Studiens syfte Àr att utifrÄn tvÄ företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten Àr vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus pÄ immateriella vÀrden och flexibilitet, i förhÄllande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket prÀglas av bland annat ökade krav pÄ flexibilitet för sÄvÀl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet Àr enligt Allvin et al.

Det finns fÄ studier kring hur organisationer gör nÀr de sÀtter sina priser pÄ tjÀnster, dÀrför Àr det aktuellt med en studie kring just detta. Samtidigt finns det alltjÀmt ett vÀxande intresse och en ökad uppmÀrksamhet kring olika och nya hÀlsotrender med olika dieter och trÀningsformer, dÀr allt fler vÀljer att bli medlemmar vid olika gymanlÀggningar. DÀrför har denna uppsats följande problemformuleringar:Vad karaktÀriserar strategier och prissÀttningsprocesser hos lokala gym?Vilka prismodeller tillÀmpas och hur bidrar de till att realisera strategi och mÄl? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lokala gym gÄr till vÀga nÀr de sÀtter sina priser, hur priserna i sin tur pÄverkar verksamheten och hur de bidrar till att realisera sina strategier. Detta genom att i denna uppsats anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka och jÀmföra tvÄ gym i Visby.

Sverige stÄr inför en stor generationsvÀxling nu nÀr 40-talisterna nÀrmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag Àr nÀstintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gÄ i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den vÀxlingen av medarbetare sÄ att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lÀmnar organisationerna och hur arbetar de med att vÀxla in ungdomar in i verksamheterna? Det Àr ett flertal utmaningar som Sveriges företag stÄr inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor Àr den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsvÀxlingen innebÀr sÄ att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgÄngarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se nÀrmare pÄ problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behÄlla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsvÀxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt nÀr det kommer till medarbetare som förvÀntas gÄ i pension men Àven hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur mÀnniskor dÀr den kreativa processen Àr central i sitt yrkesutövande upplever denna process och se om det gÄr att hitta ett mönster. Vi bestÀmde oss för att ta reda pÄ vad som hÀnder inuti mÀnniskan runt det kreativa ögonblicket. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: Vad Àr den kreativa processen? Vi gjorde öppna intervjuer med fem verksamma kreatörer med hjÀlp av DV-kamera. VÄrt resultat visade att det gick att se ett gemensamt mönster i den kreativa processen.

Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya lÀroplanen Lgr 11.PÄ uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga lÀroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger pÄ huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna pÄ varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer Àn hÀlften av kommunerna i ett svenskt lÀn stÀllde upp pÄ intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte pÄ problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

The intension with the thesis is to investigate how mass communication is adopted as a strategy to increase the membership activity within religious communions in Sweden. In the years past it has shown a decreased activity within religious communion, deliberate strategies have been missing and efforts on resources for less effective strategies have been made. The study has been carried out through a review of existing theory within the field of subject, communication within religious communion and the use of mass communication within religious communion. The Swedish church was chosen as a case, where three persons were interviewed. The result from this study shows that the Swedish church communication operates on several different levels: these are detached and self-determinate.

Information Àr en viktig tillgÄng för organisationer och dÀrför Àr ocksÄ informationssÀkerhet viktigt för företag som vill skydda sin information. Företag inför informationssÀkerhetspolicys som Àr en syn pÄ hur företagets ledning vill att informationssÀkerheten ska skötas. Det Àr ett problem att anstÀllda vÀljer att inte följa vissa delar eller hela sÀkerhetspolicyn av olika anledningar. Detta arbete utför en fallstudie pÄ ett företag för att se hur anstÀllda efterlever den sÀkerhetspolicy som finns. Strategin för undersökningen Àr generell och den visar hur företag kan gÄ tillvÀga för att identifiera brister i efterlevnaden av sÀkerhetspolicyn.

