DÄ mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha en frisk och vÀlmÄende personal. Fokus ligger dÄ oftast pÄ företagets behÄllning av hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var dÀrför att beskriva hur anstÀllda upplevde hÀlsofrÀmjande arbete pÄ sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anstÀllda pÄ ett litet företag.

Arbetsplatsernas stÀndiga utveckling och förÀndring har lett fram till ökade psykosociala krav frÄn de anstÀllda som företaget mÄste bemöta. Ska man bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete bör hÀnsyn tas till hur kulturen ser ut pÄ arbetsplatsen. Samlade vÀrderingar och verklighetsuppfattningar kring hÀlsa skapas nÀr individer samverkar med varandra och omvÀrlden, detta kallar vi ?hÀlsokultur?. Syftet med studien Àr att beskriva hur hÀlsokulturen ser ut pÄ ett företag och vilka möjligheter och resurser som finns pÄ företaget för att utveckla denna.

The aim of this study was to examine and analyze the experiences which social workers have of working with relatives of substance abusers. This included examining how they work with relatives who are in need of care and support and how the social workers identify their needs. We have also investigated how well informed the social workers are when it comes to approaches to helping relatives of substance abusers. A qualitative method has been used in this study in order to analyze the experiences of the social workers from a phenomenological point of view. This study was based on six semi-structured interviews.

SAMMANFATTNING Mycket av rapporteringen kring förskollÀrares arbetsvillkor bestÄr av ?elÀndesskildringar? (Westin 2003). DÀrmed Àr det lÀtt hÀnt att personalen positioneras som offer i sin yrkesutövningsroll. Jag var intresserad av att betrakta mÀnniskorna som arbetar som förskollÀrare ur en annan synvinkel; nÀmligen som aktörer kompetenta nog att pÄverka sin situation och utföra ett engagerat arbete pÄ arbetsplatsen. Strategierna de anvÀnder sig av för att nÄ dit kan förstÄs slÄ fel ? Aronsson, Astvik & Gustafsson (2010) beskriver t.ex.

I dagens kunskapssamhÀlle Àr arbetstagaren en investering i tid och pengar för arbetsgivaren. Det har medfört att det inte Àr lika lÀtt för arbetsgivaren att ersÀtta arbetare som tidigare, utan det lÀggs större vikt vid att hitta ?rÀtt person?. Enligt politiska beslut har arbetsgivarna tillförts ett vÀxande ansvar för arbetstagarna i form av sjuklön, rehabiliteringsutredningar samt att organisera rehabiliteringsverksamhet pÄ arbetsplatsen. Detta ansvar har gjort arbetsgivarna mer angelÀgna att veta sÄ mycket som möjligt om arbetssökande och anstÀllda, vilket har rest en frÄga om integritet i arbetslivet.

Problemformulering: Forskning visar att hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder bÄde kan förbÀttra medarbetares hÀlsa och utveckla verksamheten. DÄ man aktivt arbetar med att utveckla hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr det vÀsentligt med en stÀndig utvÀrdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder pÄ arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förvÀntningar av dessa ÄtgÀrder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förvÀntningar av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

Problemformulering: Forskning visar att hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder bÄde kan förbÀttra medarbetares hÀlsa och utveckla verksamheten. DÄ man aktivt arbetar med att utveckla hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr det vÀsentligt med en stÀndig utvÀrdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder pÄ arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förvÀntningar av dessa ÄtgÀrder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förvÀntningar av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

SAMMANFATTNING Mycket av rapporteringen kring förskollÀrares arbetsvillkor bestÄr av ?elÀndesskildringar? (Westin 2003). DÀrmed Àr det lÀtt hÀnt att personalen positioneras som offer i sin yrkesutövningsroll. Jag var intresserad av att betrakta mÀnniskorna som arbetar som förskollÀrare ur en annan synvinkel; nÀmligen som aktörer kompetenta nog att pÄverka sin situation och utföra ett engagerat arbete pÄ arbetsplatsen. Strategierna de anvÀnder sig av för att nÄ dit kan förstÄs slÄ fel ? Aronsson, Astvik & Gustafsson (2010) beskriver t.ex.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Bakgrund: Det Àr ett stort steg att gÄ frÄn sjuksköterskestudent till att börja arbeta som sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan befinna sig i en situation som de genom utbildning Àr förberedda inför men inte alltid kÀnner sig redo för. Sjuksköterskeyrket Àr bÄde stimulerande och stressigt. Det Àr viktigt med en bra introduktion för att komma in i yrket.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som sjuksköterska.Metod: En induktiv, kvalitativ studie genomfördes. Sex sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser av att börja arbeta.

Organisationens mÄl Àr att de gÀster som kommer till hotell/konferensanlÀggningen skall bli behandlade som kungar. AffÀrsidén i organisationens lyder: "UrsÀkta ers majestÀt! Hos oss Àr alla gÀster kungar". För att fÄ gÀsterna att kÀnna sig som kungar krÀvs samarbete, intresse av arbetsplatsen, kvalitetstÀnk, kommunikation och förstÄelse mellan personalen.Studien Àr en fallstudie i förbÀttringsarbete och skall ge organisationen verktyg att anvÀnda i förbÀttringsarbetet. Syftet med studien Àr att identifiera förbÀttringsomrÄden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras. Ett förbÀttringsomrÄde ska vidareutvecklas som ett projekt.

NÀr en ung person Àr misstÀnkt för brott Àr det vanligt att Äklagarmyndigheten skickar en begÀran om yttrande frÄn socialtjÀnsten enligt 11§ (1964:167) lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀdare. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och pÄ vilket sÀtt kön spelar roll i de bedömningar som socialsekreteraren gör. Jag har i studien granskat ett antal yttranden enligt 11§ (1964:167) lagen med sÀrskilda bestÀmmelser för unga lagövertrÀdare. ArbetssÀttet i studien kan liknas vid den hermeneutiska cirkeln dÄ jag under hela studiens gÄng har arbetat parallellt med bÄde teori, tidigare forskning och empiriskt material och dÀrmed pendlat mellan del och helhet. Som teoretiskt underlag för studien har jag anvÀnt mig av Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.