Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad Socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad Socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Nätverksarbete har växts sig allt starkare under de senaste trettio åren i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien är att undersöka hur Socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nätverksmöten. Syftet är även att undersöka vilka positiva och negativa aspekter gällande nätverksmöten som Socialsekreterare samt klienter lyfter fram. Metoden som använts för att besvara syftet är kvalitativ.

Att arbeta som Socialsekreterare kan innebära frustration och hur de anställda hanterar denna kan påverka deras arbete med klienterna. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom en klientnära verksamhet resonerar och agerar för att hjälpa de anställda att hantera känslor som kan uppkomma i arbetet. Ett delsyfte har också varit att utröna hur dessa eventuella åtgärder värderas bland de som arbetar nära klienterna. Metoden som användes var kvalitativ ? materialet bestod av djupintervjuer med enhetschefer på socialförvaltningar samt Socialsekreterare.

Frågan om Socialsekreterares arbetssituation är en fråga som är aktuell. På många håll känner sig Socialsekreterare utsatta och pressade, då deras arbetsbörda är alltför hög i förhållande till de redskap och resurser de har att tillgå. Arbetsbördan ökar då personalomsättningen är hög och man tvingas täcka upp för andras tjänster, något som har lett till en stor debatt i samhället och även demonstrationer. Det är utifrån denna bakgrund som författarna bestämde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i Socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det är i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrända.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur barnavårdsutredande Socialsekreterare förhåller sig till mamma- och papparoller i utredningsförfarandet. Vi ville studera detta ur ett genusperspektiv för att se om Socialsekreterare tolkar egenskaper och föräldraförmågor olika beroende på om de innehas av en man eller en kvinna. Vi valde att göra en vinjettstudie med en kvalitativ ansats. Det deltog sex Socialsekreterare i studien, vilka fick resonera kring föräldraförmågor i enskilda intervjuer. Den fiktiva fallbeskrivningen utgick från en orosanmälan kring en tvåårig flicka.

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett dokumentationssystem som används inom barnavårdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt Socialsekreterare i barnavårdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjänsten. Våra frågeställningar lyder: Hur arbetar Socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mål med att göra barn delaktiga i utredningar uppnås? Vilka problem kan Socialsekreteraren stöta på i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika Socialsekreterare från olika kommuner i Stockholmsområdet. Vi har använt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att främja barns delaktighet i utredningarna.

Bakgrund. Pressade förhållanden på arbetet tycks vara kännetecknande för högstadielärare och Socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga, två professioner som båda arbetar med barn och inom offentlig förvaltning. Deras arbetsmiljö har genomgått förändringar, bland annat genom att ökade krav tillkommit, vilket har kommit att påverka de anställda. Ett flertal faktorer som inverkar på den psykosociala arbetsmiljön, på såväl organisations-, grupp- och individnivå, har i tidigare forskning identifierats. Det övergripande problem som studien undersöker är hur högstadielärare och Socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö.

Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältsekreterare, polis och Socialsekreterare samt vilken funktion fältsekreterarna fyller för polis och Socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa område som samverkan innebär. Skapar fältsekreterarna nya förutsättningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mål? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjänst och polis är beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn.

SammanfattningFörfattare: Catarina CuibeTitel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan.Kurs: Projektkurs i arbetshälsovetenskap, magisternivåLärosäte: Högskolan i Gävle.Socialsekreterare är en yrkesgrupp där sjukskrivningar är vanligt förekommande på grund av tillstånd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gällande Socialsekreterares arbetssituation tyder på att det finns behov av att titta närmare på faktorer som påverkar hälsa hos Socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för Socialsekreterares hälsa. Det saknas dock en djupare förståelse och förklaring till vad det är i de sociala relationerna som påverkar hälsan utifrån Socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur Socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor påverkar hälsan.

Asylsökande föräldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hälsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebär. Om föräldrarna under dessa omständigheter inte längre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex Socialsekreterare med erfarenhet av sådana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och föräldrar från asylsökande familjer reagerar när barn placeras i familjehem utan sina föräldrar. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och påverkas av att arbeta med placering av barn från asylsökande familjer.

Bakgrunden till denna uppsats är det dubbla uppdrag som Socialsekreterare så som gräs-rotsbyråkrater har, de ska både kontrollera och stötta klienten på en och samma gång. Stu-dien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem Socialsekreterare som arbetar inom socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. Dessa Socialsekreterare ska både arbeta för att ge hjälp till försörjning och hjälp till självförsörjning. Jag har valt att se denna dubbel-bottnade yrkesroll som innehållande två olika roller; en myndighetsutövande roll och en stödjande roll. Studiens syfte är att försöka förstå och analysera vilka intrarollkonflikter som Socialsekreterarens yrkesroll kan ge upphov till, vad som orsakar dessa intrarollkon-flikter samt hur de hanteras.

Forskning visar att arbetssituationen har försämrats betydligt under de senaste åren för Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar i Sverige. Den negativa utvecklingen beror på att högre krav ställs på socialsekreterarna idag samtidigt som det sker en decentralisering av organisationen, vilket har lett till en mer pressad arbetssituation och en hög personalomsättning inom socialtjänsten.Studiens syfte är att undersöka hur Socialsekreterare som arbetar med tvångsomhändertagande av barn och unga, upplever sin arbetssituation i tvångsomhändertagningsprocessen. Studien syftar även till att undersöka hur socialsekreterarna hanterar rollen som tvångsvårdsutövare.Studien är baserad på sex kvalitativa intervjuer, vilka utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten för studien visar att socialsekreterarna är tvungna att finna personliga strategier för att kunna hantera den påfrestande arbetssituationen samtidigt som de anser sig ha ansvaret att framföra barnperspektivet i samhället.Studiens slutsatser synliggör att socialsekreterarna upplever sig själva som ?Barnens väktare? samtidigt som de befinner sig i en ständig process för att finna fungerande strategier som underlättar arbetssituationen..

För socialtjänstens klienter innebär klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, där individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjälpapparaten som samtidigt är en maktapparat. Det övergripande syftet med studien är att skapa förståelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgränsat socialt fält, är konstruerat. Ett delsyfte är att belysa hur enskilda Socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras klienter, upplever interaktionen vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Ytterligare ett delsyfte är att få en förståelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan klient och Socialsekreterare.

För de barn som behöver vårdas utanför det egna hemmet är placering i familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering är en insats som påverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nätverk. När ett beslut är fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall Socialsekreterare undersöka barnets befintliga nätverk och överväga om barnet kan familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan närstående, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgångspunkt i 6 kap.

I denna studie undersöks hur Socialsekreterare tolkar och arbetar utifrån begreppet arbetslinjen. Arbetslinjen är ett aktuellt begrepp som har haft olika betydelse beroende på konjunktur och politisk kontext. Ett syfte med studien har varit att undersöka om arbetslinjen kommer i konflikt med det sociala arbetet som genomförs på socialkontoren. Kan alla människor verkligen leva upp till kraven från den nya arbetslinjen är en fråga som genomsyrar arbetet. Sedan den ekonomiska krisen som startade 1991 har den svenska arbetsmarknaden genomgått en stor förändring, mot en konstant hög arbetslöshetsnivå, som i sin tur ställt allt högre krav på de olika sociala försäkringarna.