Föreställningar kring maskulinitet och våld är i dagens samhälle nära sammankopplade och har så varit även historiskt. Denna studie har som mål att undersöka hur dessa sammankopplingar påverkar män som tränar och tävlar MMA och hur det påverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mäns inställning till våld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram på en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning är att en tillsynes motsägelsefull bild kring våld och intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk intimitet på ett sätt som sällan accepteras mellan män i samhället utanför.

Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga hur läroböcker i kristendomskunskap respektivereligionskunskap framställer den icke-kristne individen och hur denna framställning förändrasöver en period av 150 år. De frågor uppsatsen har besvarat är dels vilka icke-kristna religionersom finns representerade i materialet, dels hur individer tillhörande dessa religioner framställsoch dels vilka diskursiva förändringar som kan utläsas i materialet över tid. Forskning påläroböcker ur ett historiskt perspektiv är ett eftersatt område, detta trots att tidigare forskning lyfter fram hur betydelsefull läroboken är för elevernas lärande. Fyra läroböcker har valts ut för undersökningen. De tre första har tidigare använts vid Hvitfeldtska högre läroverk i Göteborg.Den fjärde läroboken är utvald utifrån att den är utgiven efter den senaste skolreformen.

Den här uppsatsen syftar till att problematisera framställningar av maktordningarna;kön, sexualitet och ?ras? i NRK:s populärvetenskapliga dokumentärserie;?Hjernevask? från 2010, samt hur dessa kan förstås ur ett maktperspektiv med fokuspå poststrukturalistiska och postkoloniala teorier. Uppsatsen behandlar även vilkahegemoniska positioner som går att finna i serien. Analysen bygger på endiskursanalys av materialet som utgörs av alla sju avsnitten i programserien.Resultatet visar att programseriens betoning av de biologiska förklaringsmodellernakring kön, sexualitet och ?ras? skapar en diskurs som riskerar att upprätthålla enheteronormativ rasism som får figurera i norsk public service, samt reproducerarhegemoniska positioner som verkar uteslutande och normerande.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om hur latinamerikanska kvinnor som rollfigurer porträtteras inom amerikanska populärfilmer. Vi vill undersöka om det finns tydliga stereotyper i relation till rollfigurens genus, etnicitet och klass. Med hjälp av ett intersektionellt perspektiv och begreppsliga redogörelser av ''latino'' representationer i film ämnar vi att analysera tre Hollywoodfilmer över tidsperioden 2003 till 2011. Dessa filmer är ''Chasing papi'' (2003), ''Ask the dust'' (2006) och ''Without men'' (2011). Metoden som använts för att närmare kunna genomföra analysen är kvalitativ innehållsanalys.

Titel: Från en säker källa? -En studie om tidningar, "sanning" och trovärdighet, med fokus på hälsa och matFörfattare: Malin Ros och Martina JohanssonHandledare: Lena EwertssonExaminator: Ronny SeverinssonTyp av rapport: C-uppsatsÄmne: Medie- och kommunakationsvetenskapSektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012Syfte: Syftet med denna studie är att med ett fokus på trovärdighet och expertis undersöka, beskriva och jämföra tidningsartiklar som berör hälsa och mat.Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur två svenska tidningarSlutsatser: Journalister använder sig av olika knep, så som experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovärdighet för den "sanning" som de vill förmedlaNyckelord: Diskurs, hälsa, experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovärdighet, sanning.

Uppsatsen handlar om stranden Playa de Las Canteras i Las Palmas på Gran Canaria och den uppbyggda berättelsen kring den. Fördomar som finns om Gran Canaria kan ofta kopplas till att vi bleka nordbor praktiskt taget bosätter oss på ön för att lapa sol och få hudcancer. Det är här som lokalbefolkningens främsta syfte är att förse oss med färgglada paraplyer i exotiska drinkar. Den bild som skapas i reseskildringar och andra liknande artiklar om Las Canteras är något helt annorlunda: På Las Canteras samsas man nämligen med lokalbefolkningen och upplever något annorlunda och genuint; inte bara sol och bad. Syftet med uppsatsen är att visa hur en diskurs skapas kring Las Canteras i utvalda texter.

Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av någon form av ätstörning. Ett av få ställen dit de kan vända sig för att få hjälp är den offentliga sjukvården. Mitt syfte med denna uppsats har därmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tänker kring ätstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrån teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om ätstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn på ätstörningar präglas av två olika diskurser.

Vi bär alla med oss föreställningar om barn . Synen på barn påverkas av en mängd faktorer, samhället vi lever i, media, utbildning för att bara nämna några. Min studie är en kvalitativ studie. Syftet med min studie är att undersöka vilken syn de anställda vid en BUP avdelning i Norge har på barn. Mina frågeställningar är:? Vilka föreställningar har de anställda vid BUP avdelningen om barn?? Att jämföra de anställdas syn på barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har använt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.

Uppsatsen är en diskursanalys med mångfaldsbegreppet i fokus. Analysen genomförs genom en studie av texter ? närmare bestämt mångfaldspolicys. Vi använder oss av Michel Foucaults diskursbegrepp, vilket vi redogör för i metodkapitlet. Foucaults definition av diskursanalys innebär att han arbetar med att kartlägga de diskurser som finns i samhället vid en given tidpunkt och inom ett givet område, och att se hur subjekt skapas inom dessa.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mångkulturella verklighet påverkar allt mer samhällets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen Kriminalvården. Denna studie har gjorts på en av Kriminalvårdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma åt hur personalen talar om och agerar utifrån den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige är en realitet. Hur handskas och ser personalen på de ökade krav på mångfald och "kulturell kompetens" som numera ställs inom Kriminalvården, likt de flesta andra av samhällets arenor idag.

Denna undersökning är en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete på Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig på ämnet sexberoende som idag är ett fenomen som inte används i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism.Syftet med denna undersökning var att sätta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingå i samma diskurs.För att kunna sätta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag är i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberättelser har varit grunden för att förstå fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har använts för att förstå hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk.Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk då det tvångsmässiga beteendet är av liknande karaktär. Genom att använda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk och fenomenologisk utgångspunkt. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer då vi samlat in data. Grunden för studiens teoretiska ram utgår ifrån Mays och Marcuses förklaringar av kreativiteten och skapandet som en allmänmänsklig, meningsskapande och transcendent praktik. Vi har intervjuat personal på tre olika, icke behandlande, institutioner för vuxna. Institutionerna vänder sig till våldsutsatta kvinnor, bostadslösa kvinnor och vuxna människor med psykisk ohälsa.