I dagens organisationer har man förstÄtt att utvecklingen av teknologin gÄr fort och framÄt. För att kun-na hÀnga med i framÄtskridandet mÄste företag och verksamheter anpassa sig efter utvecklingen som sker i omvÀrlden för att inte hamna efter. MÄnga företag anser att det inte rÀcker med bara satsa pÄ af-fÀrsstrategier för att kunna lyckas pÄ marknaden utan behöver ocksÄ ta fram Informationsteknik-/Informationssystem-strategier som ska stödja affÀrsstrategierna. Det innebÀr att kopplingen mellan af-fÀrs- och IT-/IS-strategier Àr vÀsentlig pÄ grund av att de Àr beroende av varandra för att företaget ska lyckas att nÄ sina mÄl. Problematik kan uppstÄ nÀr företag ska koordinera de nÀmnda strategierna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka rektorers förhÄllningssÀtt till digitala verktyg samt hur de vÀljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem nÀr det gÀller integrering och anvÀndning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har dÀrför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda pÄ hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhÄllningssÀtt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förstÄelse för hur de vÀljer att leda sin skola nÀr det gÀller arbetet med IKT. Vi har dÀrmed utgÄtt frÄn ett meso-perspektiv, dÄ studien utgÄr frÄn skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade pÄ att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som pÄverkar hur framgÄngsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

Uppsatsen syfte Àr att bidra med en diskussion till det omdebatterade Àmnet hedersrelaterat vÄld. Den debatt som har förts pÄ omrÄdet analyseras samt granskas utifrÄn dess inverkan för de insatser som syftar till att motverka vÄldet. I uppsatsen förekommer tre intervjuer med offentliga aktörer som arbetar för att motverka hedersvÄldet i samhÀllet. Min slutsats Àr att ordet hederskultur fortfarande Àr relativt bannlyst och att detta haft negativa konsekvenser för hanterandet av problematiken. Min teoretiska hÄllning utgÄr frÄn tesen - kultur som ett medel i förÀndrade livsomstÀndigheter och hur det kan förstÀrka en hederskultur i exil..

Syftet med studien Àr att studera vilka processer som sker hos mÀnniskor nÀr de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade mÀnniskor i gruppbostÀder och deras grannkontakter. Första frÄgestÀllningen Àr: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka mÀnniskor? Andra frÄgestÀllning Àr: Hur Àr upplevelsen för de psykiskt sjuka nÀr det gÀller dessa grannkontakter? Denna studie Àr kvalitativ. Det empiriska materialet bestÄr av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhÄlls pÄ en arbetsplats med syfte att söka förstÄelse för gemenskap i förhÄllande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen pÄ ett större företag. För att analysera denna empiri har vi anvÀnt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.Vad som framkommit Àr att gemenskap och trivsel Àr viktiga för vÀlmÄendet bland de anstÀllda. Resultatet visar Àven pÄ att gemenskapen pÄ företaget kan förbÀttras genom större engagemang frÄn ledningen..

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) anvÀnds dagligen i en organisationsverksamhet. De organisationsmÀssiga förÀndringar som sker inom organisationen bördÄ pÄverka eller pÄverkas av den IKT-utveckling som sker inom organisationen.Uppsatsens frÄgestÀllning Àr om det gÄr att urskilja hur och i vilken utstrÀckning somdetta sker. Detta behandlas i uppsatsen genom att studera olika faktorer sÄsomorganisationens struktur, mÄl och strategi. NÀr informations- ochkommunikationsteknologin förÀndras och utvecklas kan kvalitet och kvantitet förorganisationens produktion förbÀttras. Om det gÄr att faststÀlla vilka faktorer sompÄverkar olika förÀndringar, sÄ skulle man kunna styra effektivisering,konkurrensförmÄga och produktiviteten hos en organisation.I denna uppsats har ett högteknologiskt konsult- och forskningsföretag anvÀnts somundersökningsobjekt.

Behandlare av barn som bevittnat vÄld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes pÄ fem behandlare. FrÄgorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjÀlp. Resultatet visar att behandlarnas frÀmsta syfte Àr att avlasta barnen frÄn skuld, bekrÀfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte Àr ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen anvÀnder flertalet behandlare lek och teckning i olika form.

Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt karriÀrcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stÀrkas som aktör i förhÄllande till den egna arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har pÄ olika sÀtt fÄtt det stödet.KarriÀrcoachningen kan dÀrmed vara en strategi för att fler karriÀrer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förvÀntningar. Det rÀcker dock inte med att göra mÀnniskor till aktörer. Arbetet mÄste ocksÄ kombineras med att man ser över de strukturella förutsÀttningarna för rörlighet. TjÀnsten karriÀrcoachning behöver ocksÄ, för att vara framgÄngsrik, marknadsföras och förankras i organisationen.KarriÀrcoachningen kan utgöra en strategi för att hÄllbart arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar grÀnslösa arbetskrav.

Ip-telefoni.

UtgÄngspunkt för uppsatsen Àr de nya krigen och deras strategiska karaktÀrsdrag. Syftet Àr att seom dessa ligger till utgÄngspunkt för svensk och brittisk militÀrstrategisk doktrin. FrÄgestÀllningarsom behandlas Àr vilka strategiska karaktÀrsdrag de nya krigen kan sÀgas ha, hur vÀl dessaöverensstÀmmer med svensk och brittisk doktrin, samt vilka likheter och skillnader som kanidentifieras.Undersökningen och jÀmförelsen genomförs med hjÀlp av ett verktyg som omfattar parametrarnaaktörer, moraliska resurser, medel, metoder, arena och stridskrafter. Med detta verktyg skapasutifrÄn litteratur om de nya krigen en typbild som visar den strategiska karaktÀren. KÀllmaterialet,svensk och brittisk doktrin, undersöks genom kvalitativ textanalys i ett komparativt upplÀgg.Studien visar att det finns en stor överensstÀmmelse mellan beskrivningen i doktrinerna ochtypbilden.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva budgetanvÀndningen hos företag och utifrÄn ett antal situationsfaktorer analysera denna anvÀndning med contingency theory som berör ekonomistyrning. Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr bÄde av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr. Det kvantitativa Äterfinns i form av en surveyundersökning och det kvalitativa i form av fyra fallstudier. Uppsatsens angreppssÀtt Àr vidare abduktiv. Detta har sin grund i att uppsatsen undersöker en hÀndelse, budgetanvÀndningen hos företag, och analyserar denna mot befintlig teori, vilket för uppsatsen Àr contingency theory.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera Procordia Food AB:s övergripande strategiprocess för att se hur rationella de Àr i sitt tÀnkande nÀr det formulerar strategier för varumÀrket Felix. Vi Àmnar Àven beskriva och analysera hur varumÀrket Felix, som omfattar ett stort produktsortiment, byggs upp för att identifiera styrkor och svagheter och eventuella problem. Vi har för avsikt, att om möjligt, efter att ha identifierat problemen, komma med förslag till lösning. Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie. Vi har anvÀnt oss av olika kÀllor, sÄsom intervjuer, artiklar, vetenskaplig litteratur etc.

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett individperspektiv erhÄlla djupare förstÄelse och ökad insikt inom ramen för mÀns identitetskapande pÄ en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick frÄn en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra mÀn som jobbar pÄ ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att mÀnnens identitet Àr flyktig och att den Àr situationsbunden. Resultatet pÄvisar Àven hur en identitet Àr bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrÄn George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. UtifrÄn diskursteori analyseras hur tidningen genom sprÄket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som anvÀnds för att nÄ fram till lÀsaren. Jag kunde urskilja tvÄ diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affÀrsmÀssiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benÀmns medmÀnniskan, inspiratören, den starke och den affÀrsmÀssige. Med detta som utgÄngspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de bÄda diskurserna pÄverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Implementeringen av ett ERP-system ses inte lÀngre som en ren informationsteknisk angelÀgenhet utan en förÀndring som pÄverkar hela verksamheten. En implementering, ur vÄrt perspektiv, Àr en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning strÀcker sig i vÄr studie till den dag hela systemet tas i bruk. ForskningsfrÄgor som denna uppsats behandlar Àr vad som karaktÀriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie dÀr data inhÀmtats genom semistrukturerade intervjuer. VÄrt teoretiska fundament utgÄr ifrÄn Ätta teoretiska sektioner och benÀmns som ?oktanten?.