Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att förstå drivkrafterna bakom socialt företagande på landsbygden. Detta syfte leder även in på andra begrepp så som kontext och värdeskapande vilka diskuteras i uppsatsen. Den empiriska undersökningen har gjorts med utgångspunkt i ett företag beläget i Östervåla, Heby kommun, där jag under drygt en arbetsvecka samlade in materialet, vilket fokuserar på att besvara syftet med uppsatsen. Det empiriska materialet tolkas sedan utifrån teorier och tidigare forskning kring entreprenörskap, kontext och värdeskapande. Analysens tyngdpunkter ligger på att försöka förstå hur entreprenörskap, kontext och värdeskapande samverkar..

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd.

BAKGRUND. I samarbete mellan vård regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera Hälsotek bildats för att göra hälsoinformation tillgänglig och för att underlätta för allmänheten att ta ansvar för sin egen hälsa. Sedan tidigare utvärdering av Hälsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av Hälsoteket bland vårdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, så har Hälsoteket arbetat med aktiviteter särskilt riktade till män. Flera av aktiviteterna som var riktade till män har sedan lagts ned. I utvärderingen från 2008, uttryckte Hälsotekets manliga besökare att de inte kände sig bekväma på Hälsoteket, och att de kände sig utanför.

Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.

Varje organisation är ett resultat av de individer som ingår i den, och därför är det självklart att organisationen och dess mål påverkas av den rådande motivationsnivån. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar medarbetarna i en organisation, och hur den motivationen yttrar sig i den dagliga verksamheten. Särskilt har vi intresserat oss för hur stor påverkan kommunikation mellan olika organisationsnivåer har på motivationen samt vilken effekt ansvarsfördelningen har på arbetstillfredsställelsen. För att uppnå det här har vi valt ut ett fallföretag, ISS Landscaping i Linköping, och genomfört en kvalitativ fallstudie genom observationer och intervjuer. Baserat på insamlad information och teori på området har vi kunnat dra en rad slutsatser om vilka faktorer som påverkar motivationen.

Uppsatsen har inriktats på att analysera och tolka ansvarsfördelning från stat till individ för att därigenom utröna vem eller vilka som idag är ansvariga i gymnasieskolans organisation. Då läroplanerna är de styrdokument som uttalar skolans officiella syn på individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella läroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har även andra områden tangerats, vilka i förlängningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhälleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde på att jämföra, analysera och ställa utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att på så sätt uppnå syftet.Studien visar på att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola är ett komplext problem. Vår slutsats är dock att synen på vem eller vilka som är ansvariga i lärandeorganisationen skiljer sig åt emellan den nationella läroplanen och de lokala planerna. Den nationella läroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, något som ej återspeglas i de lokala planerna.

I kursen självständigt arbete 15hp under grundlärarprogrammet fk-3 vid Uppsala Universitet har vi valt att göra ett läromedel i NO för dessa årskurser. Vi har i största möjliga mån försökt utforma läromedlet så flexibelt som möjligt, för såväl elever som lärare. Materialet är tänkt som en handledning för lärare i fysik och kemi, med elevsidor med experiment som är kopieringsbara. Boken har utformats utifrån ett genusperspektiv, men också med hänsyn till uppsatta kriterier för läromedel anpassade för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (med särskilt fokus på ADHD). Boken är skriven av oss, för oss.

Uppsatsen behandlar det osäkra rättsläget beträffande ansvar för och rättigheter till vilt som rymt ur vilthägn. Ett vilthägn är ett hägn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rättsuppfattning föreligger ingen äganderätt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att någon slags rättighet, exempelvis äganderätt, de facto kan föreligga till vilt i vilthägn. Ägaren till dessa djur har att rätta sig efter reglerna i jakt- och djurskyddslagarna. En hägninnehavare kan åläggas långtgående ansvar för förrymda djur, under förutsättning att culpa kan bevisas.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett centralt begrepp som idag är välkänt inom affärsvärlden och har fått stor betydelse för vårt samhälle. Begreppet innebär företagets etiska, sociala och miljömässiga ansvar gentemot omvärlden. CSR har en stark koppling till legitimitetsteorin. Flera studier har visat att företag strävar efter legitimitet i sitt CSR-arbete.Syftet med den här studien är att undersöka genom en fallstudie om företag kan uppnå legitimitet hos sina kunder genom deras hållbarhetsredovisning. I den här studien har en kvalitativ metod används och undersökningen har begränsats till ett valt företag. Den svenska klädkoncernen Retail and Brands (RNB) är ett av de företag i Sverige som har tagit sitt initiativ till att redovisa sitt arbete inom hållbarhetsfrågor.

Denna skrift är en deskriptiv studie av studenters kunskap om grundskolans sekretesslag. Belysningspunkterna är grundskolans sekretesslag utifrån pedagogens yrkesetiska ansvar. Den metod som används i undersökningen är frågeformulär som skickats ut till 255 lärarstuderande. 77 av de tillfrågade deltog i undersökningen. Undersökningen gav resultatet att det finns en övervägande brist i lärarstudenters kunskaper.

SAMMANFATTNINGINTRODUKTION:Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rädda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och åsikterna går isär om stödet snedvrider konkurrensen på dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och värnar om en mångfald av tidningar. Vad är det som skiljer debattörerna i synen på dagspressens marknadsförutsättningar? Vilka ideologiska övertygelser är det som håller debatten vid liv och vilka olika innebörder lägger debattörerna i begreppen mångfald och konkurrens?MÅL:Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten.

Syftet med föreliggande studie är att analysera hur begreppet social hållbar stadsutveckling fylls med innehåll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anställda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen är att skapa en socialt hållbar stadsdel.Empirisk data är hämtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten från studien visar att återkommande teman vad gäller socialt hållbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stärkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förståelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestående av rumsligt separerade stadsdelar framställs som en orsak till varför staden är segregerad.

AbstractThe purpose of my essay was through economically, socially and psychologically aspects examine the impact Bethesda Children´s Ministry made on families. Special interest have been taken to how Bethesda is dealing with responsibility and expectations. Also I´ve been interested in which vital change the boy have gone through during the rehabilitation? I´ve got the information from staff, parents and former street boys through interviews done in Kenya.The first result showed that rehabilitation at Bethesda means socialisation of the boy, from the behaviour of the street, to a functional family member. A great change for the boy was stopping using drug and start live in a family.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt påbörjad protesanvändning kan upplevas som en svårighet. Omställningen påverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förändringen står i ständig fokus eftersom den upplevda känslan av kroppen förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bära arm- och benprotes efter amputation. Studien är en systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Syftet med denna studie har varit att få inblick i vuxna individers upplevelser av vänskap och socialt samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frågeställningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vänskap och socialt samspel på sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala samspelet och vänskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstås utifrån begreppen hälsa, meningsfullhet och social jämförelse? Tio intervjupersoner rekryterades från tre olika boenden; ett hem för vård och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vård och boende för familjer, samt ett stödboende som främst riktar sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och därefter transkriberats.