Given the possibility that the world, as we know it, is a consequence of human interaction and verbal communication our understanding of the world can be seen as contingent rather than essentially given. Conceptions such as "entrepreneur", "woman" and "man" can then be understood as socially constructed subjects. Departing from poststructural and social constructionist perspectives I will examine medial representation of women and men as entrepreneurs. My main purpose is to examine how the entrepreneur is constructed as a discursive subject in the journal Eget Företag. Drawing upon Ernesto Laclau´s and Chantal Mouffe´s Discourse Theory and the poststructuralist feminist theoretical perspective of Judith Butler I will discuss both the construction of the entrepreneur as well as the more explicit question; is gender significant for the construction of the entrepreneur and entrepreneurship in Eget Företag? In this study I come to the conclusion that the discourse of entrepreneurship, as well as the journalistic discourse, draws upon discourses of femininity and masculinity but also upon discourses of ethnicity.

Ett gemensamt drag i den tidigare forskningen om Stina Aronsons modernism har varit att betona Artur Lundkvists betydelse. Den här uppsatsen undersöker en roman som utkom före det att Aronson hade någon kontakt med Lundkvist, Två herrar blev nöjda från 1928, i syfte att nyansera nämnda historieskrivning. Romanen undersöks utifrån en modernistisk diskurs baserad på tre representativa översiktsverk för perioden. Dessutom anläggs Judith Butlers performativitetsteori i ett försök att åskådliggöra hur Aronson i romanen skenbart anpassar sig till en traditionellt kvinnlig författarroll.Resultatet visar att Två herrar blev nöjda tar avstånd från realismen och istället präglas av modernismens estetik och radikalt nya världsåskådning. I såväl form som innehåll märks ett tydligt intresse för det omedvetna, för det irrationella, för slumpen och för det splittrade jaget.

Uppsatsens syfte är att redogöra hur människor socialt kan konstruera och omkonstruera sin identitet. Frågeställningen vi arbetat utifrån är: Hur kan serber, kroater och bosniaker i Sverige socialt konstruera och omkonstruera sin identitet? Frågeställningen är framlyft ur teorin som används i uppsatsen, konstruktivismen. Teoridelen behandlas utifrån detta synsätt, där centrala aspekter vid identitetsskapandet tas upp. Dessa är att identiteter: är sociala konstruktioner, enbart är meningsfulla i kontext, motiverar till gemensam handling, är multipla och flerdimensionella och betonas i gränsytan mellan vi och dom.

Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara.

The purpose of this essay has been to study the different discourses that are expressed in social welfare secretaries? assertions when they assess cases with elements of honour-related violence, intimidation and oppression. To do so I have used a discourse analysis theory and technique, based on three qualitative interviews with social welfare secretaries. The interviews were focused on vignettes, which were all fictitious cases with various elements of honour-related violence. One of the interviews was a focus groupinterview with four participants, while the other two interviews were individual.

I FORM is the biggest health magazine of Scandinavia. It is a magazine that treats subjects like health food, training, sports gear, sex and relationships. The magazine addresses women directly and only women appear in the magazine.This is a study on how I FORM portrays women in their segment called ?Addicted to? (Biten av). It is a study of what kind of stereotypes that are used and also what kind of pictures that has been used to portrait the women.

Samuel P. Huntingtons bok The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order har ända sedan utgivningen 1996 varit föremål för en stor debatt inom flera akademiska fält. I samband med attackerna mot World Trade Center i september 2001 och USA:s krig mot Irak som inleddes på våren 2003 pånyttföddes intresset för Huntingtons bok.Jag har utifrån en diskursteoretisk utgångspunkt jämfört Huntingtons bok med Bushadministrationens uttalanden i samband med krigsutbrottet med syftet att undersöka vilka likheter som finns dem emellan samt vad dessa likheter kan ha inneburit för västerländska och muslimska identiteter. Mina resultat visar att de skiljer sig åt i sina respektive identitetskonstruktioner, där Huntington strikt fokuserar på religionens roll medan Bush skapar en västerländsk identitet kring begreppet frihet och en motidentitet kring begreppet terror, men att de har en gemensam nämnare i deras fiendebilder, där grova generaliseringar präglar deras framställningar..

I denna uppsats studerar jag drapering som arbetssätt inom mönsterkonstruktion. Drapering ären klassisk teknik för att forma tyg runt en kropp. När man arbetar med denna teknik är störstfokus på plaggets uttryck och fall. Studien är utförd i samarbete med ett litet svensktmodeföretag, och inom studien utvecklas en klänning, en kjol och en byxa. I det praktiskaarbetet tillämpas en arbetsmetod som innefattar märkning och nedmontering av det draperadeplagget.

Syftet med denna studie var att få en uppfattning om hur specialpedagogisk verksamhet hanteras i grundskolan. Vi valde att se på hur verksamheten fördelas mellan flickor/pojkar och på olika uppgivna orsaker (t.ex. ämnessvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter), samt hur verksamheten utformas och hur urvalet av elever till verksamheten går till. Vår ambition var också att få en inblick i lärares resonemang om specialpedagogisk verksamhet. Undersökningsgruppen svarade på frågor via enkäter och därefter blev några av lärarna intervjuade.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet på riktigt!? etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare.

Hållbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för långsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strävanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i många länder. Med utgångspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hållbar utveckling påverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - från kretsloppstänkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstås.I en fallstudie i Malmö studeras närmare hur förändringen av den miljöpolitiska diskursen återspeglas i en lokal kontext samt huruvida det är nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förändringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna.

Där här uppsatsens huvudsakliga fokus ligger på att analysera ett litet antal exemplar av svenska historieläroböcker för högstadiet och gymnasiet. Ämnet för analysen är det som kallas för orientalism eller hur Edward Said poängterade hur han tyckte att de västerländska akademiska institutionerna hade gjort den orientaliska världen till en västerländsk diskurs som de använde som medel för att definiera araben och arabvärlden utifrån. Said poängterade det specifika sätt på vilken arabvärlden porträtterades i västvärlden av akademiker, i läroböcker och olika typer av visuell media. Said menade att detta västerländska synsätt var i grunden falskt och hans motivation att föra fram sitt budskap resulterade i hans välkända verk Orientalism. I detta verk poängterade han diskursens makt och hur man genom denna skapade föreställningar som hade arbetat sig in i det västerländska kollektiva minnet.

In media the debate about discipline and order in school is widely heard. A politician, some teacher or a representative from the teacher´s union, most often speaks these words. The interest for these issues seems to be persistent.This study is primarily about the expression ?discipline and order?. The aim is to find out how the expression ?discipline and order? is used in the investigated material.