Bakgrund: DÄ barn möts av en kognitiv utmaning talar de ofta högt med sig sjÀlva. Detta Àr en vanlig strategi hos barn i femÄrsÄldern och kallas privat tal (private speech) vilket gradvis, i takt med att barnen Äldras, utvecklas till en tyst form kallat inre tal. Inre tal Àr centralt i flera kognitiva uppgifter bland annat planering och problemlösning och Àr Àven involverat i arbetsminnet, frÀmst i den fonologiska loopen. Det finns en begrÀnsning i arbetsminnets kapacitet och Àven den fonologiska loopen Àr begrÀnsad hos barn med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapaciteten och utvecklingen av fonologiska loopen har en stor avgörande betydelse i tillÀgnandet av ordförrÄdet och dÀrför kan en begrÀnsning eller försening leda till en försening Àven i ordförrÄdet.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka inre tal hos barn med utvecklingsstörning samt att undersöka om det finns nÄgot samband mellan barnens inre tal och det aktiva respektive passiva ordförrÄdets storlek.Metod: I studien deltog 28 barn.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrÄn en kontext som menas pÄtala och kritisera heteronormativa antaganden - intrÀder i. Genom en stÀndigt nÀrvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremÄl för tal, och dÀrmed föremÄl för diskurser. UtifrÄn villkor och antaganden om var och hur ?rÀtt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsÀgelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkÀnnanden och misskÀnnanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

VÄrt syfte Àr att identifiera och analysera hur koncepten Slow Food och Slow City kan anvÀndas för att marknadsföra en plats och öka dess attraktivitet. Fokus kommer att ligga pÄ de marknadsföringsstrategier som platserna anvÀnder idag samt de strategier som kan bli aktuella i framtiden. Vi har funnit att de italienska stÀder vi studerat har en genomtÀnkt strategi och har gjort tydliga avvÀgningar i arbetet med sin platsmarknadsföring. De har tÀnkt lÄngsiktigt vid implementeringen av koncepten och fokuserat pÄ att marknadsföra sig internt hos stadens invÄnare. StÀderna har resurser som Àr vÀl knutna till koncepten Slow Food och Slow City, men anvÀnder inte sjÀlva begreppen i sin externa marknadsföring.

Bakgrund och problem: Arbete med hÄllbarhet och redovisning blir alltmer utbrett inom företagsvÀrlden. Det Àr ett val företag gör för att ta vara pÄ de resurser vÀrlden har och för att leva upp till det yttre trycket frÄn företagens intressenter. Ett ökat förtroende mellan företag och dess intressenter kan bidra till en förstÀrkning av varumÀrket. Vad Àr det som idag motiverar de undersökta företagen att tillÀmpa hÄllbarhetsredovisning alternativt att inte tillÀmpa det?Syfte: Denna studie avser att undersöka fyra svenska klÀdföretags incitament till hÄllbarhetsredovisning och vad som kan skilja dessa Ät.

Vi har genomfört en praxisnÀra forskning dÀr syftet var att kartlÀgga vilka aspekter som Àr kritiska för att kunna positionera sig med hjÀlp av en karta. Syftet var ocksÄ att identifiera vilka olika kunskapsnivÄer som finns i en klass i Ärskurs 7. Studiens metod utgÄr ifrÄn delar av learning study som har variationsteorin som grund kombinerat med delar av fenomenografin som forskningsansats. Studien genomfördes pÄ en grundskola i SkÄne i en klass i Ärskurs 7 med 26 elever. För att undersöka vilka kritiska aspekter som finns i klassen har vi genomfört fokusgruppintervjuer, test i form av linjeorientering, skriftliga reflektioner av linjeorienteringen samt observationer.

Den hÀr systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanstÀller resultat frÄn sju olika internationella forskare och appliceras sedan pÄ den svenska skolan. Syftet Àr att ge svar pÄ forskningsfrÄgorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lÀrare och annan personal Àr essentiellt, samt att man behöver ha lÀrare som Àr utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom Àr det viktigt att ha resurser till rÀtt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.

Uppsatsen Àr en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och dÀrmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen Àr att;Partesmodellen borde kunna anvÀndas för att utöka mÀngden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstÄdda och för att förstÄ. Likt schema, sociala berÀttelser och seriesamtal, de pedagogiska hjÀlpmedel som anvÀnds idag..

Goal: To describe which evaluation method is used by Swedish retailers to assess a potential retail location and to describe to what extent the retail brand effects this strategic decision. Design: Analysis of ten interviews with companies within five retail sectors in Sweden. Main study: Indication of what methods are used to evaluate a location and how a company's retail brand affects the decision. Results: Retailers use a mix of theoretical methods to evaluate the location attributes and possible profit. Most common among mixtures was an application of the analog method, residual method or the checklist method in combination with a financial assessment.