Syftet med denna studie är att granska hur lärarna för åk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och åtgärdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda på hur lärarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utläsa tre olika diskurser vad gäller synen på mobbning. Vad gäller utsagorna om det förebyggande och åtgärdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och återkoppling, uttalade förväntningar, omvårdnad och delaktighet.

Människor har i alla tider försöka skydda sig mot risker i olika former. Detta är något som även gäller för personer som arbetar. Om en individ blir sjuk, skadad, arbetslös eller liknande vill denne om möjligt uppbära någon form av ekonomisk ersättning för att klara en period utan den ordinarie lönen. Arbetslöshetsförsäkringen är ett sådant ekonomiskt skydd som utnyttjas vid arbetslöshet.Till arbetsmarknadspolitik (AMP) räknas vanligen de ekonomisk-politiska insatser som riktas direkt till arbetslösa med syfte att hjälpa dessa att erhålla arbete, en utbildningsplats eller ekonomisk ersättning under tiden som arbetslös. Populärt brukar åtgärder som syftar till att hjälpa människor ur arbetslöshet till ett arbete eller en utbildning klassificeras som aktiv AMP, medan ekonomisk ersättning till de arbetslösa brukar kallas för passiv AMP.

En bit in på det nya millenniet har Asien blivit världens handelscentrum när det gäller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlägger sin produktion i områden där utbildningsnivån är låg och där fabriksarbetarnas rättigheter förbises i jakten på dem lägsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmärksammade globala marknadsvillkoren innebär, räknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rättigheter. Kundernas ökade krav och påtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och är en pådrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest känt under förkortningen ?CSR?.

Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media?Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar.

Bakgrund: Då barn möts av en kognitiv utmaning talar de ofta högt med sig själva. Detta är en vanlig strategi hos barn i femårsåldern och kallas privat tal (private speech) vilket gradvis, i takt med att barnen åldras, utvecklas till en tyst form kallat inre tal. Inre tal är centralt i flera kognitiva uppgifter bland annat planering och problemlösning och är även involverat i arbetsminnet, främst i den fonologiska loopen. Det finns en begränsning i arbetsminnets kapacitet och även den fonologiska loopen är begränsad hos barn med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapaciteten och utvecklingen av fonologiska loopen har en stor avgörande betydelse i tillägnandet av ordförrådet och därför kan en begränsning eller försening leda till en försening även i ordförrådet.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka inre tal hos barn med utvecklingsstörning samt att undersöka om det finns något samband mellan barnens inre tal och det aktiva respektive passiva ordförrådets storlek.Metod: I studien deltog 28 barn.

   Den här fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i Kungälvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i Kungälvs kommunfullmäktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invånare i kommunen röstat på ett populistiskt parti och efter valet finns det numera två aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den här studien riktar sig främst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intåg i kommunfullmäktige beror på rikstrenden, då det saknas en kommunal politik.   Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt bråk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjälp av kända forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att två nya partier har fått grogrund och lyckats etablera sig.     Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för många olika åsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje är grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invånare i sakfrågor, har utvecklat populismen inom Kungälvs kommun..

Användningen av droger har de senaste åren minskat bland unga men samtidigt dör fler än någonsin till följd av narkotikamissbruk. Bland Göteborgs gymnasieungdomar är narkotikaanvändningen högre än i andra delar av landet. Drogproblematiken är en viktig och aktuell fråga då den orsakar skador både hos individen och i samhället. Ett sätt att arbeta med frågan grundar sig på en hälsopromotiv synvinkel där bland annat fysisk aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och använda droger. Syftet med studien är att kartlägga samband mellan fysisk aktivitet och drogkonsumtion bland gymnasieungdomar.

Syftet med denna studie är att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrån länsuppdelningen. Syftet är även att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, på individnivå och länsnivå. I denna studie har jag använt mig av material från SOM-institutet och gjort en jämförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men även pröva teorier. Jag har använt mig av teorin kring det sociala kapitalet som främst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Social kompetens är en viktig kompetens för att den handlar om socialt samspel som är oerhört centralt i vårt samhälle. Rekryterares jobb handlar om att ständigt bedöma arbetssökandes personlighet och kompetenser varav social kompetens är en av dessa. Hur rekryterare beter sig för att avgöra huruvida en person är socialt kompetent är oftast upp till rekryteraren.Syftet har varit att undersöka hur rekryterare definierar begreppet, dess betydelse i relation till andra urvalskriterier och arbetslivet och hur de sedan använder deras uppfattning om begreppet när de bedömer om en person är socialt kompetent. Denna studie syftar till att undersöka och beskriva rekryterarnas perspektiv för att fokusera på deras förståelse av begreppet och dess betydelse och som fokus för bedömningen är intervjusituationen.Detta är en kvalitativ fallstudie där empirin har insamlats genom intervjuer. Jag har intervjuat elva rekryterare på olika företag främst bemanningsföretag.

