Detta är ett examensarbete skrivet i samarbete med Skanska Grundläggning Syd med syftet att utreda hur deras planeringsarbete ser ut idag och vad som eventuellt kan göras bättre.Ett tidigare examensarbete har skrivits på avdelningen som undersökte produktiviteten ute på arbetsplatserna. I detta arbete var slutsatsen att produktionen stod still ca 40 % av arbetsdagen på grund av problem med maskiner eller leveranser, onödiga förflyttningar och att andra entreprenörer stod i vägen med mera. Målet med mitt arbete har varit att bygga vidare på detta och se om bättre planering kan bidra till att minska olika typer av produktionsstörningar.Underlaget till rapporten består av observationsstudier där arbetet på tre olika arbetsplatser följts samt av intervjuer med arbetsledare och andra personer som varit delaktiga i planeringsprocessen. Där noterades att en noggrann planering inte alltid görs, trots att det ofta finns krav på detta från beställaren. Tecken på detta syns bland annat på tidplanen och arbetsplatsdispositionsplanen som ofta är alltför odetaljerade.

Detta arbete presenterar enmatematisk optimeringsmodell gällande val av Prefableverantör för Spinactor ABmed avseende på inköpspris med volymrabatt samt transportkostnad. Utöver dettatillkommer en kvalitativ undersökning om vilka andra kriterier som ärbetydelsefulla vid leverantörsavtal. De viktigaste kriterier applicerades i enegenutvecklad leverantörsvalsmodell som bygger på ramverket ?total cost of ownership?(TCO) där leverantörskriterierna kvantifieras. Utifrån kriterieanalysenframgick att de tre viktigare leverantörskriterierna för Spinactor AB idagsläget är leveransprecision, kundservice och kommunikation samt ekonomiskstabilitet.Lösningen av optimeringsproblemet genomfördes med två olika metoder,linjärprogrammering samt heltalsprogrammering, där linjärprogrammering vardominerande i lösningstid.

Denna uppsats behandlar värdering, specifikt nedskrivning, av materiella anläggningstillgångar inom ämnesområdet externredovisning. Syftet är att undersöka om, och i så fall hur, införandet av Redovisningsrådets rekommendation om nedskrivningar (RR 17) har medfört att företag förändrat sin hantering avseende nedskrivning av materiella anläggningstillgångar. Med hantering avseende nedskrivning av materiella anläggningstillgångar avser vi prövning av nedskrivningsbehov och mätning av nedskrivningsbelopp. Den empiriska undersökningen avser en fallstudie av fem statligt hel- eller delägda företag med marknadsmässiga krav. Det resultat vi har kommit fram till är att RR 17 inneburit att de undersökta företagen tycks ha ett ökat fokus på att de materiella anläggningstillgångarnas bokförda värden inte skiljer sig från det verkliga värdet.

This thesis discusses the attitudes versus methadone assisted rehabilitation ad modum Dole Nyswander in Sweden during the period 1972-2004. This is done by means of a Foucault inspired discourse analysis applied on the directions issued by the Board of Health and Social Affairs. The context in which these directions were created is also described, in which scientific achievements on methadone treatments during the period, and the main actors struggling to establish and define the discourse on narcotics and narcomania, are juxtaposed to the effects of the work of the Board. It is stated that the directions were largely affected not by scientific results and knowledge on methadone, but by the symbolic connotations of narcotics in Sweden established in the discourse already in the mid 1960´s. Also during the end of the studied period, after the occurence of AIDS had begun making methadone more broadly accepted, the findings of this thesis showed that the legacy of the 1970´s symtomtheory and its severe antagonism against methadone, was still present, in effect, in the discourse around methadone and subutex assisted rehabilitation, and so in the directions issued by the Board of Health and Social Affairs..

En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna.

Syftet är att beskriva och jämföra kassaflödesanalyser hos fyra fullsortimentsbanker och då särskilt vad gäller förändringar i utformningen, samt belysa hur efterlevnaden är av de regler som kassaflödesanalysen bygger på. För att uppnå ovanställda syfte så har vi valt att studera bankernas kassaflödesanalyser utifrån ett kvantitativt synsätt, primärdatan består således av årsredovisningar. En matris ställdes upp för att underlätta utvärderingen av RR 7. Undersökningsobjekten är valda med ett icke slumpmässigt urval. Bankerna visar upp en god efterlevnad i fråga om den strukturella uppbyggnaden av kassaflödesanalysen.

I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, där insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen.Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgång av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gäller vid framställning och drift av T5. Genom djupgående litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i områden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tänkas appliceras på systemet.Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 är tänkt att användas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, så är systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska användas för patientövervakning i realtid..

I socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor framställs vikten av att inneha en kommunikativ förmåga för att frambringa en bättre förståelse för patienten. Samtalsmetoden Motivational Interviewing (MI) anspelar på att motivera patienter till förändring. Syftet med denna uppsats var att, genom en systematisk översikt av befintlig kunskap, beskriva effekten av MI som metod för att påverka människor till livsstilsförändring. Studien utfördes med en metod för evidensbaserad omvårdnad och innefattade 13 artiklar som kontrollerades utifrån frågor analyserade ur syftet. Granskningen visade att MI-metoden ger positiva effekter bland olika livsstilsproblem.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att studera träningsmängd och social närmiljön hos landets 60 bästa tennisjuniorer i åldrarna tretton till femton år av båda könen, och undersöka hur väl träningsmängden överensstämmer med Svenska tennisförbundets riktlinjer. Frågeställningarna som ska besvara syftet är: 1)Hur mycket tennis tränar landets bästa juniorer i förhållandet till förbundets riktlinjer? 2)Vad tränar landets bästa juniorer i förhållande till förbundets riktlinjer? 3)Hur mycket tävlar landets bästa juniorer i förhållande till förbundets riktlinjer? 4)Hur ser den sociala miljön ut i avseende till familjeförhållande, sociala agenter samt föreningsmiljö?MetodFör att på bästa sätt besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en enkätförande metod. Populationen för studien har varit landets 60 bästa tennisjuniorer i åldrarna 13-15 av båda könen. Det externa bortfallet i studien har varit 42 procent.

