Uppsatsens syfte har varit att belysa hur Socialsekreterare iutredningssammanhang kan bidra till en hälsobefrämjande sexuell hälsaför ungdomar. Genom studiens frågeställningar har ambitionen även varitatt synliggöra vilket utrymme som ämnet sexuell hälsa ges iutredningssamtal med ungdomar. Empirin bygger på semistruktureradeintervjuer med sju Socialsekreterare, som arbetar i fyra olika kommunermed utredning av barn och ungdomar inom socialtjänsten. De teoretiskaverktyg som vi använt för att analysera, är valda efter en tematisering utavempirin, studien har därmed en induktiv forskningsansats. De teoretiskaverktyg som analys och resultat bygger på är risk, prevention ochgräsrotsbyråkrati.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras föräldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med människor med en annan kulturell bakgrund än den egna. På grund av detta kan det vara viktigt att tala om mångkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats är att belysa hur Socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mångkulturellt socialt arbete. I denna uppsats är den valda frågeställningen följande: Vad innebär mångkulturellt socialt arbete för Socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien är en kvalitativ studie som bygger på fem samtalsintervjuer med Socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är mångkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar på att Socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mångkulturellt arbete innebär att man skall respektera varje människa utifrån dennes förutsättningar och erfarenheter och att man som Socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer än den egna..

Socialsekreterare är en yrkesgrupp med stora påfrestningar emotionellt och ärendemässigt. Enligt tidigare studier har belastningen på Socialsekreterare de senaste tio åren ökat. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur Socialsekreterare upplever sin arbetssituation. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur Socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger på en sammansatt metod bestående av kvalitativa intervjuer och textanalys.

Studiens syfte är att undersöka hur Socialsekreterare inom barn och familj konstruerar sin yrkesidentitet utifrån de framställningar som de uppfattar att media har kring yrket. Frågeställningarna utgår från upplevelse av medias bild, hur detta påverkar Socialsekreteraren, och hur de konstruerar sin yrkesidentitet utifrån framställningen. Studien är en kvalitativ studie där fem Socialsekreterare inom barn och familj har intervjuats. Vad som framkommer i studien är att socialsekreterarna uppfattar medias framställningar som negativa. De uppfattar det som att media ensidigt rapporterar om negativa händelser och framställer Socialsekreterare på ett negativt sätt.

Studien syftar till att undersöka hur Socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till gravida missbrukare och Socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med Socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter Socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd på olika arbetsplatser, har av hot och våld på arbetsplatsen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende på skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda på om det förekom något individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i så fall hur detta såg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod använts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och våld varierar. Det visade sig också vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen användes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Studiens syfte är att undersöka vilken kunskap och erfarenhet Socialsekreterare i Uppsala län har gällande sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt deras erfarenhet av att bevilja ekonomiskt bistånd för kostnader kopplade till våldsutsatta kvinnors husdjur. För att bäst belysa vår studies syfte och besvara våra frågeställningar valdes en kvantitativ ansats och en enkätundersökning genomfördes. Materialet omfattar svar från 142 respondenter från sju kommuner i Uppsala län. Enkäten innefattade även en öppen fråga vilken utmynnade i ett kvalitativt underlag. Tidigare forskning visar att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem samt att det förekommer ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur. Resultaten i föreliggande undersökning visar att majoriteten av Socialsekreterare har vetskap om sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt ser ett behov av jourhem för våldsutsatta kvinnors husdjur.

Det talas ofta om vilket jämställt samhälle Sverige är och hur långt vi har kommit när det gäller kvinnors och mäns lika rättigheter. Trots detta visar forskning att könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män fortfarande är vanligt förekommande inom socialt arbete och att klienter bemöts och behandlas olika utifrån kön. Vi undrade därför hur medvetenheten om genus och jämställdhet ser ut hos Socialsekreterare i deras arbete med klienter och hur Socialsekreterare ser på den forskning som menar att klienter behandlas olika utifrån kön. Våra resultat visar att medvetenheten bland socialsekreterarna är väldigt ojämn och bristfällig. De flesta reflekterar inte alls över genus- och jämställdhetsaspekter i sitt arbete med klienterna och de Socialsekreterare som reflekterar över det upplever svårigheter i att arbeta med dessa frågor gentemot klienterna.

