och vilket stöd de kan ge till företagen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska hur ett antal företags, inomkonfektionsbranschen, hållbarhetsrapporter följer GRIs riktlinjer. Dessa företags olikarapporter kommer analyseras utifrån de kvalitativa egenskaperna som skall uppfyllas enligtGRI. Sedan görs en jämförelse av de undersökta rapporterna.Metod: Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie där sex företagshållbarhetsrapporter som sägs följa GRIs riktlinjer har granskats på djupet. Resultatet frångranskningen har sedan försökt förklaras utifrån redan befintliga teorier.Resultat och slutsatser: De riktlinjer som idag finns fungerar som underlag för utformningenav hållbarhetsrapporter.

Allt eftersom samhället utvecklas och anammar nya idéer appliceras dessa på skolans värld. Elever ska idag ta ett eget ansvar för sina studier ? individuellt studieansvar ? ett begrepp i tiden. Syftet med uppsatsen är att förstå elevernas förutsättningar att ta detta ansvar och vad de gör när de tar det. Uppsatsen beskriver teoretiska utgångspunkter som eleven verkar under och en kvalitativ undersökning lyfter fram hur elevers vardag kan se ut.

Forskning visar att anhörigvårdaren upplever glädje och närhet tillsammans med närstående trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att må bra och att stärka hälsan som anhörigvårdare. Intervjuer med fem anhörigvårdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hälsa.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrån självrapporterade data undersöka hur föräldrars sysselsättningsgrad påverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjälp av enkäter som riktats till gymnasieungdomar i årskurs tre och arbetet har utgått ifrån en positivistisk ansats. Grundläggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsättningsgrad hos föräldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lärande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsättningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg än ungdomar från familjer med låg sysselsättningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts på området och bidrar med ökad kunskap om hur föräldrars sysselsättning kan påverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan..

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena där hälsan och förutsättningarna för hälsan kan påverkas. De senaste åren har det skett en positiv utveckling gällande den fysiska arbetsmiljön men inte gällande den psykosociala arbetsmiljön där speciellt anställda inom hälso- och sjukvården upplever en allt mer pressad arbetssituation. Litteraturgenomgången kring psykosociala arbetsförhållanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hälsa. Detta ses som ett problem då det i arbetsmiljön ligger en avsevärd potential i främjandet av hälsa och att fokus bör förflyttas från det patogena till det salutogena synsättet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse på arbetsplatser inom privat hälso- och sjukvård samt undersöka medarbetarnas självuppskattade hälsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.

Företag har idag en stor press från olika intressenter i samhället på att vara både vinstdrivande och ta socialt och miljömässigt ansvar. Elbolag är speciellt påverkade då de opererar i en bransch där miljöfrågor har ett stort utrymme. Det är således intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen på den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat på de ökade påtryckningarna från intressenter över tid. På vilket sätt kan vi se en förändring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete från och med det att de började hållbarhetsredovisa år 2001 fram till idag? För att besvara vår frågeställning har vi utfört en fallstudie där vi analyserat Vattenfalls samtliga hållbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor på Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

This is a case study that explores the ways in which implemented university reforms have affected employees in the higher educational sector. Previous research within the research field has mainly focused on policy related consequences of the reforms. This is why a study that brings attention to the ways the reforms have affected employees is sorely needed.The aim with the study is to examine whether there is a discrepancy between formal changes and the ways the employees experience them. The study is based on interviews with 8 lecturers from two universities and the material is analyzed mainly through sociological neo-institutional theories, such as Richard Scott?s theory of the three pillars within an informal institution and Helmke and Levintskys theory of the relationship between formal and informal institutions.The results show that there is a discrepancy between the formal changes and the ways employees perceive them.

SammanfattningStudien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Under ungdomsåren sker stora förändringar, både fysiskt och psykiskt. Utforskandet av sexualiteten blir mer aktuell och den sexuella identiteten och den sexuella läggningen kan genomgå förändringar. Viktiga aspekter för att identifiera sig med den sexuella läggningen anses av vissa forskare vara självkänsla, nära socialt stöd och ifrågasättande. Syftet med denna studie är att finna svar på hur mönster av dessa faktorer kan påverka den sexuella identiteten bland gymnasieungdomar. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats.

