Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personal på en familjecentral konstruerar föräldraskap och kön i deras dagliga arbete. För att ta reda på hur föräldraskapet gestaltas genom ett könsperspektiv på familjecentralen har jag formulerat två frågeställningar.Hur arbetar man för att öka pappors deltagande? Hur arbetar man med jämställdheten i föräldraskapet?Insamling av empirin till denna undersökning skedde genom fyra kvalitativa intervjuer med personal på en familjecentral. Tre av intervjuerna skedde muntligt och en intervju skriftligt. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktivism och som analytiska begrepp använder jag mig av diskurs, könsperspektiv och könsmaktsordning.Resultat som visade sig var att pappors deltagande var som störst när Mödravårdscentralen hade sina föräldrautbildningar.

This is an essay about love and gender representation in Håkan Hellström?s and Veronica Maggio?s lyrics. The purpose of this essay is to investigate how lyrics of indie-pop music represent gender, sexuality and love. The lyrics used is from love songs performed by Håkan Hellström and Veronica Maggio. The method for examining the lyrics of the love songs is discourse- theory and analysis.

Den föreliggande uppsatsen handlar om läroböckernas framställning av imperialismen i gymnasieämnet historia mellan 1956 och 2003. Genomgången av läroböckerna följer fem teman; diskurs, människan, historiesyner, kunskap och lärande samt anknytning till läroplanen. Dessa fem teman visar att läroplanens mål inte alltid följs, detta beror främst på författarna som ofta har ett idealistiskt sätt att skriva på, förlagens krav på gångbarhet spelar här en viss roll. En lärarenkät visar att lärarna intar en mycket ambivalent hållning till sina läroböcker, de har en stark kritik mot läroböckerna men använder dessa flitigt. Det de mest saknar är mentalitetshistoria, långa linjer den lilla människan och kvinnan.

I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgång som beskriver dels vad etnomatematik är och dels innehållet i det etnomatematiska forskningsfältet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns också beskriven. Därefter har jag sökt besvara frågan om etnomatematik kan vara ett möjligt sätt att uppnå det programmål i matematik för det samhällsvetenskapliga programmet som säger att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleverna får insikt om hur matematiken har skapats av människor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever på ett samhällsvetenskapligt program, åk 2, på en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av två delar. Den första delen innehöll ett längre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a.

Vårt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, därför ligger fokus på specialpedagogik som verksamhetsfält, diskurs och som synsätt.I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det länge förts en livfull diskussion angående skolan och dess aktörer. De flesta människor har någon koppling till skolan och därför också åsikter om verksamheten. Blivande lärare får ibland anstränga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet är det viktigt att studera debatten närmare för att se vad som skrivs och inte skrivs.Syftet med uppsatsen är att granska dagens samhällsdebatt angående skolan, företrädesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet.Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar från Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. Utifrån dessa har en textanalys gjorts med inspiration från bland annat diskursanalys men även en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen.Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet är ett oprioriterat område, istället fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfält där ordet maktkamp väger tyngre..

Genus är något som vi bygger upp våra föreställningar om varandra kring. Det är också mer problematiskt än man tror och påverkar oss i allra högsta grad. Media är en stor informationsportal idag och den förmedlar en bild av genus. Genus skapas i både språket och i bilder. Undersökningens syfte är att utforska livsstilsmagasin för män och kvinnor och titta på hur man konstruerar den andre.

Syftet med detta arbete är att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle. I vårt arbete har vi valt att att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anställda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfällen och analyserat de dokument i vilka perspektiven är formulerade. Vårt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten är i stort formulerade så att påståenden om samhället, kunskap och individer framställs som självklara och odiskutabla sanningar.

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lärande fördelas under förskolans hämtningssituation. Syftet är att analysera hur det kan förstås konstruera barn och barndom. Lärande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lärande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnå syftet har hämtningar observerats på två kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013.

Syftet med studien är att se hur Kriminalvårdens säkerhetsavdelningar kallade Fenixavdelningarna legitimeras, genom att göra en kritisk diskursanalys av synen på fångarna som placeras där. Vi gör det för att skapa en förståelse för de diskursiva processer som påverkar den kriminalpolitiska utvecklingen. Avsikten var att se till diskursen om de Fenixplacerade i ett dialektiskt förhållande till de institutioner som upprätthåller en särskiljning av fångarna inom fängelsesystemet. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats med Faircloughs metod av kritisk diskursanalys utifrån ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Den teoretiska ram som används är bland annat Foucaults teorier om den disciplinära makten, Goffmans om stigmatisering samt Maslows psykologiska teorier.

Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ?våldet i Paris? eller ?Frankrikekravallerna?, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser.

Syftet med föreliggande uppsats var att med utgångspunkt i Chris Andersons bok The Long Tail (2006) skapa förståelse för begreppet och fenomenet Long tail. Vi avsåg vidare att belysa dess modus vivendi, sätt att vara, genom att undersöka och teckna en bild av den kontext eller diskurs inom vilken Long tail skulle kunna existera. Slutligen fördes en diskussion utifrån en egen analysmodell gällande begreppets eventuella räckvidd. Chris Anderson har med fenomenet Long Tail i det närmaste sammanfattat en rad olika tendenser eller strömningar i vår samtid och uppmärksammat en ny marknad som växt fram som ett svar på den digitala tidsåldern. Long tail kan i princip förekomma inom alla branscher där det finns en fördelning mellan produkter med hög respektive låg efterfrågan.

Protracted social conflicts, as those in Cyprus and Northern Ireland, are based on deep rooted perceptions of identity and definitions of "the other". According to the theory of discursive conflict transformation, war is primarily a social phenomenon, which is legitimated by a discourse of identity defined in terms of exclusionist boundaries and structural ideas of the social relations in society. In order to develop positive peace, the discourse of violence has to be challenged and the discursive structures that enable war have to transform into a counterdiscourse of inclusion and individuality. For the purpose of making a critical peace analysis, I have, with the assistance of established conflict theories, analysed the basic ideas behind the the Annan Plan and the Belfast Agreement and thus been able to interpret to what extent they may foster positive peace. I argue, that in order to provide basic needs on a group basis, power sharing arrangement, based on ethnicity or religion, exacerbates division rather than ameliorating it.

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mästersignifikanten ? Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofärdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.

Vårt syfte är att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till färgval och motiv på en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation där vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har även fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vårt insamlade data utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förväntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vårt resultat kan vi se att barnen använde sig av bilddialoger och verbalt språk men även färger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har även sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar från pedagogernas sida.

Studiens syfte var att, genom identifikationen av rådande diskurser, ta reda på vilka eventuella regler som kunde tänkas styra personalens bemötande av placerade unga på ett svenskt hem för vård och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi därför hur det sociala arbetet med barn och unga omnämns i statliga direktiv för socialvård, tillika i personalens utsagor vid så kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog även del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försåg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk välfärdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmänhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthålla, reproducera och i vissa fall förändra den svenska barnavårdsdiskursen.