En studie om 1:e Socialsekreterarens roll och funktion inom ekonomiskt bistånd i Individ och familjeomsorgen på två av Göteborgs största socialkontor.Undersökning bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med tio socialarbetare varav sex Socialsekreterare, två 1:e Socialsekreterare och två enhetschefer. Alla våra informanter verkar inom försörjningsstödsenheten.De intervjuade har valts ut slumpvis från de två socialkontor med mest liknande sammansättning av befolkningen strukturellt sett.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad 1:e Socialsekreteraren har för roll och funktion inom försörjningsstödsenheten. Studien vill belysa 1:e Socialsekreterarens roll och funktion dels utifrån socialsekreterarnas synvinkel men också utifrån enhetschefernas perspektiv samt 1:e socialsekreterarnas egen uppfattning. Följande frågeställningar har används;Vilken funktion anser socialsekreterarna att deras 1:e Socialsekreterare har?Vilken funktion vill socialsekreterarna att deras 1:e Socialsekreterare skall inta?Vilken funktion anser 1:e socialsekreterarna att de har i organisationen?Vilken funktion anser enhetschefer att 1:e Socialsekreteraren har?De teorietiska perspektiv som används är human services organizations, ledarskapsteori och modernistisk organisationsteori.Analysen redovisas under fyra teman där alla professionernas intervjuer redovisas och analyseras under samma tema.

Socialsekreterares arbetsvillkor kännetecknas i skrivande stund av en hög arbetsbelastning, personalomsättning och arbetsrelaterad stress. Denna studie undersöker och analyserar Socialsekreterares erfarenhet av att arbeta inom myndighetsutövning, mer specifikt inom barn- och ungdomsenheter. Syftet med studien är att med bakgrund till de negativa arbetsvillkoren undersöka vilka faktorer det är som gör att Socialsekreterare stannar på sin arbetsplats. Detta då den senaste forskningen såväl internationellt och nationellt har fokuserat på faktorer som bidrar till att Socialsekreterare slutar på sin arbetsplats. Att synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer inom myndighetsarbetet kan ses som ett steg till ett förbättringsarbete.

Vid placering av barn i familjehem skall det enligt Socialtjänstlagen i första hand övervägas om placering hos anhörig eller annan närstående är möjlig. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur anhörigplaceringar övervägs och på vilket sätt Socialsekreterare inom Skellefteå kommun ser till barnets bästa i dessa bedömningar.Kvalitativa intervjuer har genomförts med två Socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultatet har vidare analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det går bra att tillämpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frågan kring möjliga anhöriga med föräldrarna inför en placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hänsyn när övervägandet görs. Vad som är barnets bästa är inte alltid självklart, men det är socialsekreterarnas uppgift att ta reda på under utredningstiden..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur några Socialsekreterare anser att biståndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handläggningen kring kontaktfamiljsärenden.Studiens frågeställningar fokuserar på hur det är för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frågeställningar är hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handläggning i beslut gällande kontaktfamilj.Jag har använt mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuat tolv barn, nio Socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gått igenom 25 akter. De teoretiska utgångspunkterna är det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster.Resultaten visar att barnen till stor del är positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna får möta positiva och välfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det är positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förståelse inför föräldrarnas situation och barnens svårigheter att påverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt.

Uppsatsens syfte har varit att få förståelse för hur Socialsekreterare tänker kring och arbetar med ärenden där barn och ungdomar skolvägrar. Frågorna som uppsatsen försökt besvara är hur Socialsekreterare beskriver sin förståelse för fenomenet skolvägran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvägrar, hur de ser på tillgängliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvägran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet består av sju utredande Socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvägrar. Metodvalet är kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrån en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Långvarig stress ökar risk för ohälsa och sjukfrånvaro, med negativa konsekvenser för individ, organisation och samhälle. En preventiv metod för stresshantering är Acceptance and Commitment Training (ACT). Syftet var att med en randomiserad, kontrollerad studie undersöka huruvida en kortvarig ACT-intervention påverkar stress och generell psykisk hälsa hos Socialsekreterare inom Stockholms stad (n=106). Bortfall hanterades med intent-to-treat-analys. Vid förmätning rapporterade två tredjedelar av deltagarna hög stressnivå (PSS?25).

Att arbeta som Socialsekreterare anses vara utmanade, krävande och stressigt. Vad är det egentligen socialsekreterarna anser vara påfrestande och vad behöver de för stöd i sitt arbete? Syftet med denna studie var att undersöka hur Socialsekreterare i individ- och familjeomsorgen upplever tillgången och/eller bristen på handledning och medarbetarstöd. Men även vad det stödet i form av handledning och medarbetare hade för betydelse för dem i arbetet och om det fanns någon skillnad gällande behovet av stöd beroende på arbetslivserfarenhet. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med sex Socialsekreterare från två mindre kommuner i Sverige.