Långtidssjukskrivningarna har under de senaste tio åren fördubblats i Sverige. Stressrelaterade sjukdomar står för den största ökningen. Denna enkätstudie syftade till att undersöka skillnader mellan en grupp individer sjukskrivna för utbrändhet/utmattningssyndrom (n=10) och en kontrollgrupp (n=12), med avseende på olika erfarenheter och upplevelser av livsviktiga och traumatiska händelser och med avseende på upplevelsen av socialt stöd. Frekvensen av sådana livsviktiga och traumatiska händelser i barndomen eller i nära anslutning till insjuknandet, visade sig vara högre i patientgruppen och har i jämförelse med kontrollgruppen, i större utsträckning skett i relation till närmaste familj eller nära vänner, samt varit upprepade eller pågått under en längre period. Personerna i patientgruppen har också uppgett att de blivit starkare påverkade av de livsviktiga och traumatiska händelserna jämfört med personerna i kontrollgruppen.

Syftet med denna studie var att utforska mindre aktiva skolelevers fysiska aktivitetsmönster. Den övergripande frågeställning var: vilka faktorer påverkar skolelevernas idrottsvanor? Sedan undersöktes två stycken mer specifika frågor: Finns det några skillnader, när det gäller faktorer som påverkar skolelevers idrottsvanor, beroende på hur deras familjs socioekonomiska status ser ut? Bidrar den teknologiska utvecklingen till den ökade fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar? För att besvara min frågeställning använde jag mig av fem stycken semistrukturerade individuella intervjuer med ungdomar i åldern 15-16. Alla fem respondenter gick i 9: onde klass på samma skola. Skolan valdes ut efter kriterierna att den låg i ett område med svag socioekonomisk status och hög invandrartäthet med respondenterna valdes ut efter kriterierna att de var fysiskt inaktiva.

Denna litteraturstudie syftar till att ge en överblick i vad cannabis är för drog samt en överblick över fysiologisk påverkan samt orala följder och risker vid bruk av cannabis. Det kan konstateras att patienter som brukar eller missbrukar cannabis placeras i en riskgrupp för inflammationer och infektioner i munhålan. Exempel på sjukdomstillstånd som cannabisbrukare är utsatta för är gingivit, parodontit, xerostomi, karies, oral cancer, cannabis stomatit och candida albicans. Cannabis påverkar nästintill alla system i kroppen, speciellt det kardiovaskulära- och respiratoriska systemet samt immunsystemet. En direkt påverkan av den aktiva substansen delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) på det kardiovaskulära systemet kan leda till en hjärtrusning på grund av en förhöjd puls. Den aktiva substansen har även en direkt påverkan på immuncellernas aktivitet genom att ha en immunosuppressiv effekt på makrofager, T- och B-lymfocyter. Rökning av cannabis kan bidra till en kronisk inflammation av den orala mukosan.

The purpose of this study was to investigate how pupils with social dysfunction were defined and described and how the responsibility of the school concerning the needs of these pupils was apprehended. For this matter, in depth interviews with four headmasters and four teachers at three different schools were carried out.The possibilities to help pupils with social dysfunction were regarded as limited due to limited resources. The school can be described, as a huge refined apparatus of classification where some children very early are eliminated and there does not appear to exist any back up plan for these individuals. In this respect the function of the school is very similar to that of yesterdays school where the elimination process worked just as well, the denotations change but the problems remain the same.The material used in this study is too small to make general conclusions but the results give some indication of the problems of the interaction between the school and its staff and pupils with social dysfunction. We strongly believe that the results warrants further investigation as to in what way the school can improve in helping pupils with social dysfunction..

Syftet med den här undersökningen var att studera fyra skolor i Norrbotten som arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi valde att inrikta oss mot skolor för de tidigare åren, som har rörelse som ett prioriterat mål i undervisningen. Vårt undersökningssätt var intervjuer och våra respondenter var rektorer, lärare och elever på de aktuella skolorna. Ett av målen med undersökningen var att hitta bra arbetsmetoder för att integrera rörelse med andra ämnen. Vårt resultat visar att skolorna behöver en drivande person - en eldsjäl - som brinner för ämnet i fråga.