Bakgrund och problem: Företag strÀvar efter att synkronisera organisationens mÄl, strategioch styrning. UtifrÄn mÄlen utarbetas en lÄngsiktig strategi vilken ska genomsyrautvecklingen inom företaget. Den utformade strategin bryts ner och Äterfinns pÄ en mÀngdnivÄer inom organisationen. DÄ strategivalet pÄverkar en mÀngd processer inom företaget dÀrnegativa sidoeffekter kan uppstÄ Àr det av intresse att utreda kopplingen mellan suboptimeringoch strategivalet.Syfte: Att utröna pÄ vilket sÀtt en lÄgkostnadsstrategi leder till suboptimering samt via enunderforskningsfrÄga se hur suboptimeringen pÄverkar de i fallstudien aktuella företagen.Metod: Studien Àr utförd pÄ fyra stycken organisationer vilka fÄr representera en större del aven generell verklighet. Med kostnadsledande strategi menas att stÀndigt strÀva efterkostnadsrationalisering och effektivisering av processer i syfte att erbjuda marknaden lÀgstapris.

Kommunikation Àr en grundlÀggande kÀlla till spridning av kunskap med en pÄverkan pÄ bÄde individ och samhÀlle varpÄ ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet nÀrmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlÀgga sociala representationer av LÀnsförsÀkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkÀter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut vÀrderas högre Àn Funktionella Image-attribut men att bÄda dimensionerna Àr betydande gÀllande ett attraktivt Employer Brand.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Uppsatsen syftar kartlÀgga den kÀnsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjÀlp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad pÄ etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt pÄbrÄ, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföretrÀde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krÀvs för att integreras.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns skillnader i hur man upplever arbetsplatsen beroende pÄ om man Àr svensk och arbetar i Danmark eller om man Àr dansk och arbetar i Sverige. Deltagarna var pendlare, slumpvis utplockade pÄ fÀrjorna mellan Helsingborg och Helsingör.Metoderna vi har anvÀnt oss av Àr det statistiska programmet SPSS, K-Independent Samples samt den kvalitativa metoden MCA (Meaning Constitution Analysis). Antalet undersökningsdeltagare var 36 varav 31 var svenskar och 5 var danskar. Av de 36 undersökningsdeltagarna var 8 personer analyserades i MCA medens alla undersökningsdeltagare blev analyserade i K-independent Samples. En enkÀt med 12 olika pÄstÄende och en öppen frÄga delades ut.Resultaten visade ingen signifikans i den statistiska metoden, men den kvalitativa metoden visar att dÀr finns en skillnad.

Alla företag som genomför en förÀndring uppnÄr inte ett positivt utfall av denna. En möjlig förklaring enligt forskare inom omrÄdet skulle kunna vara valet av förÀndringsstrategi som bygger pÄ olika sÀtt att initiera och olika tillvÀgagÄngssÀtt att genomföra förÀndringar. Syftet med denna uppsats Àr att studera vilken förÀndringsstrategi som organisationen valt och hur valet av förÀndringsstrategi pÄverkat utfallet av förÀndringen. Uppsatsen grundar sig pÄ en fallstudie av VÀgverket Region Norr i LuleÄ, dÀr vi studerade införandet av TQM i organisationen. Vi har intervjuat tre personer som varit delaktiga i förÀndringsarbetet.

Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervÀrde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binÀr logistisk regression, estimerar den förvÀntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria rÀntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgÄngarna anvÀnder DRM data frÄn aktiemarknaden, rÀntemarknaden, obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje mÄnadsskifte och kapitalet placeras i den tillgÄngen med högst förvÀntad avkastning under kommande mÄnad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervÀrdet av DRMŽs avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. SÄledes blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mÀta den förvÀntade relativa avkastningen mellan tillgÄngarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bÀttre alternativ..

Det finns otydligheter rörande hur företag framgÄngsrikt implementerar hÄllbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lÀgger ner mest resurser och Àr Àven bÀst pÄ att jobba med hÄllbarhet. Vi undersökte dÀrför hur de svenska livsmedelsföretagen framgÄngsrika inom hÄllbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hÄllbarhetsansvariga pÄ livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. FrÄgor stÀlldes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som anvÀnts och vad företagen uppfattat som motstÄnd inifrÄn organisationen.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ledningen i ett företag försöker pÄverka de anstÀlldas attityder till hÄllbar utveckling. Vi har avgrÀnsat studien till att innefatta de attityder som Àr en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen pÄ vetenskap dÄ vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhÄlla den. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vÄr studie ansÄg att det i nÄgon utstrÀckning gÄr att pÄverka de anstÀlldas attityder till hÄllbar utveckling. Företagen anvÀnder sig av samma metoder för att pÄverka attityder och beteende. Beteenden pÄverkar attityder, att dÀrför i vissa situationer lÄta beteenden förÀndra attityder kan för företag vara en effektiv vÀg att Ästadkomma attitydförÀndring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning Àr att undersöka vilka eventuella problem som uppstÄr i och med begreppet hÄllbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie Àr den tvÀrvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka den rumsliga konstruktionens betydelse för sexualiteten diskurs i det samtida. Uppsatsen stÄr pÄ en trefaldig grund. Ontologiskt i socialkonstruktionismen och dess syn pÄ sexualiteten som konstruerad, epistemologiskt i den kritiska hermeneutiken dvs. syftet Àr att förklara och förstÄ och slutligen sÄ vilar den pÄ Foucault och hans syn pÄ sexualiteten och diskurs. I nÀstföljande avsnitt dekonstrueras och presenteras det konstruerade samhÀllet utifrÄn begrepp som kön, sexualitet, rum och kropp.

VÄrt syfte Àr att utreda huruvida de tvÄ revisionsbyrÄerna Andersen och Deloitte & Touche i Sverige har större möjligheter att skapa lönsamhet som ett företag efter samgÄendet. För att utreda detta inriktar vi oss pÄ tre nyckelfaktorer integration, strategi och finansiering. TvÄ stora omrÄden dÀr synergieffekter kan uppkomma Àr inom finansiering och strategi. För att dessa ska kunna uppkomma Àr det av högsta vikt att integrationen blir lyckosam. Blir den det kan det Àven uppkomma synergieffekter av integrationen i sig.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att beskriva och analysera hur Volkswagen AG profilerar, styr och arbetar strategiskt med sin varumÀrkesportfölj pÄ den svenska marknaden.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn pÄ sexualiteten. HÀr presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och Àven olika typer av socialpsykologiska perspektiv pÄ sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssÀttet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, diskursanalys, tog Àven den sin utgÄngspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.