Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamänniskor i kris. Tre av informanterna är medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhändertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, två är kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som använtsär hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanområde ochövergångsobjekt (Winnicott, 1993), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004).

För att kunna påbörja ett systemutvecklingsarbete måste man klargöra förutsättningar för detta. I denna uppsats gås befintlig teori om hur man klargör förutsättningar igenom. Denna teori jämförs sedan med verkligheten genom intervjuer på MOBIS Parts Europe i Jönköping och Autoteknik i Åtvidaberg AB. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys för att kunna dra slutsatser och komma med råd till läsaren av denna uppsats om hur man klargör förutsättningar..

Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ?barnets bästa?. Min teori är att lagstiftningen om ?barnets bästa? begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bästa? inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra.

Det pågår en ständig utveckling av normativa teorier om krig för att kunna anpassa sig till nutida konflikter. Nya teorier utvecklas i takt med ny teknologi och nya motståndare. De teorier som utvecklats på senare tid har föranlett till denna jämförelse mellan manöverkrigföring och Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance.Uppsatsen syftar till att studera huruvida Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance är en egen teori och i vilken utsträckning den grundar sig i manöverkrigföring.Genom en kvalitativ metod där textanalyser har legat till fokus, skapas idealtyper av manöverkrigföringens grundläggande element. Dessa verkar sedan som indikatorer för att urskilja likheter och skillnader med Shock and Awe. Resultatet visar på ett flertal likheter och skillnader som leder till slutsatsen att Shock and Awe inte kan definieras som en originell teori, då likheterna med manöverkrigföringen är allt för stora..

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

Denna examensuppsats har undersökt hur läroböcker i ämnet historia för den svenska gymnasieskolan har framställt USA:s War on terror mellan åren 2003-2011. Utgångspunkten var Samuel P. Huntingtons teori att nutid och framtid kommer att präglas av krig mellan civilisationer, och att den västerländska och den muslimska civilisationen är två helt olika civilisationer med olösbara skillnader. Uppsatsens frågeställning löd: Hur framställs USA:s War on terror i läroböcker i historia och överensstämmer läroböckernas framställning med Samuel P. Huntingtons teori Clash of civilizations? Fem läroböcker undersöktes utifrån tre kriterier, jämn årsfördelning, olika förlag och olika författare.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa förståelse för invandrarkvinnors upplevelser av integrationen i Sverige. Undersökningen syftar på enbart invandrarkvinnor som kommer till Sverige genom äktenskapsmigration. Detta är en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjälp av nio intervjuer med invandrarkvinnor som har gift sig med svenskfödda män och flyttat till Sverige. Vi har valt att använda Grundad teori och har kommit fram till olika faser som innefattar faktorer som kvinnorna upplever vara viktiga för integrationen. Genom att analysera de olika faserna kom vi fram till vår kärnkategori som är arbete.

Denna socialpsykologiska studie handlar om receptionistens mående och hur måendet påverkasberoende på olika faktorer i arbetsklimatet grundat i receptionistens rollstil. Studien är gjord på ettträningsföretag i en större stad i Sverige. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts ärsemistrukturerade intervjuer. Fyra receptionister har blivit intervjuade på företaget. Studien ärfrämst grundad i Goffmans rollteori samt Asplunds teorier kring konkret och abstrakt socialitet.Andra teoretiska ansatser är Karaseks krav och kontrollmodell kring stress, Maturanas och DávilaYánez förståelse kring emotioner samt Alvessons teorier kring organisationskultur.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

I uppsatsen har jag undersökt hur sambandet mellan handelsliberalisering och barnarbete ser ut. Uppsatsen inleds med en teori om internationell handel för att tydliggöra vad som sker inom ett land vid en liberalisering av handeln. Därefter presenteras tre olika teorier från mikroteoretiskt nivå som beskriver sambandet mellan handelsliberalisering och barnarbete utifrån olika perspektiv. Varje teori följs upp av ett avsnitt där empiriska data från Vietnam analyseras med hjälp av teorin för att koppla samman teorin med verkligheten. Jag har valt att fokusera på Vietnam för att det är ett bra typexempel av ett u-land som öppnat upp landet för handel med andra länder de senaste årtiondet.

Idrottsämnet är enligt oss ett spännande ämne som  innehåller både praktiska och teoretiska moment. Den praktiska delen av ämnet är nog mer känd än den teoretiska. Vi har därför valt att fokusera vår studie kring idrottsämnets teori. Eftersom Lpo 94 nämner att läraren ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former i undervisningen, blev det relevant att undersöka vad som är teori i det praktiska ämnet idrott och hälsa.<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->Syftet med arbetet var att synliggöra vad som kan betraktas som teori i ämnet idrott och hälsa. Genom en intervjuundersökning var avsikten att få fram vad som kan tolkas som teori och hur lärarna arbetar med de teoretiska delarna.

Uppsatsen utgår från upptäckten av ett mönster i Collins teori om interaktionsritualer. Mönstret består i att flera av idéerna och begreppen som används i Collins teori kan förstås som upplevelser av likhet mellan de samspelande individerna. Baserat på upptäckten av detta mönster formuleras uppsatsens syfte. Syftet är att utveckla grunddragen till en ny teori om interaktionsritualer som förklarar interaktionsritualer utifrån individers upplevelser av likhet. För att uppfylla syftet diskuteras fyra aspekter av interaktionsritualer.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Den 7 oktober 2001 anföll en koalition ledd av USA, Afghanistan för att döda eller tillfångata ledare och medlemmar av terrornätverket Al-Qaeda som skyddades av talibanregimen som styrde i landet. Sedan 2006 har Sverige lett återuppbygnadsprojektet vid PRT Mazar-e Sharif. En av de mest inflytelserika teoretikerna inom upprorsbekämpning (COIN) är den franske officeren David Galula som i mitten av 1900-talet formulerade sin teori om upprorsbekämpning och vikten av att skaffa sig civilbefolkningens stöd för att genomföra en lyckad COIN-operation. Studien använder sig av Galulas teori om COIN och hans åtta punkter som analysverktyg vid studien om den svenska insatsen i Afghanistan. Av studien framgår att den svenska insatsen skiljer sig mot Galulas teori på flera punkter.

En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga.