Syftet med denna uppsats är att utifrån ett Socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur poliser bearbetar problematiska emotionella upplevelser som uppstår i de sociala interaktioner de ingår i under en arbetsdag. Vidare är syftet att undersöka vad poliserna själva har en önskan om att uppnå när det gäller bearbetning av emotionell påfrestning.    Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Björn Nilssons rollbeskrivning, Tomas. J.

Syftet med uppsatsen är att studera Skandias förtroendekris ur ett Socialpsykologiskt perspektiv. Vi analyserar gruppdynamiken i ledningsgruppen utifrån teorier som behandlar gruppers sammanhållning, konformitet samt grupptänkande, för att föra en diskussion kring huruvida dessa grupprocesser kan ha varit bidragande till individernas handlande. Vi visar betydelsen av att uppmärksamma grupprocesserna inom företag, för att undvika grupptänkande. Våra slutsatser är att organisationer bör beakta hur grupper konstrueras för att skapa heterogenitet inom gruppen som främjar kritiskt tänkande, samt att organisationer bör observera hur arbetsgrupperna interagerar med andra grupper inom organisationen. Vi visar att homogenitet och sammanhållning inom en grupp kan skapa problem på intergruppnivå, samt att rivalitet mellan grupper inom företaget kan få allvarliga konsekvenser.

Instagram lanserades i oktober 2010 och är en applikation där du med hjälp avkamerafunktionen på din mobiltelefon eller din surfplatta kan dela med dig av bilder.Instagram tillåter sina användare att ta en bild, redigera den, för att sedan dela med sigav bilden till sina följare. Syftet med denna studie är att ur ett socialpsykologisktperspektiv få förståelse för och kunskap om hur Instagram med dess format kan varaen del av identitetsskapande processer samt fungera som ett verktyg försjälvpresentation. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer medkvinnor i åldrarna 20-25 som är aktiva Instagram-användare. Det teoretiska ramverketbygger på Meads teorier om jaget, Asplunds teori om social responsivitet, Giddensteori om självet som ett reflexivt projekt samt begrepp från Goffmans dramaturgiskaperspektiv. Resultat från studien visar att Instagram kan tolkas som en plattform därjaget och identiteten kan konstrueras.

Studien berör samspelet i lärare-elevrelationen och har ett Socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever ser på relationen till sina lärare, både så som de upplever att den är och så som de önskar att den skulle kunna vara. Det är således gymnasieelevers uppfattningar som är det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie där olika faktorer som påverkar samspelet har belysts, både ur ett lärare- och elevperspektiv. Därtill har åtta gymnasieelever intervjuats.

Den här studien undersöker kvinnor utsatta för våld i heterosexuella parförhållanden med syftet att undersöka vad som kan påverka att en del kvinnor under lång tid stannar i destruktiva och våldsamma relationer. Den teoretiska referensramen hämtas från ett strukturellt/kulturellt perspektiv i teorin om våldets normaliseringsprocess samt från ett Socialpsykologiskt perspektiv genom teorin om det traumatiska bandet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Fem kvinnor med tidigare erfarenhet av våld i nära relationer har intervjuats. Genom en tematisk analysmetod har intervjumaterialet sedan analyserats.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska känna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser.Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i många fall kan vara en väldigt viktig anhöriggrupp för våra soldater och sjömän.Undersökningen fokuserar dels på vilka behov av stöd målgruppen har, men också på hur man ur ett Socialpsykologiskt perspektiv ska få mammor att se insatsen som meningsfull.Uppsatsen innehåller information om hur tre mammor har känt sig och upplevt kontakten med FM då deras söner gjort utlandstjänst, hur en mamma känner sig inför att hennes son för första gången ska göra utlandstjänst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FM´s anhörigstöd allmänt ser ut..

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett Socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

SAMMANFATTNING Den här studien handlar om barn/ungdomar som måste lämna sitt land på grund av förföljelse, krig och våld, dessa barn tvingas många gånger att fly ensamma utan vårdnadshavare. Studien syftar till att beskriva och analysera deras identitetsutveckling efter ankomsten till Sverige utifrån ett Socialpsykologiskt perspektiv. För detta ändamål har vi valt att använda oss av en hermeneutisk forskningsmetod där vi använder oss av tolkning som redskap. Vi har utgått från både en symbolisk interaktionistisk teoretisk ram, som innebär att identitetsskapandet är resultatet av den mellanmänskliga interaktionen och KASAM som är ett salutagen perspektiv detta innebär att fokus ligger på tre hälsobringande komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vad vi har kunnat konstatera är att språket och det nya sociala nätverk som de ensamkommande barnen blir en del av vid ankomsten till Sverige utgör en viktig del i bekräftande av deras självbild.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett Socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett Socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser. Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.  .

Målet med uppsatsen är att jämföra likheter och skillnader i gestaltningen av främlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman Utlänningar. Uppsatsen jämför förhållandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhållandet mellan hemland och nytt land i Utlänningar. Socialpsykologiska perspektiv på främlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp från postkolonial litteraturteori används för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhållandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla främlingskap, språkets inverkan på identiteten samt individens förmåga eller oförmåga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade främlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktärernas hantering av främlingskapet.

Den här uppsatsen undersöker utifrån ett Socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet är att försöka förstå hur denna kan hjälpa individer att komma bort från kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni få ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fått fram visade att KRIS fungerar på så sätt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att våga lämna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ?stolt ledare? inom KRIS tycks dock ibland hindra individen från att ta steget mot en ny osäker identitet ute i samhället.

Inom denna uppsats har jag studerat stressrelaterad psykisk ohälsa.Syftet med min uppsats var att, ur ett Socialpsykologiskt perspektiv, försöka finna insikt och förståelse inför ett problem som kan orsaka både ekonomiskt och själsligt lidande för samhälle och individ. Vidare syftade min uppsats till att finna ett komplement, till den nödvändiga fortsatta forskningen, rörande stressrelaterad psykisk ohälsa.Frågeställningen löd som följer: På vilket sätt beskriver och speglar människan, sina upplevelser, relaterade till den livsperiod, som genomsyrats av stressrelaterad psykisk ohälsa?Uppsatsens empiriska material består av intervjuer, vilka jag tolkat och analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Mitt resultat påvisar att; innan och under sin sjukdomsperiod befinner sig människor med stressrelaterad psykisk ohälsa inom ett icke-kommunikativt tillstånd, både gentemot andra människor, samt gentemot sig själva. Läkprocessen handlar om att lära nytt, att ändra på sig, samt att påbörja en utforskande livsberättelse. Berättandet blir till en del av läkprocessen eftersom den tillhandahåller självreflexiva element.

Detta är en C-uppsats som behandlar fenomenet ätstörningar ur ett Socialpsykologiskt perspektiv. Vi behandlar frågor om varför drabbade tror att ätstörningar uppkommer och vilka sociala faktorer som påverkar utbredningen och om/hur ätstörningar påverkar identiteten hos en drabbad. Vi har genom kvalitativa intervjuer försökt besvara frågor om hur medias påverkan och de sociala normerna påverkat de intervjuade volontärerna i vår studie samt hur de ser på ätstörningar som sjukdom och dess förlopp och uppkomst. Detta genom att analysera intervjuerna med hjälp av teorier av Mead, etnometodologiska infallsvinklar och teorier om identitet. De personer vi intervjuat arbetar som volontärer inom en volontärorganisation som hjälper människor som är drabbade av ätstörningar.

Syftet med denna uppsats var dels att kartlägga vilken professionell hjälp våldsamma män kan få i Stockholms län samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter där alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrån ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har använts är de som handlar om relationsvåld och maktlöshet med olika orsaksförhållanden såsom samhällsrelaterade och våldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning användes vid analysen av resultaten.