En explorativ studie har gjorts för att undersöka ett eventuellt förväntningsgap och dess effekter kring den nya rekommendationen för FoU mellan analytiker och redovisningsexperter. Det finns många tankar kring de nya redovisningsreglerna av FoU. Det väcker en diskussion kring fördelar och nackdelar med att aktivera och direkt kostnadsföra FoU-utgifter. Fou räknas som en immateriell tillgång vilket innefattar svårigheter att beräkna det framtida värdet för tillgången. De nya reglerna sägs ge en bättre matchning och bli ett rättvisare system.

Post och telestyrelsen (PTS) har gett ett allmäntråd om att alla brevinkast ska ersättas med postfack från och med den 1 januari 2011. Med denna rekommendation kommer brevinkasten på dagens dörrar att bli överflödiga. Många kommer att vilja ta bort sitt brevinkast och ersätta det med en produkt som ger en tystare och säkrare miljö i hemmet.Detta examensarbete syftar till att finna en eller flera lämpliga lösningar för att ersätta brevinkasten på dörrarna. Denna lösning är tänkt att vara ett billigare alternativ för att lösa problemet, jämfört med att köpa en ny dörr.Olika metoder för att finna idéer har använts och flera alternativ framkom. Det gjordes utvärderingar för att finna den lösning som var mest lämplig för att lösa problemet.

Ambulanssjukvårdarna i Sverige är en yrkesgrupp som under det senaste årtiondet har påverkats av ett flertal förändringar inom ambulanssjukvården som verksamhet. En markant förändring är att ambulanssjukvårdarna efter den 1 november 2005 på grund av en författningsförändring från Socialstyrelsen inte längre får hantera läkemedel.Syftet med studien är att undersöka hur den organisatoriska förändring som följt av Socialstyrelsens beslut påverkat ambulanssjukvårdarna som yrkesgrupp på ett flertal olika sätt. För att uppnå detta studeras utifrån olika teoretiska resonemang samt en modell för organisationsförändringar hur förändringen och de reaktioner den mött kan förstås och förklaras. Studien bygger på en granskning av olika typer av dokument samt tidigare forskning i ämnet. I studien antas ett perspektiv som granskar förändringen utifrån ambulanssjukvårdarnas synvinkel.I studien konstateras att förändringen är ett uttryck för ett övergripande perspektivskifte i ambulanssjukvården, och att de negativa reaktioner förändringen har mött är en del av ett i sammanhanget rationellt handlingsmönster.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll viddemensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna varyrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar meddemensutredning. Deltagarna valdes genom ett ändamålsenligt urval ochäven ett snöbollurval tillämpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog istudien var verksamma inom primärvård, slutenvård och öppenvård påminnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuermed stöd av en intervjuguide.

På uppdrag från sjöfartsverket har som examensarbete gjorts en kartläggning, bedömning och rekommendation avseende fasta sjömärken längs Västkusten och Vänern.Bakgrunden är att Sjöfartsverket har inlett en utredning gällande dessa sjömärkens nautiska behov med tyngdpunkt för handelssjöfarten . Detta som en effekt av den tekniska och kommersiella utvecklingen som inneburit att farleder dragits om, nya tillkommit och äldre dragits in. En översyn av befintliga sjömärken är påkallat, då dess funktion och behov kan ifrågasättas. Vårt examensarbete handlar om att utifrån ovan perspektiv belysa detta förändrade behov, som identifierats av Sjöfartsverket.Vår uppgift i detta projekt har varit att ta fram underlag för hur en sådan bedömning kan ske samt för en begränsad kust sträcka genomföra bedömning utifrån de av oss framtagna bedömningsgrunderna.Detta har skett utifrån både ett handels- och fritidssjöfartsperspektiv..

Sammanfattning      I Socialstyrelsens rapport Teckenekonomi för barn och unga på hem för vård eller boende      framkommer att det, applicerat på svenska förhållanden, inte finns några vetenskapliga      stöd för huruvida teckenekonomin är effektiv som behandling samt att det inte finns några      vetenskapliga stöd till att teckenekonomin skulle ha önskad effekt. Denna studie avser att      undersöka hur behandlingsansvariga på HVB förklarar arbetet med och upplever effekterna av      teckenekonomi som metod för att förändra beteenden hos barn och ungdomar som inte har fyllt 18 år. Studien beskriver även de teoretiska ursprung teckenekonomin har samt tidigare forskningom teckenekonomi på institutioner. Studien bygger på en kvalitativ metod som grund och fyra behandlingsansvariga på HVB har intervjuats om deras tankar om teckenekonomi som behandlingsmetod. Resultaten som framkommer i studien är att de behandlingsansvariga som deltagit i studien anser att teckenekonomin är en effektiv metod för att förstärka önskade beteenden hos de ungdomar som ingår i behandling, men samtidigt lyfter de att det är viktigt att de som arbetar medteckenekonomi har rätt utbildning, att metoden inte har bestraffande inslag samt vikten av allians med ungdomarna för att nå ett framgångsrikt resultat..