Bakgrundochproblem:Hösten2010ifrågasättsrevisorernasansvarmerännågonsinimediaefterettflertalstoraredovisningsskandaler.Detrådereninformationsasymmetrimellanföretagetochdessexternaintressenterochrevisornsuppgiftärattutjämnadenna.Revisionsgranskningenärgrundläggandeförförtroendetförredovisningskvalitethosisynnerhetdebörsnoteradeföretagenochrevisornharenlagfästrollsomgranskareavredovisning.Menvadhändernärrevisornbristerisittuppdragochhurbedömsrevisornsansvarformellt?Syfte:Attundersökaochbelysaivilkenmånintressenternasbehovavspeglasirätts-­?ochdisciplinpraxisgenomattanalyserahurnågraautentiskafallbedömtsirättsinstansrespektiveiRevisorsnämnden.Avgränsningar:Studienärbegränsadtillsvenskafallochsvenskaomständigheter.Viharutgåttifrånfalldärintressenterhardrabbatsellerhadekunnatdrabbasavekonomiskskada.Falldärrevisornsbrottdrabbatuppdragsgivarenellerdärtvistrådermellandessaärsåledesinteaktuellaistudien.Dengörinteanspråkpåattvaraenjuridiskstudieochdärföranalyserasingalagtexterinågondjupareomfattning.Metod:Materialetsomliggertillgrundföruppsatsenärrättsfallgällanderevisorersombrustitisingranskningsamtdisciplinäraärendenavseendedessarevisorer.Urvaletavrättsfallbyggerpåsexkriteriersomharutformatsmedhänsyntillrevisornspliktochavgränsningtillforskningsområdet.Vidareskarättsfallenochdisciplinärendenaanalyserasgenomatttillämpakvalitativtextanalys.Resultatochslutsatser:Rådanderättspraxisriskerarattivissmånförhindrastraffrättsligprövningavbristanderevisorsgranskning.IstörstaallmänhetärkvaliténpågranskningeninteprioriteradivarkenrättsinstansersellerRevisorsnämndensbedömningar.Försiktighetsprincipenåsidosättsirättspraxisochbörtroligengestydligarelagstödtillskyddförsåvälintressentersomrevisorer.Revisorsnämndenprövarinteisoleradehändelservilketgerbristandevägledning.Sammantagetspeglarinterätts-­?ochdisciplinpraxisintressenternasbehovavrättvisanderedovisning.Förslagtillfortsattforskning:Endjupgåendestudieomkonsekvensernaav2009årsprejudikatommedhjälptillbokföringsbrottvoreönskvärd,omnågraår.EnuppföljningavutfalletihovrättenocheneventuellöverprövningiHögstaDomstoleniProsolviafalletärsjälvklarochhögintressantfördenskadeståndsrättsligabedömningenavrevisorsansvar.AndraaktuellafallsomHQBankochCTAkanocksåvaravärdaattfölja.Viskullegärnasestörretvärvetenskapligastudiermellanjuridik-­?redovisningförattgåpådjupetmeddejuridiskaaspekternapårevision.EttannatförslagärendjuparestudieavRevisorsnämndensdisciplindomarförattsäkrarekunnaavgöraivilkenmånbranschenklararattreglerasigsjälv.Tillsistefterlyserviiallmänhetattintressentperspektivetbeaktasihögregradistudieromrevisorerochrevision..

Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra några elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men också elevinflytande över ämnena psykologi, samhällskunskap och svenska samt de specifika områdena innehåll, läromedel, arbetssätt, läxor och prov inom dessa ämnen. Fokus låg även på elevernas syn på eget ansvarstagande. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan några elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhällskunskap och svenska? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhällskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en närstående drabbats av stroke och fått bestående funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade påverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kände sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vändes upp och ner och många var missnöjda med vården och dess bemötande.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter.